Familjehemsenheten

På ständig jakt efter goda familjehem

Hässleholm För första gången på länge fick familjehemsenheten vid socialtjänsten i fjol vända sig till den privata marknaden för att hitta familjehem. 
Nu efterlyser man därför familjer som kan tänka sig att agera stöd för barn i nöd. 

Lena Källström, chef på familjehemsenheten, är noga med att betona att det inte handlar om någon krisartad situation.

–Vi är stolta över en väl utbyggd och fungerande verksamhet. Till skillnad från de flesta andra kommuner försöker vi undvika att köpa in tjänster från privata mellanhänder.

Med något få undantag under 2017, vill säga.

Läs mer: Det handlar bara om att göra sitt bästa

Det är för att undvika dyra placeringar som socialtjänsten nu söker efter familjehem och kontaktfamiljer på ett mer publikt sätt.

– Vi är rädda om skattemedel och vill undvika att mellanhänder tar ut en vinst, säger Lena Källström.

I dag finns det runt 50 familjehem i kommunen. 58 barn i åldern 0 till 18 år är placerade.

Hur många familjehem behöver ni?

– Massor. Det är inte alltid ett barn och familj matchar, beroende på en rad olika faktorer. Ju fler utredda familjehem som finns att tillgå, desto större valmöjlighet.

Faktorerna kan vara så vitt skilda saker som geografiskt läge, särskilda behov hos barnet eller hur det passar in åldersmässigt i en eventuellt befintlig syskonskara. Teamet består av Susanne Nordh, Karin Svensson, Catarina Berntsson, Inger Olandersson och Eileen Roxå.

De berättar att det inte finns några speciella kriterier som definierar det stereotypa familjehemmet. Det kan bestå av ”vanliga” familjer men även ensamstående, par utan barn, yngre och lite äldre personer.

Ett krav är dock att man talar god svenska och är välintegrerade i samhället.

– Det viktigaste är att hela familjen är engagerad i uppdraget, säger Susanne Nordh.

Många familjehem har startat som kontaktfamilj, där man är avlastning och extrastöd åt den biologiska familjen under delar av veckan.

Orsakerna till att barn behöver en kontaktfamilj är att barnet kan vara understimulerat, behöver lugn och ro på grund av en stor syskonskara eller att föräldrarna inte riktigt orkar ge allt det barnet behöver.

– Ett extrastöd i form av en kontaktfamilj kan göra underverk, säger Lena Källström.

Kraven på att bli familjehem är tuffa (se faktaruta) och kan verka avskräckande.

– Uppdraget skrämmer många men det som är viktigast är tålamod, engagemang och en plats i hjärtat, säger Susanne Nordh.

Socialtjänsten ger handledning och man bjuder kontinuerligt in till olika temakvällar.  Ur socialtjänstens perspektiv är just den ”handledningsbara familjen” att föredra.

– När man har förmågan att ta emot råd och stöd i lagarbete med socialtjänsten, där man tillsammans jobbar sig fram, säger Lena Källström, enhetschef.

Många är nervösa inför den process det innebär att bli familjehem. Det går inte att sticka under stol med att det innebär en ganska djupgående granskning.

Men det finns bieffekter som många upplever som positiva, säger Lena Källström.

– Man upplever att man reflekterar över sig själv som människa och att man utvecklas i bland annat sin föräldraroll.

Den som är intresserad av att bli familjehem kan kontakta familjehemsutredarna via telefonnummer 0451-268700.

Familjehem – så går det till

1. Intresseanmälan görs till familjehemsenheten via telefon eller mejl. Återkoppling sker inom en vecka.
2. En första ”scanning” med frågor kring den aktuella familjestrukturen.
3. Första hembesöket görs för att få en uppfattning om boendemiljön, som till exempel möjligheten för barnet att få ett eget rum. Man talar om förväntningar hos båda parter och socialtjänsten berättar om hur verksamheten fungerar. Utredaren följer ett initialt bedömningsinstrument, BRA-fam, som utgörs av ett intervjuformulär.
4. Socialtjänsten gör registerutdrag från polis, socialtjänst, kronofogde och försäkringskassa.
5. Om registerutdragen ger grönt ljus och familjen fortfarande är intresserad erbjuds man ett besök på socialtjänsten. Nu startar en familjehemsutredning. Man skapar en ”berättelse” om familjen där familjen sätts i ett sammanhang. Det är ingen granskning utan en social kartläggning, som utförs av två utredare.
6. Om det finns hemmavarande barn görs ännu ett hembesök. Då talar man med barnen för att höra om deras inställning. ”Alla måste vara med på tåget.”
7. Djupintervju med föräldrarna. Exempel på frågor som tas upp: Finns det ett känslomässigt utrymme för att ta emot barn? Har man funderat igenom sin egen livssituation? Hur ser relationen ut till sin partner och/ eller barn?
8. Extern expertanalys av djupintervjun.
9. Återkoppling med familjen. Vill familjen gå vidare och har fått godkänt hos socialtjänsten så kan man nu gå vidare till att bli familjehem. Processen har tagit drygt tre månader i normalfallet. Enhetschef Lena Källström: ”Varför är vi så noggranna? Vi måste minimera risken för att ett barn ska fara illa.”

Torsten Karlson gräver i tidningsarkivet.

Dagens fråga

Har du sex mer än en gång i veckan?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar