Korsvandring för tionde året i rad

Det är alldeles tyst på kullen där Norra Åkarps kyrka ligger. Men när man närmar sig hör man avlägset körsång som stiger kraftigt i intensitet när man gläntar på kyrkporten. Dagens gudstjänst är på väg att avslutas. Det är en kall påsk och besökarna har behållit ytterkläderna på.

– Låt oss nu gå i frid och tjäna herren med glädje, säger Staffan Örnekrans.

Ett fyrtiotal besökare reser sig i kyrkbänkarna och vandrar långsamt ut. Ett tiotal personer samlas i höjd med trappan upp till orgeln. Ur en blå plastkasse från ett särskilt möbelföretag delas små träkors ut. I tysthet vandrar sällskapet ner från kyrkbacken.

Föraren i en Volvo får plötsligt syn på herrskapet när de kommer ut på Hågnarpsvägen och saktar ner farten när fordonet passerar.

– Det var en högtidlig och hoppfull predikan. Men texterna i psalmerna är mörka. De får en att tänka på dagens gruvligheter, säger Elsa Stenroth, som för första gången går i kyrkan på en långfredag.

Vi har nått fram till Ateljé Götesdotter.

– Psalmerna är väldigt sorgliga. Det är mycket smärta men det behövs sådana högtider också. Allt är inte bara yta och glatt här i världen, funderar Elsa Stenroth.

Prästen Staffan Örnekrans tar av sig sin hatt.

Han har hållit i gudstjänsten både i Norra Åkarps kyrka och i Farstorps kyrka under förmiddagen.

– Påsken är den viktigaste kristna högtiden. Jag försöker uttrycka Jesus betydelse idag, säger han.

I ateljén som drivs av Örnekrans fru Gunnel Götesdotter väntade kaffe, musik och konstbetraktande.

Felix Alnemark