Ny studie ska svara på frågor om gifter i Finjasjöfisk
– Vi har beslutat oss för att göra nya analyser av fisken, för att kunna lugna ner den som undrar, säger han.
– Men jag vet inte själv om jag håller med om att sjöns hälsa försämrats kraftigt sedan 2012.
Kommunens tekniska förvaltning och Helgeåns vattenråd har båda enligt Mats Bengtsson, ordförande i Finjasjöns fiskevårdsförening, ställt sig spontant positiva till att vara med och finansiera undersökningen.
– Det är våldsamt dyrt. och inget som fiskevårdsföreningen klarar på egen hand. Bara en fisk kostar mellan 6 000 och 7 000 kronor att analysera, konstaterar han.
Den senaste undersökningen gjordes 2012.
– Då låg värdena på de ämnen som kontrollerades långt under gränsvärdena, säger Mats Bengtsson.
I kontrollen undersöktes miljögifter och tungmetaller som dioxin, PCB, DDT, bromerade flamskyddsmedel, bly, kvicksilver med mera.
De blågröna algerna som producerar levergiftet microcystin har dock bara undersökts i Finjasjöns ytvatten, inte i fiskarna.
Ett ämne som har analyserats är däremot BMAA, som produceras av blågröna alger och där forskning visat ett samband med den svåra nervsjukdomen ALS.
En forskningsrapport som publicerades vid Stockholms universitet 2015 – där Heléne Annadotter på Regito deltog – utgick just från fisk i Finjasjön. Studien visade att algerna i Finjasjön bildar BMAA och att ämnet anrikas i fisken. Denna studie av förekomsten av nervgiftet var den första som gjorts i en svensk insjö. Kommunen såg dock ingen anledning att varna för fisken och inte heller Livsmedelsverket.
Mats Bengtsson själv är inte det minsta orolig.
– Jag äter fisken från Finjasjön och har gjort det i hela mitt liv, säger han och pillar bort lite alger från ett av näten vid båthamnen i Tormestorp. Han efterlyser dock mer kunskap.
– Vad säger Livsmedelsverket? Ja de vet inte. Vi är jätteintresserade av att få veta både hur det egentligen ligger till både med BMAA och andra gifter och sedan ta ställning.
Fisk i sjön finns det i alla fall gott om – och att den mår bra är enligt Mats Bengtsson ett tydligt tecken på att det inte är så illa ställt med sjön som det målas upp.
– Vi har ett jättefint fisksamhälle med mycket aborre och även gädda och gös. Det var en väldigt fin föryngring av aborre förra året, men även för stora mängder aborre kan bli ett bekymmer och därför kan det vara en god idé att ta bort en del av den också.
Han pekar på vattnet nedanför kajen, som för tillfället är klart och fint.
– Här är en sjö som är produktiv och full av liv. Vi har kungsfiskare och uttrar som simmar. Det säger också en del om sjöns tillstånd.
Ifjol blev det dock ett bakslag. Då försvårade algpåväxt och slem på fiskenäten kraftigt det reduktionsfiske som han bedriver på uppdrag av Hässleholms kommun. Även om problemet nu är tillbaka menar han att det ser ljusare ut i år:
– Jag har tagit upp 27 ton fisk sedan årsskiftet, vid denna tiden ifjol låg jag bara på tio-elva ton. Men nu på slutet har det kommit algpåväxt och samma typ av slem som jag såg ännu tidigare ifjol.
