Annons

Ut i rymden fjärran från fotbolls-VM

Hässleholm Fotbollen är ett kosmos. Efter en resa genom universum i tid och rum långt förbi världsmästerskapets mediala nebulosor landar vi på stjärnan med den forna idrottsplatsen.
Hässleholm • Publicerad 29 juni 2018 • Uppdaterad 14 december 2021

Skogen har inte tagit över helt. Björkarna tvekar att ge sig ut på mark där ytterbackarna med nummer 2 och 3 på tröjorna stod i vägen när yttrarna som bar nr 7 och 11 kom stormande. Kanske finns det någon ömsint själ som klipper ner det halvhöga slyet och annan växtlighet innan helig mark vanpryds. Må så fortgå.

Hit slingrade sig tåget av fotbollsvänner på söndagarna sedan de kommenderat fram den svenska nationalrätten fläskstek med katrinplommmon i god tid före avspark klockan halv två. Över kanalen vid den gamla arbetarbostaden Gunnebo gick den högtidsklädde äkta mannen med trenchcoaten elegant buren på den böjda armen. Förväntansfull skulle han snart höra Gladiatorernas inmarsch rassla i den hesa högtalaren medan lagen rusade ut på vädjobanan.

Annons

Två små biljettkurar markerade ingång till ritualen. Den ena stod kvar och blev tillhåll för vanartiga gossar som rattade oförskämdheter på väggarna. Den rödfärgade läktaren eldades upp av brandkåren. Fortfarande ligger det förkolnat trä i gräset. Det går också att finna stavhoppsgropen och stybb från löparbanorna. Men löpare var sällangods. Den ende som avverkade varv efter varv var den vitklädde korvförsäljaren. Nog hann han tillryggalägga X antal marathonlopp runt ovalen innan åldern och marknadskrafterna satte stopp. Högerbacken i hemmalaget var en notorisk snedsparkare. Det sade tjong när hans rensning träffade korvvagnen så att det kokta vattnet stänkte. Matchens enda fullträff, sades det när resultatet blivit 0-0.

Visst skimrar minnena när ungkarlarna på den intilliggande festplatsens vita trädgårdsmöbler hällde upp hemlig gök i kaffet med akrobatiska armrörelser så att inte servitriserna skulle se det. Eller när de efter påbörjat alkoholintag grep varandra om axlarna och sjöng När det våras ibland bergen medan de vaggade i takt. Moralens väktare stod vid dansbanan och förfasade sig över kavaljererna som under dansen placerade sina högerhänder om flickornas liv (hur vågade de?) under deras kappor. Tidens anspråk på synd var blygsamt.

Katarina BexellSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons