Kvack på 70-årsdagen, Kalle
Fast egentligen började det tidigare än så. Kalle Anka gör sitt allra första framträdande i Silly Symphonies-filmen Den kloka lilla hönan 1934. Han dök därefter upp i ett antal Musse Pigg-filmer innan han 1937 fick sin första egna film, Kalle Anka reser västerut. Redan 1935 dök han upp i serieform i Sverige, första i Svenska Journalen och sedan i Hemmets Veckotidning. Då var det dock inte som huvudperson. Sin egen dagstripp fick han i Aftonbladet 1938.
Så kom då första egna tidningen 1948. Sedan dess har det blivit några fler. Jubileumsnumret som släpps i samband med bokmässan blir nummer 3 255 i ordningen.
I ett pressmeddelande inför jubiléet talar man stolt om alla som lärt sig läsa med hjälp av tidningen och hur man ”lärt sina unga läsare om allt från astronomi och matematik till programmering och historia”.
– Vi skäms inte för att sticka ut näbben och prata om Kalle Anka & C:o som en folkbildare. Serier spelar en viktig roll i vårt samhälle, inte minst för att skapa läslust, men också för att bidra till allmänbildningen. Därför vill vi utbringa ett sjuttiofaldigt kvack, säger Anna Bergström, projektledare på Kalle Anka & C:o.
Kalle Anka är den serietidning som kommit ut längst och med flest nummer i Sverige. Men frågan är: varför har han lyckats fånga läsare under så lång tid?
– Han har följt med sin tid. Eller kanske inte han själv men hans omgivning, säger Skånska Dagbladets chefsankist Per Anderberg.
Kalle Anka har en speciell ställning i Norden. På de flesta håll i världen, däribland i hemlandet USA är det snarare Musse Pigg som är det starkaste varumärket i Disneyfamiljen.
– När jag reser brukar jag försöka köpa en Kalle Anka-tidining från varje land men ivissa känder finns han inte ens som egen tidning.
Varför har Kalle Anka slagit an mer här än på andra ställen?
– Jag tror att Kalle Anka passar bättre med vårt sätt att tänka. Musse Pigg är så präktig.
– Sedan är det rätt skönt med någon som är så otursförföljd så att man inte behöver känna sig så otursförförföljd själv.
Översättarna har haft en speciell roll för Kalle Ankas popularitet och kulturella genomslag. Ofta handlar om omtolkningar snarare än rena översättningar. Inte minst handlar det om uttryck som även fått fäste i språket utanför serierna värld.
– Att Ankeborg blev så framträdande i den svenska versionen handlar mycket om översättaren P.A. Westrin som hittat på många av de svenska uttrycken som Knattarna - på många ställen finns det inget samlingsnamn för dem - och Läskeblask.
Signaturen P.A. Westrin var egentligen två personer lundalektorn Per Anders Westrin och hans fru, Majbritt Westrin, lektor även hon. Majbritt Westrin ville dock inte ha med sitt namn på grund av sin akademiska karriär. Makarna Westrin översatte alla Kalle Anka-serier i tidningen under 25 års tid.
Sedan 1985 översätts Kalle Anka av Stefan Diös som under en längre period bodde i Malmö och som är en av grundarna till Nationella Ankistförbundet i Sverige (kvack), NAFS(k).
