Här är kalhygge bannlyst

– Ett gott exempel på ett skogsbestånd som kan bli en ögonöppnare för många. Helt enkelt målbilden av en blädningsskog, sa Magnus Bondesson, representant från Skogsstyrelsen.

Det är genom upprepade gallringar som de grövsta träden tas ut. Det är det som kallas blädning. Och så har Lars-Erik Levin skött det 4,2 hektar stora område som fram till 1989 var skogsbete för tjurar.

– Det är en metod som väcker allt större intresse, även om det inte kan slå ut den vanliga skogsskötseln med så kallad trakthyggesbruk som också varit det dominerande sättet att bruka skog i Sverige, förklarade Magnus Bondesson.

Vid trakthyggesbruk följer skogsskötseln ett cykliskt förlopp med olika faser, som i jordbruket.

Man startar med plantering eller sådd, vårdar sedan den växande grödan till dess den är mogen att skörda.

Sedan så börjar man om igen. Skillnaden är att när grödan är träd är ”växtsäsongen” inte ett år utan på våra breddgrader flera decennier.

Lilla Trånghyltans gård och mark har brukats i flera generationer. Efter Lars-Erik är det femte generation som har tagit vid, där alltså 4,2 hektar av sammanlagt 150 hektar skogsbruk drivs som blädning.

Och intresset växer för denna form av skogsbruk som ger en vacker och också värdefull skog.

Avverkningen av de 4,2 hektaren har noga bokförts mellan år 1980-2017 då 922 M3sk har avverkats. All gran som är grövre än 45 centimeter i brösthöjd avverkas. Beståndet består av tall, i viss mån björk och med gran i alla åldrar.

Lars-Erik Levin säger att lönsamheten är god.

– Det är den eftersom virkesuttaget rör sig om grova träd med hög andel välbetalt timmer.

– Det är annat än man ser i Sveaskogs virkesvältor. Fördelen med hyggesfritt är att trots uttag av grova träd finns skogskänslan fortfarande kvar.

Dessutom påpekar Levin är det inga kostnader för markberedning, plantering, snytbaggesskydd, viltbehandling, gräsröjning och så gott som inga kostnader för röjning.

Jan Glimtoft från Glimåkra var på plats med dottern My Andersson. Båda är intresserade av skogsbruk. Själv brukar Jan Glimtoft 150 hektar skog.

– På sådana här träffar både ger vi och får nya idéer. Det är verkligen inspirerande.

– Och det här sättet att sköta skogen verkar väcka ett allt större intresse