Färre böter med fartkameror
De första hastighetskamerorna utmed det svenska vägnätet introducerades år 2006. Initial skepsis har vänts till en överväldigande acceptans från bilister. Mest översvallande är äldre kvinnor, medan yngre män inte är lika entusiastiska. Cirka 20 liv om året räddas tack vare kamerorna, enligt Trafikverket, som också har räknat fram att den totala samhällsekonomiska kostnaden för ett dödsfall i trafiken ligger på 46,6 miljoner kronor.
Trafikverket ska under de närmaste åren sätta upp 200 nya kameror runt om i Sverige. I dag finns drygt 1 600 i tjänst. De är alltid uppkopplade till polisen och kan aktiveras när som helst. I regel är alla kameror aktiva någon stund under dygnet.
– Kamerorna är placerade utifrån en bedömning var det finns risk för störst personskador. Det är vägar med hastighetsbegränsningarna 70, 80 och 90 kilometer i timmen som inte är mötesseparerade. Det är där dödsolyckorna sker. Får vi ned medelhastigheten med en kilometer i timmen, räddar vi 15 liv per år, säger Maria Krafft.
