Kärnkraft inte framtidens el
Kärnkraften försöker väckas till liv igen i den svenska debatten. Kraftbolagen har stängt eller stänger snart fyra av de kvarvarande tio reaktorer. Ett par av dem har levererat mycket begränsade mängder el de senaste åren. Stängningen sker inte på grund av politiska beslut utan därför att verken inte är ekonomiska att driva i fortsättningen.
Det beror delvis på att kärnkraften är en riskfylld teknik som kräver omfattande säkerhetsarrangemang. Efter olyckorna i Tjernobyl och Fukushima har säkerhetskraven höjts över hela världen.
Samtidigt har den förnybara energitekniken utvecklats snabbt och priserna gått nedåt. I dag har kostnaderna för el från sol- och vindkraftsproduktion sjunkit så att de nu ger den billigaste elen från ny produktion i de flesta större ekonomier i världen. I många länder är ny el från sol och vind till och med billigare än från gamla kärnkraft- och kolkraftverk.
Därför byggs få nya kärnkraftverk i världen. I Finland har landets femte reaktor, i Olkiluoto, försenats ytterligare. Den började byggas 2005 och kommer inte att startas förrän tidigast i höst. Det är mer än tio år efter den ursprungliga tidtabellen. En sjätte reaktor planeras, men byggstarten är redan framflyttad flera år, och många tvivlar på att den kommer att byggas.
När svenska politiker från KD, M och L försöker skrämmas med elbrist på grund av att kärnkraften har börjat avvecklas av ekonomiska skäl talar de mot bättre vetande. Vindkraftsutbyggnaden kompenserar mer än väl de 14 TWh som kärnkraftverken maximalt har kunnat producera.
Också i EU som helhet är det förnybart som ersätter kärnkraft och kolkraft. Under förra året minskade kolanvändningen i EU, medan elproduktionen från vind, sol och biomassa ökade. Förnybar energi utgör nu en tredjedel av elproduktionen i EU. Däremot minskade kolkraften med sex procent och ligger nu 30 procent under nivån 2012. Som andel av elproduktionen har kolkraften minskat från 40 procent 2012 till bara fem procent 2018 i Storbritannien och från 19 till 13 procent i Tyskland samma tidsperiod. Flera planerade kärnkraftsprojekt i Storbritannien har övergivits, trots statliga subventioner.
I USA har den allt billigare förnybara elproduktionen konkurrerat ut ny kolkraft, trots president Trumps åtgärder för att gynna fossilbränslen.
I Kina byggs mer sol- och vindkraft än någon annanstans i världen. Däremot har inga ny kärnkraftsbyggen startat sedan 2016, eftersom kärnkraften även i Kina blivit alltför dyr och många projekt försenats och fördyrats.
Även i Indien satsas alltmer på förnybart. Medan mindre än hälften av den nya elproduktionskapaciteten kom från förnybara källor 2016 var det tre fjärdedelar förra året.
I Sverige produceras nästan all el förnybart. Bara Stockholm fortsätter ännu en tid att elda ett kraftverk med kol (bortsett från vissa fossildrivan reservkraftverk). Men solelen har varit styvmoderligt behandlad. Med MP i regeringen infördes för ett par år sedan en skatt på egenproducerad solel. Även om den sänktes efter hårda protester och sedan togs bort igen skadade den utbyggnadsviljan.
Fortfarande beskattas användning av egen el i större anläggningar, vilket motverkar utbyggen av solel. En översyn av regelverket för att göra det enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk, i enlighet med januariavtalet mellan S, C, L och MP, är angeläget.
Det skulle ytterligare befästa de förnybara energislagens ställning.
