Crowdfundad räddning

För att klara klimatkrisen måste människan inte bara ändra på sina dåliga vanor, utan också försöka komma till rätta med skadan vi redan har ställt till med. I det ingår att försöka bli av med en del av den koldioxid vi släppt ut. Det finns många teorier om hur det skulle kunna gå till och redan fungerande lösningar. Maskiner är trots allt betydligt lättare att styra och utveckla än människor.

I en reportageserie i Svenska Dagbladet tittar journalisterna Erica Treijs och Magnus Hjalmarson Neideman på en ”koldioxidsug” på Island. Den dammsugarliknande uppfinningen omvandlar koldioxid till fältspat flera kilometer under markytan. Det är en lysande uppfinning. Den är ännu inte kommersiellt gångbar, eftersom få kan eller vill lägga så stora summor som det u nuläget kostar med dessa maskiner.

Fantastiska tekniska lösningar finns, men nästan alltid detta aber: det kostar för mycket och tillämpningen fördröjs. Vi kan förmodligen klara av en expedition till Mars rent vetenskapligt. Det kostar dock bokstavligt talat astronomiska summor att genomföra. Det är en deprimerande tanke att människans upptäckarlusta och problemlösningsförmåga ska vara plånboksbegränsade.

Många av människans största uppfinningar har börjat med att någon har skrattat ut en ”galen uppfinnare” för någon tokig idé. Kanske skrattar någon just nu ut en idé som kommer att visa sig vara den smartaste klimatlösningen. Men tänk om den kostar för mycket för att bli verklighet?

En ”tokig” lösning som fortfarande är på experimentstadiet är den om att ta upp de enorma mängder plastskräp som smutsar ner och dödar havslevande djur genom att tråla haven med en enorm insamlingsmekanism. Projektet har stött på patrull genom att utrustningen inte hållit för belastningen under tidiga försök. Men det är ett lösbart problem: utrustningen måste bli starkare, helt enkelt. Denna gigantiska ”plasttrål” bekostades av entusiaster som trodde på den ”galna” idén. Vanligt folk som hade en hundring att lägga på en idé som lät spännande. Jag var en av dem. Det var mycket spännande att se bilder på farkosten för första gången. Jag är övertygad om att problemen med utrustningen kan lösas. Även om det blir fiasko var det värt några hundra att testa en våldsamt innovativ idé.

”Klimatångest” är ett begrepp som förekommer allt oftare. Svenskar är mycket oroade över klimatproblemen, mer än folk på andra ställen. Känslor av maktlöshet och förtvivlan är inte nyttiga. Att känna att man gör något konstruktivt för att lösa problemen är den bästa medicinen för klimatångest.

Effektiva men dyra klimatåtgärder borde därför i större utsträckning kunna bekostats helt eller delvis av internationell crowdfunding.

Fans och entusiaster bekostar redan allt från nya säsonger av älskade tv-serier till sällskapsspel till avancerad teknik. Oron för vår framtid kan utnyttjas konstruktivt genom att lösningar på klimatproblemen bekostas av en blandning mellan statliga och medborgargenererade medel. Om man kan få igång fler projekt kan nästa steg bli att göra det kommersiellt gångbart så allmänna medel räcker till.