Kultur

Filmaren som knarkar realism

Victor Lindgren hoppas och tror att nästa filmprojekt ska bli lättare att ro i hamn än Till drömmarnas land, där han och hans team hade en väldigt snål budget. – Det kostade på för mycket, men samtidigt som jag säger det är jag väldigt glad att den är gjord. Foto: Folkets bio
Artikel Kultur och Nöje En månad innan Victor Lindgren skulle börja spela in sin långfilmsdebut, Till drömmarnas land, hoppade huvudfinansiären av. Med knappa medel, och entusiastiska medarbetare, blev det en långfilm trots allt och den har redan vunnit pris. Nu väntar biopremiär och visning på BUFF.

Till drömmarnas land utspelar sig i Victor Lindgrens uppväxtort Holmsund, utanför Umeå, men skulle egentligen kunna utspela sig var som helst i Sverige. Idén kom ur en växande frustration hos regissören och manusförfattaren.

– Jag jobbade med utsatta EU-medborgare i Umeå på lite olika sätt, bland annat med en söndagsskola där deras barn var med och i klasser med nyanlända. Samtidigt som lärde känna dem och såg deras potential och livslust tyckte jag att Sverige höll på att förvrida sig till något slags främlingsfientligt skit, på många sätt. Det var svårt att bemöta det, så jag började skriva, säger Victor Lindgren.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Brorsdotterns bok om Trump i handeln

Bokens omslag, samt förlagets foto av Mary Trump.
Bokens omslag, samt förlagets foto av Mary Trump.
Foto: Simon & Schuster, Peter Serling/Simon & Schuster/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det har redan skrivits spaltmetrar om den. I dag kommer den uppmärksammade boken "För mycket och aldrig tillräckligt: Hur min familj skapade världens farligaste man" ut. Den handlar om president Donald Trump och är skriven av hans brorsdotter Mary Trump.

Enligt de utdrag som publicerats i medier innehåller boken en del explosivt stoff, som att presidenten påstås ha fuskat på antagningsprov till universitetet. I boken hävdas också att Donald Trump är sprungen ur en djupt dysfunktionell familj och att hans uppväxt har format honom till den “självförhärligande” och “lögnaktiga” person han är i dag.

Mary Trump, som är psykolog, tillbringade under sin barndom mycket tid i farföräldrarnas hus i Queens i New York, där Donald Trump växte upp.

Bokens publiceras tidigare än planerat på grund av det stora intresset. Redan före utgivning gick den upp i topp på näthandelssajten Amazons lista över bästsäljare, då många förhandsbeställt den.

Vita huset förnekar bestämt anklagelserna i boken, och andra delar av klanen Trump, med presidentens bror Robert Trump i spetsen, är kritiska. De hävdar att Mary Trump för egen ekonomisk vinning "skandaliserar och felaktigt beskriver familjeförhållandena". De har också försökt stoppa boken via domstol men misslyckats.

Kultur och nöje

Sverige runt på 40 brottsmysterier

Det finns gott om Sverigeskildringar i kriminalromaner. Arkivbild.
Det finns gott om Sverigeskildringar i kriminalromaner. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/ TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Henning Mankell flyttade polisromanen från storstaden till Ystad – och startade en trend.
– Efter det har i princip varenda liten håla sina deckare, säger experten Kerstin Bergman.
Här är 40 tips på kriminalromansförfattare som skildrar Sverige.

Från Henning Mankells Ystad i söder till Åsa Larssons Kiruna i norr – för den som vill upptäcka Sverige genom litteraturen finns gott om porträtteringar av svenska städer i kriminalromaner.

– Svenska deckarförfattare är väldigt duktiga på att skildra miljöer, natur och platser. Det är någonting man kan spåra tillbaka i den svenska litterära traditionen ända tillbaka till de medeltida balladerna, det har varit ett starkt inslag i all svensk litteratur, säger Kerstin Bergman.

Hon är ledamot i Svenska Deckarakademin, redaktör för antologin "Deckarnas svenska landskap" från 2014 och docent i litteraturvetenskap.

I vissa orter uppstår en turistindustri kring mordgåtorna, till exempel i Camilla Läckbergs Fjällbacka, där flera av hennes böcker utspelar sig. Men det finns också områden där de fiktiva brottsmysterierna lyser med sin frånvaro.

– Man kan säga att det speglar befolkningen, det är färre ju högre upp i Sverige vi kommer och det är jättemånga som utspelar sig i Stockholm, säger Kerstin Bergman.

Ett lokalt perspektiv

En av de som skildrar norra Västerbotten och Norrbotten är Skellefteåfödda Stina Jackson, som numer är bosatt i Denver, USA.

– Det var någonting jag tänkte på när jag började skriva "Silvervägen", att jag så gärna ville ha berättelser från de här områdena. Berättartraditionen är ändå stark där uppe, det är konstigt att det inte finns mer, säger hon.

Skrivandet blev också ett sätt för henne att komma tillbaka till de här platserna, om än bara i fantasin, efter flera år utomlands.

– Fördelen är väl att det är ganska mycket skog och mark, långa avstånd mellan människorna och för polisen. Det finns en ödslighet och en ensamhet som inte finns på samma sätt i storstäderna, och som kan vara bra i deckare för att skapa spänning, säger Stina Jackson.

Kerstin Bergman menar att storstadsdeckare ofta fokuserar på nutida brott, medan småstadsdeckare många gånger går tillbaka till det förflutna.

– Ofta är de tydligt förankrade i det lokala. Det kan handla om personliga problem, relationer och våld i hemmet, men också vad som händer med människor när det lokala bruket lägger ned och det inte finns några jobb längre, säger hon.

Flest våldsbrott

Författaren Anders Roslund har valt att placera sin kriminalkommissarie Ewert Grens mitt i Sveriges brottsmecka, på citypolisen i Stockholm. För honom är det viktigt att brotten faktiskt skulle kunna inträffa där på riktigt.

– Jag placerade honom i Stockholm för att i Stockholm sker störst antal brott och med störst variation, säger Anders Roslund, och konstaterar att citypolisen hanterar flest våldsbrott i landet.

Samtidigt vill han ha ett globalt fokus i sina kriminalromaner. Därför får hans litterära figur Piet Hoffman resa runt i olika kriminella nätverk världen över. Narkotikahandeln som börjar i Colombia kommer både att nå Stockholm och Fjällbacka, konstaterar Anders Roslund.

– Brott i dag struntar i gränser, brott är inte längre lokala utan globala. Vapen man skjuter med på en liten ort har kommit över gränsen, säger han.

Sofia Sundström/TT

Kriminalromansförfattare som skildrar Sverige.
Kriminalromansförfattare som skildrar Sverige.
Foto: TT
Stina Jacksons 'Silvervägen' utspelar sig i norra Sverige. Arkivbild.
Stina Jacksons "Silvervägen" utspelar sig i norra Sverige. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Anders Roslund berättar om brott i Stockholm och världen. Arkivbild.
Anders Roslund berättar om brott i Stockholm och världen. Arkivbild.
Foto: Marc Femenia/TT

FAKTA

Fakta: Deckarförfattare i Sverige

Kiruna – Åsa Larsson

Norrbotten – Stina Jackson

Haparanda – Hans Rosenfeldt

Västerbotten – Åke Axelsson

Jämtland – Kerstin Ekman

Ångermanland – Bo R Holmberg

Härnösand – Annika Sjögren

Sundsvall – Emma Wall, Jonas Moström

Malung – Aino Trosell

Uppsala med omnejd – Kjell Eriksson

Västerås – Thomas Kanger

Kungsör – Christina Granbom

Kumla – Håkan Nesser

Stockholm – Anders Roslund och Börge Hellström, Stieg Trenter

Bromma – Sofie Sarenbrandt

Hammarby – Carin Gerhardsen

Salem – Christoffer Carlsson

Östermalm/Djursholm – Leif GW Persson, Sjöwall/Wahlöö, Denise Rudberg

Sandhamn – Viveca Sten

Strömstad – Gösta Unefäldt

Fjällbacka – Camilla Läckberg

Skövde – Kristina Appelqvist

Motala – Sjöwall/Wahlöö ("Roseanna")

Norrköping – Emelie Schepp

Linköping – Mons Jallentoft

Göteborg – Åke Edwardson

Oskarshamn – Karin Wahlberg

Stenvik (Djupvik Öland) – Johan Theorin

Öland – Johanna Mo

Gotland – Anna Jansson, Mari Jungstedt

Växjö – Leif GW Persson, Kerstin Danielsson och Roman Voosen

Marbäck, Halmstad – Christoffer Carlsson

Malmö – Kristian Lundberg

Ystad – Henning Mankell

Ekonomi

SBAB sänker kraven: Fler kan låna

Statliga SBAB sänker sin kalkylränta så att fler ska kunna låna, delvis på grund av covidkrisen. Arkivbild.
Statliga SBAB sänker sin kalkylränta så att fler ska kunna låna, delvis på grund av covidkrisen. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Ekonomi
Ekonomi De låga räntenivåerna består – under en lång tid. Det spår SBAB, som därför har sänkt sin kalkylränta med ytterligare en halv procentenhet.
– Det är helt klart att fler nu kommer att ha möjlighet att låna, säger vd:n Klas Danielsson.

Den genomsnittliga kalkylräntan, det vill säga den ränta bankerna räknar på att du ska klara av för att få ett lån, hos svenska banker ligger på sju procent. Men statliga SBAB, som sänkte sin kalkylränta redan i höstas, går mot strömmen och sänker nu ytterligare en halv procentenhet – till sex procent.

Klas Danielsson, vd på SBAB, berättar att bakgrunden är det fallande ränteläget i Sverige och världen.

– Vi gör bedömningen att ränteläget har etablerat sig på en strukturellt lägre nivå än tidigare, och det är inte sannolikt att räntorna under överskådlig tid kommer att riskera att gå upp väsentligt. Då finns det utrymme att sänka kalkylräntan, säger han.

Får stor effekt

Egentligen borde kalkylräntan vara så låg som fem procent, säger Klas Danielsson. Då räknar han med en långsiktig räntenivå på tre procent, och en säkerhetsmarginal på ytterligare två procentenheter för att ta höjd för ett eventuellt högre ränteläge.

– Men det skulle vara en lite väl stor och stark sänkning, vi måste utvärdera effekterna av det här först. Det blir nog inte aktuellt i det korta perspektivet.

Redan den aktuella sänkningen kommer att få effekt, betonar Klas Danielsson. Att kalkylräntan sänkts med totalt en procent sedan i höstas gör att den kund som ansöker nu kan låna mellan 10 och 17 procent mer, jämfört med en ränta på sju procent.

– Det är helt klart att fler nu kommer att ha möjlighet att låna. Vi bedömer att många unga vuxna kommer att få en stark möjlighet att köpa bostad, säger Klas Danielsson.

TT: Finns det ingen risk att unga då tar på sig lån som de inte kan betala av?

– Nej, det ska inte vara så. Med kalkylräntan så tar vi höjd för sämre tider, och vi tror ju inte att ränteläget kommer att bli högre än sex procent. Vi bedömer inte det som rimligt utifrån hur marknaden är nu.

"Stöttar kunderna i krisen"

Att SBAB väljer att sänka sin ränta just nu kan dessutom delvis förklaras av coronapandemin. Risken finns att krisen faktiskt blir värre än alla tror, säger Klas Danielsson.

– Då tycker vi att vi kan sänka nu och bidra till att stötta våra kunder på ett extra bra sätt med lån och krediter, och förhoppningsvis stabilisera bostadsmarknaden ytterligare. Det är en bra tidpunkt att agera ansvarsfullt från vår sida.

TT: Om fler banker hänger på och sänker sina kalkylräntor så att fler kan låna, riskerar inte det att trissa upp bostadspriserna?

– Det kan finnas en sådan risk. Då är det viktigt att marknaden totalt sett fungerar och att nybyggnationen hålls uppe. Men vi tror ändå inte att den risken är stor, vi är inne i en ekonomisk kris nu och många kommer inte att ha möjlighet att köpa bostad under en tid. Så det finns många faktorer som talar för att priserna inte kommer att skena, säger Klas Danielsson.

TT har varit i kontakt med flera svenska storbanker. SEB har, liksom SBAB, en kalkylränta på sex procent. Nordea räknar på en ränta på sju procent, och Handelsbanken strax över. Ingen av dem uppger att det är aktuellt att göra några förändringar i dagsläget.

"Vi räknar med en kalkylränta på 7,5 procent och tar fasta på kundens inkomster, utgifter, tillgångar och eventuella skulder vid bedömningen av kundens återbetalningsförmåga", skriver Petri Rask, chef för produkt- och affärsutveckling på Stadshypotek, Handelsbankens bolåneinstitut, i ett mejl.

Alice Nordevik/TT

FAKTA

Fakta: Kalkylränta

När ett bolån ska tecknas måste banken säkerställa att kunden klarar av att betala ränta och i vissa fall amorteringar under en lång tid. Eftersom ränteläget förändras över tid är det viktigt att det finns marginaler i bolånetagarens ekonomi. Bankerna använder en beräkningsmodell som kallas ”kvar att leva på”-kalkyl för att räkna ut bolånetagarens långsiktiga finansiella motståndskraft.

Kalkylen baseras dels på ett antal schablonkostnader som representerar standardiserade levnadsomkostnader och dels en kalkylränta, som används för att säkerställa att kunden klarar av en räntekostnad vid den långsiktigt bedömda räntenivån plus en säkerhetsmarginal om minst två procentenheter. Enkelt uttryckt är kalkylräntan den högsta bolåneränta bankerna använder när de ”stressar kalkylen”.

Källa: SBAB

Utrikes

Annorlunda nationaldagsfirande i Frankrike

Det traditionsenliga fyrverkeriet vid Eiffeltornet blir av trots att Frankrike i år firar sin nationaldag i nedbantad skala.
Det traditionsenliga fyrverkeriet vid Eiffeltornet blir av trots att Frankrike i år firar sin nationaldag i nedbantad skala.
Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sjukvårdspersonal står i fokus när Frankrike firar nationaldag mitt under rådande coronapandemi. Den traditionella militärparaden är inställd, men vårdanställda kommer att hyllas – och väntas demonstrera. Det sistnämnda sker vid en fackföreningsledd protest i huvudstaden Paris.

För första gången sedan slutet av andra världskriget firar fransmännen sin nationaldag utan den traditionsenliga militärparaden längs avenyn Champs-Élysées i Paris. I stället sker firandet i betydligt mindre skala på torget Place de la Concorde. Där ska bland annat landets hårt arbetande sjukvårdspersonal hyllas för sina insatser under den rådande pandemin.

Vårdanställda planerar även att under dagen samlas i Paris för en fackföreningsarrangerad demonstration för bättre arbetsförhållanden.

Enligt en kartläggning från människorättsorganisationen Amnesty International har över 3 000 vårdarbetare i totalt 79 länder avlidit i covid-19. I Frankrike handlar det om 27 bekräftade dödsfall sedan statistik började föras i slutet av april.

Nationaldagsfirandet avslutas med ett traditionsenligt fyrverkeri vid Eiffeltornet, men utan den sedvanliga publik som brukar samlas där. I Frankrike råder förbud mot stora folksamlingar.

Landets nationaldag har firats den 14 juli varje år sedan 1880. Det är årsdagen för stormandet av fästningen Bastiljen, som blev startskottet för den franska revolutionen 1789.

Sport

Experten: Frölunda bör byta namn

I augusti ska Frölunda ta beslut om man ska behålla loggan och ordet Indians i sitt klubbnamn. Arkivbild.
I augusti ska Frölunda ta beslut om man ska behålla loggan och ordet Indians i sitt klubbnamn. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Sport
Sport NFL-laget Washington skrotar Redskins – följer Frölunda Indians efter?
Fredrik Portin, postdoktor vid Göteborgs universitet, säger att det vore rätt väg att gå.
– Även om man pratar om de positiva egenskaperna så bygger det samtidigt på en väldigt stereotyp idé, säger han.

På måndagen beslutade NFL-klubben Washington att stryka Redskins från namnet efter en lång debatt och påtryckningar från tunga sponsorer.

Washington är en av flera nordamerikanska klubbar som, i spåren av Black lives matter-protesterna, kritiserats för namn och loggor som ses som nedsättande för den amerikanska ursprungsbefolkningen.

Diskussionen har även nått Sverige – och regerande hockeymästarna Frölunda Indians. Göteborgsklubben utreder namnfrågan och ett beslut om ändring kan komma i augusti.

Indians är inarbetat i Frölundas namn och varumärke sedan 25 år tillbaka och lagkapten Joel Lundqvist hör till dem som vill behålla det.

– För mig står indianen för nåt positivt. För kämpaglöd och för att strida – med indianen. Det är verkligen positivt laddat, sade Tre Kronor-profilen nyligen till Göteborgs-Posten.

Får mothugg

Lundqvist får mothugg av Fredrik Portin, som är postdoktor i politisk teori, etik och religionsfilosofi vid Göteborgs universitet. Portin menar att även om man anser att orden används med en positiv tanke blir det fel.

– Även om man pratar om de positiva egenskaperna så bygger det samtidigt på en väldigt stereotyp idé om hur ursprungsbefolkningen är och som har sin förankring i en tidigare föreställning av ursprungsbefolkningen som en primitiv och våldsam vilde. Att använda de här orden som "indian" och "redskins" förstärker omedvetet en redan problematisk stereotyp som många i ursprungsbefolkningen inte vill kännas vid, säger Portin till TT och tillägger:

– Man måste ha en förståelse för att de här namnen är förankrade i minnen och traditioner hos supportrarna. Man kan förstå varför man är ovilliga att släppa det här. Men man får nya minnen, och traditioner är till sin natur så att de hela tiden förändras.

Kan omvärdera

Chuck Hoskin Jr, ledare för Cherokee Nation i delstaten Oklahoma, är tydlig med att man inte vill bli förknippade med idrottsklubbar.

– Det bästa sättet att hylla oss är att sluta använda ursprungsbefolkningens benämningar i idrott, säger han enligt nyhetsbyrån Reuters.

Fredrik Portin igen:

– Ursprungsbefolkningen har tyckt att det är problematiskt men den övriga befolkningen har inte fattat det. Förrän nu. Och då kan man ju fråga sig, vill ett svenskt ishockeylag till exempel associera sig med en sådan historia. Det ter sig som något ganska onödigt, som ger väldigt lite.

I intervjun med GP öppnar Frölundas Joel Lundqvist för att omvärdera sin hållning i namnfrågan.

– Jag vill ha helhetsbilden. Varför och hur de tänker, hur omvärlden ser på det, om det är ett stort problem och om många störs av det. Då får vi se vad det leder till. Men jag utgår ifrån här och nu – och min ståndpunkt är positivt laddad.

Bella Franzén/TT

Petter Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Lagen som bär omdiskuterade namn

+ USA

NFL-laget Washington Redskins, som i måndags beslutade att byta namn.

NHL-laget Chicago Blackhawks, som sagt att de inte kommer att ändra sitt namn.

MLB-laget Atlanta Braves, som sagt att de inte heller kommer att ändra sitt namn.

MLB-laget Cleveland Indians, som överväger att ändra sitt namn.

NFL-laget Kansas City Chiefs, som ännu inte fått utstå några större påtryckningar kring sitt namn.

+ USA (juniornivå)

Det finns flera high school och college-lag i USA som använder den här typen av namn. Minst åtta olika skolor använder "Indians". Två skolor använder "Braves". 15 skolor använder "Warriors" och sju skolor använder "Chiefs" eller "Chieftains".

+ Sverige

SHL-laget Frölunda Indians, speedway-laget Indianerna.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

5 hetaste trenderna i casinobranschen just nu

Game Lounge Utbudet när det kommer till att spela casino på nätet är enormt. Bara inom Sverige finns i dag cirka 200 licensierade online casinon och den stenhårda konkurrensen om kunderna tvingar därför spelbolagen att ständigt att se över och utveckla sina olika produkter för att hänga med i trenderna. Inte minst sedan införandet av den nya spellagen med licenssystem i januari förra året har mycket förändrats på den svenska onlinespelmarknaden och, ja, att påstå att även 2020 inletts på ett i många avseenden händelserikt sätt vore knappast någon överdrift.

Här nedan listas de 5 hetaste trenderna i casinobranschen just nu:

Uppköp och sammanslagningar

Nyheten som slog ned som en bomb i slutet av juni om att den börsnoterade live casino-leverantören Evolution Gaming lagt ett bud på den ledande slotsutvecklaren NetEnt fick nog en och annan att höja på ögonbrynen. Inte minst sett till det faktum att priset för affären värderas till svindlande 19,6 miljarder kronor. Men redan under 2019 kunde man skönja en ökad trend av sammanslagningar inom casinobranschen och så sent som i februari köpte till exempel Betsson upp konkurrenten Gaming Innovation Groups varumärken, där bland annat Rizk och Kaboo ingår.

Fokus på esport och poker

Casinobranschen har precis som de flesta andra branscher påverkats av den rådande coronapandemin. Tusentals inställda sportevenemang till följd av virusets framfart runt om i världen har tvingat många spelbolag att ändra fokus och vidta åtgärder. För Kindred Group som bl.a. äger välkända Unibet har de uteblivna matcherna/ligorna å andra sidan inneburit ett uppsving för esport och poker. Enligt speljätten har intresset för dessa båda spelformer ökat rejält under de senaste månaderna.

Spela casino utan registrering

Att spela sina favoritslots eller bordsklassikerna Black Jack och Roulette utan att behöva genomgå någon lång och krånglig registreringsprocess har blivit allt mer populärt och numera är konceptet “Pay N Play” standarden hos majoriteten av Sveriges online casinon. Hos jämförelsetjänsten SveaCasino.se finns exempelvis en rad olika nätcasinon med licens som erbjuder direkt spel via bankidentifiering.

Stärkt konsumentskydd

Debatten om konsumentskydd och spelansvar tycks vara ständigt närvarande på den svenska onlinemarknaden. En stor anledning till omregleringen 2019 handlade just om att motverka spelberoende och under coronakrisen har diskussionerna kring ämnet intensifierats ännu mer, framförallt från politiskt håll. Enligt spelminister Ardalan Shekarabi (S) har det ökade spelandet på nätet på grund av den sociala isoleringen under pandemin bidragit till regeringens beslut om att införa tillfälliga spelansvarsåtgärder. Förordningen, som trädde i kraft den 2 juli och upphör vid årsskiftet, innebär till exempel att de licensierade spelbolagen numera får erbjuda en casinobonus på maximalt 100 kr. Även insättningsgränser på högst 5 000 kr/ vecka har införts.

Introducering av Swish som utbetalningsmetod

Den flerfaldigt prisbelänta betalningstjänsten Swish, som idag används av över sju miljoner svenskar, gjorde bejublad entré hos landets online casinon i samband med spellicensen förra året. Den snabba och säkra mobilappen fanns då till en början endast tillgänglig som insättningsmetod, men under våren 2020 meddelade Svenska Spel att man som första spelbolag i landet börjat erbjuda Swish också som utbetalningsalternativ. Sedan dess har flera andra välkända spelaktörer som t.ex. Betsson och Unibet infört funktionen, och bli inte förvånad om du kommer att ha möjlighet att göra uttag med Swish hos i princip alla casinon med licens innan årets slut.

Utrikes

Flera döda i gränsstrider

Armeniska soldater vid en haubits i Nagorno-Karabach i en bild från 2016.
Armeniska soldater vid en haubits i Nagorno-Karabach i en bild från 2016.
Foto: Albert Khachatryan/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Fyra azeriska soldater har dödats på söndagen och måndagen när Azerbajdzjan och Armenien beskjutit varandra med bland annat artilleri.

Båda sidorna beskyller varandra för upptrappningen.

De två tidigare sovjetrepublikerna är inblandade i en utdragen konflikt om regionen Nagorno-Karabach i Azerbajdzjan, som etniska armenier tog kontroll över i ett krig 1990. Det internationella samfundet betraktar området som en del av Azerbajdzjan, men det är Armenien som kontrollerar det.

De aktuella striderna har dock inträffat hundratals kilometer från det omstridda området.

Ett fullskaligt krig mellan länderna riskerar att dra in andra aktörer i området. Armenien står nära Ryssland, medan Azerbajdzjan stöds av Turkiet.

EU, USA och Ryssland har uppmanat båda sidorna till återhållsamhet.

Inrikes

Liten ödla fastnade i stor byråkrati

En annan leopardgecko, här på en arkivbild från Skansenakvariet.
En annan leopardgecko, här på en arkivbild från Skansenakvariet.
Foto: Jack Mikrut/TT
Inrikes
Inrikes En liten ödla har hamnat mellan stolarna i den svenska byråkratin, rapporterar Nerikes Allehanda.

Problemet började när en leopardgecko hittades vid en cykelväg i nordvästra Örebro. En djurbutik tog hand om ödlan, men ingen myndighet vill betala för dess uppehälle. Tvistefrågan gäller nämligen om ödlan ska sorteras under "hittegods" eller "övergivna djur", det förstnämnda är polisens ansvar, det sistnämnda länsstyrelsens.

– Vi vet ingenting om det här djuret. Vi har ingen aning om det är förrymt eller utsläppt. Men det är upphittat och upphittat gods är polisens ansvar – men de tar inte det ansvaret alls, säger Lotta Ek, på djurbutiken.

Det håller polisen inte med om.

– Så vitt jag förstår är det här en ödla som inte klarar sig på egen hand i vårt klimat. Då har man gjort bedömningen att det är ett övergivet djur och att det är länsstyrelsens skyldighet att hantera det, säger polisens presstalesperson Lars Hedelin till tidningen.

Därmed riskerade även djurbutiken att hamna i kläm, och inte få ersättning för sina omkostnader. Men sagan om leopardgeckon ser ut att få ett lyckligt slut. Länsstyrelsen har, motvilligt, tagit sig an ärendet.

– Men vi behöver ha en vidare diskussion mellan våra myndigheter om gränsdragningarna, säger Anita Norén, avdelningschef på länsstyrelsen.

Var ödlan kommer från är fortfarande oklart. Den är relativt vanlig som husdjur i Sverige, och lever naturligt i Afghanistan, Pakistan och nordvästra Indien.

Kultur och nöje

Kokobänggänget gästar allsången

Kultur och nöje
nöje Ikväll kommer gänget från barnprogrammet Kokobäng att framträda på Allsång på Skansen för första gången.
- Det ska bli riktigt roligt, säger producenten, låtskrivaren och skådisen Oskar Arleon.

På något sätt har Oskar och Anna kommit åt nyckeln till SVT:s kostymförråd. Dit bjuder de in sina vänner och tillsammans klär de ut sig till allt mellan himmel och jord.

I humorprogrammet Kokobäng blandas sketcher med sång och musikvideos. Programmet riktar sig till barn i åldrarna nio till tio år.

– Vi gör ingen skillnad på att några av oss i programmet är barn och några är vuxna utan vi är en enhetlig grupp vänner, säger Oskar Arleon som är producent, låtskrivare och även agerar framför kameran.

Spelas in i Malmö

I programmet får man även följa Alexander och Caroline Hermansson, Anna Dieden, Ina Lundgren, Olle Cardell och Tindy Laville. De bor i olika delar av Sydsverige; Malmö, Halmstad, Helsingborg och Båstad, men själva programmet spelas in i Lokstallarna i Kirseberg i Malmö.

– Vi spelar någon sorts tillskruvad version av oss själva. Man får följa de sju kompisarna som hänger i SVT:s kostymförråd. Där kan precis vad som helst hända. Det är snabba vändningar hit och dit och vi använder kläderna för att förflytta oss. Om vi ska göra en sketch om en polisstation så klär vi ut oss till poliser. Vi lämnar aldrig kostymförrådet utan allt händer där. Det är ett lekfullt och fartfyllt program, sketcher blandat med musik och udda händelser, berättar Oskar Arleon.

Kokobäng sändes under våren på SVT Play och nästa vår kommer en ny säsong.

– Programmet har gått väldigt bra, framförallt musiken från programmet. Vi har invävda originallåtar och musikvideos som vi framför tillsammans, säger Oskar Arleon.

Ikväll är det dags för några av dem att ställa sig på Allsångsscenen, minus Alex och Carro Hermansson som väntar barn när som helst.

– Vi kommer sjunga två sånger, en i huvudsändningen och den andra i Ännu mera Allsång som sänds efter programmet. Och så kommer vi att ha en allsångslåt och kanske bjuda på någon överraskning.

Hur känns det att vara med?

– Det känns spännande. Det är ett märkligt år att vara med. Vi som jobbar med tv träffar inte vår publik på samma sätt som musikartister gör så det hade såklart varit väldigt roligt att träffa publiken men det är jättekul ändå, säger Oskar Arleon.

Hur har ni förberett er för allsången?

– Vi var med på Sommarlov för ett par veckor sen och sjöng låtarna vi ska göra på Allsången så det var perfekt övning. Vi är bortskämda med att kunna göra omtagningar men nu är det direktsändning så det blir en annan grej för oss som är vana att vara framför en kamera och ta det i vårt tempo. Nu ska allt sitta på en gång, det är spännande, säger Oskar Arleon.

– Vi är nog rätt bra på att peppa igång ändå men vanligtvis hjälper publiken till med att få igång artisterna. Det hade varit roligt att se om barnen kunnat våra texter, men det tror jag med tanke på hur bra det gått med musiken i programmet. Det hade varit roligt att få sjunga ihop med publiken.

Ny säsong nästa år

I augusti börjar arbetet med nästa säsong av Kokobäng men Oskar Arleon har redan börjat skriva på ny musik.

– Jag jobbar med de kommande hitsen, som vi kan ta med till nästa års Allsång får man hoppas, säger han med ett skratt.

På vägen upp mot Stockholm kommer de att åka tillsammans och öva på sin repertoar.

– Varken jag eller Anna Dieden är några musikartister egentligen men vi måste ändå vara lite stabila nu, vi kan ju inte gå och vara nervösa, det får i så fall barnen vara. Vi får bita ihop och låtsas att vi kan det här.

Har du någon taktik för att inte vara nervös?

– Jag tycker ju att det är jätteroligt att stå på scen men jag brukar tänka att vi är där för att underhålla och ha roligt och då är det inte så mycket som kan gå fel. Om man ramlar eller så blir det bara ännu roligare, säger han med ett skratt.

NÄSTA ARTIKEL