Opinion

Modi tog stor­se­ger

In­di­ens pre­mi­är­mi­nis­ter Narendra Modi vann valet. Foto: TT
Opinion
Opinion Le­da­re Det in­dis­ka valet gav det hin­du­na­tio­na­lis­tiska par­tiet BJP egen ma­jo­ri­tet, till stor del tack vare det ter­ror­an­grepp som skedde strax före valet.

Världens största val är inte valet till EU-par­la­mentet utan In­di­ens val, som av­slu­tades för en vecka se­dan. Över 600 mil­joner in­di­er röstade.

Ty­värr kom val­rö­rel­sen att på­verkas starkt av ett ter­ror­dåd i den om­stridda pro­vinsen Kash­mir där 40 in­dis­ka po­liser dödades. Det gav pre­mi­är­mi­nis­ter Narendra Modi vind i se­glen ef­ter att han legat be­tyd­ligt säm­re till i opinionsmätningarna.

Nu blev valet en stor se­ger för Modi och hans hin­du­na­tio­na­lis­tiska par­ti. Han vann valet 2014 på löf­ten om fler jobb och en mer när­ings­livs­vän­lig po­li­tik ef­ter att ha lyc­kats väl som re­ger­ings­chef i del­staten Gu­ja­rat. Men val­löf­tena har knappast infriats un­der de fem år han varit re­ger­ings­chef i In­di­en.

En re­form som drabbade ekonomin och många fat­tiga in­di­er hårt var när 500- och 1 000-rupiesedlar blev ogiltiga över en natt 2016 i ett för­sök att mot­verka kor­rup­tionen. Men det drabbade främst små­fö­re­ta­ga­re med stort kon­tant­be­ro­en­de och minskade den eko­no­miska till­växten i In­di­en med ett par ti­on­delar.

Den hårdaste kri­tiken mot Modi har dock varit att hans hin­du­na­tio­na­lis­tiska par­ti om inte upp­muntrat så åt­min­sto­ne blundat för re­li­gi­öst mo­ti­verade an­grepp på mus­limer, bland an­nat för slakt av kor, som ju är he­liga i hin­du­ismen.

Mus­limer har lynchats utan att rege­ringen el­ler Modi tagit klart av­stånd från de hinduaktivistiska dåden. Många fruktar nu att Modi med sin klara ma­jo­ri­tet i par­la­mentet ska stärka den hin­du­na­tio­na­lis­tiska po­li­ti­ken och för­svåra si­tua­tionen för de mer än hund­ra mil­joner mus­limerna och andra mi­no­ri­teter.

Vid si­dan av att Modi i val­rö­rel­sen vunnit på ter­ror­dådet i Kash­mir visar val­se­gern ock­så på hur svagt det ti­digare makt­ägande Kongresspartiet med grun­da­ren Nehrus barn­barns­barn Ra­hul Gandhi som front­fi­gur är.

Trots allt visar valet att In­di­en är en väl fun­gerande de­mo­kra­ti. Men det in­ter­na­tio­nella sam­fundet måste be­vaka att de mänsk­liga rät­tig­heterna inte ur­holkas.

Opinion

Corona är inte räddningen för klimatet

Flicka på väg upp på en scen bär på en skylt.
Fotograf: Naina Helén Jåma/TT
Opinion
Opinion Vänsterdebattörer vädrar morgonluft när det gäller coronapandemins effekter på klimatomställningen och andra politikområden. De hyllar förstatligande och att staten tar ett ökat ansvar och tycker sig se en folkopinion som håller med.

Tvärstoppet i världsekonomin har den positiva bieffekten att utsläppen minskar radikalt. Nästan ingen flygtrafik, kraftigt minskad biltrafik, industrier som tvingats stänga. Men ett stopp i ekonomin är inte räddningen för klimatet. Att gå många årtionden bakåt i utvecklingen, med hög arbetslöshet och fattigdom som följd är inte varken nödvändigt eller önskvärt.

Däremot kan man se det positiva i att världens stater när det verkligen gäller kan kraftsamla mot en osynlig fiende. Man avsätter enorma medel i stöd till näringsliv och enskilda. Kan man behandla corona som ett krigshot måste man kunna göra detsamma med klimatkrisen, menade professor Johan Rockström i en debattartikel i SvD häromveckan. Staterna måste åtminstone kunna kräva att stödmiljarderna inte ska motverka klimatomställningen.

Även tankesmedjan Fores klimatchef Mette Kahlin McVeigh uppmanar i samma tidning miljörörelsen att inte förminska corona. Minskningen av koldioxidutsläpp är bara kortsiktig och måste lösas genom klimatsmart produktion och innovation. Hon ser en risk att gröna investeringar avtar på grund av coronakrisen, när stater och företag väljer att lägga pengarna på något som uppfattas som viktigare.

När man är mitt i en samhällskris som hotar människors hälsa får man inte glömma bort en annan samhällskris som också hotar människors hälsa, men inte lika konkret och tydligt. Den kortsiktiga minskningen av CO2-utsläppen kan inte tas till intäkt för att coronakrisen håller på att lösa klimatkrisen åt mänskligheten. Det får absolut inte ske till priset av massarbetslöshet och fattigdom, när det är fullt möjligt att lösa klimatkrisen med nytänkande och innovation. Vänsterdebattörer och miljömuppar har inte rätt den här gången heller.

Opinion

Coronaskam samma gamla sociala kontroll

En person som klipper gräsmattan utanför liten röd stuga. En hund ligger på gräsmattan. Ett barn sitter på stugtrappan.
Fotograf: Janerik Henriksson/TT
Opinion
Opinion Det finns alltid självutnämnda poliser, men frågan är om inte antalet är på sin topp nu under coronapandemin. Personer som oombedda tar på sig att se till att folkhälsomyndighetens råd följs, eller som rentav tycker att du ska följa de strängare regler som gäller i bland annat Italien och Frankrike.

Lyser det inte där borta i huset där sommargästerna bor? Jo minsann, de har tydligen inte lyssnat på vad folkhälsomyndigheten säger. Hur understår de sig att utsätta oss åretruntboende för fara med sin smitta från Stockholm?!

Ska släkten verkligen komma på besök till påsk? Även om de är friska och har ett eget fritidshus kan de ju dra med sig någon coronabacill till trakten. De borde ju fatta själva, man vill inte skapa dålig stämning i familjen. Tänk om deras barn får för sig att krama om gamla pappa, va?!

Ska vår 87-åriga granne verkligen åka och handla själv? Har hon inte vett att be någon om hjälp, vad ska hon ut att göra? Och hon träffar dessutom sina väninnor och spelar bridge, så kan man väl inte göra i dessa tider?!

Risken är uppenbar att den sociala kontrollen under coronapandemin skapar distans och misstänksamhet som hänger kvar även när krisen är över. Sommargästerna vill kunna känna sig välkomna även framöver, de bidrar faktiskt till utvecklingen på orten genom att de spenderar pengar i trakten. De ska inte behöva bli kallade både det ena och det andra, även om de har gjort ett oklokt val i dina, och kanske även i folkhälsomyndighetens, ögon. Folk måste få stå för sina egna val, även om det verkar huvudlöst. Svårt, för corona väcker rädsla och andra känslor.

Opinion

Lagom stark regering

Opinion
Opinion De politiska partierna kom fram till en rimlig kompromiss kring regeringens maktbefogenheter.

Under tisdagen kom partierna fram till en förhandlingslösning kring ett utökat mandat för regeringen att vid behov vidta drastiska åtgärder, som begränsningar av folksamlingar, stängning av köpcentrum eller stopp för transporter för att förhindra spridningen av coronaviruset. Regeringen ville egentligen gå längre, men riksdagen krävde att de skulle få fungera som kontrollinstans, vilket är rimligt. Det finns goda skäl till att regeringen normalt sett inte har de här befogenheterna och även om syftet med att begära extra makt är gott är det all idé att vara försiktig.

Det måste med den här ordningen kunna gå lika snabbt som om regeringen kunde agera helt självständigt, men det verkar partierna vara fullt införstådda med. Det är betryggande att förhandlingar kan ske snabbt och effektivt och att alla är överens om grundfrågan: behovet att tillfälligt utöka makten eftersom Sverige saknar möjlighet till undantagstillstånd. Handlingskraft och flexibilitet behövs nu mer än någonsin och Moderater, Kristdemokrater och Sverigedemokrater tar sitt ansvar genom att fokusera på regeringens handlingsutrymme och sparar åsiktsskillnader kring detaljer till senare.

Det var ett bra beslut av regeringen att lyssna på lagrådet och vara lyhörda för de farhågor som har funnits kring att ge regeringen betydligt mer makt än vad som är brukligt i Sverige. ’

Man har genom den här kompromissen gett regeringen lagom mycket makt. Det är tillräckligt för att kunna agera snabbt och effektivt vid behov. Samtidigt sätter det inte riksdagen på undantag, utan de får fungera som en garant för att man inte tappar kontrollen över situationen genom att riksdagen har möjlighet att överpröva regeringens beslut.

Nyamko Sabuni sammanfattade det hela med att “vi ger dem möjlighet att handla snabbt men vi ger dem inte makt att ensamma fatta beslut.” Det är precis lagom mycket makt.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Opinion

Närvarande på distans

Opinion
Opinion På flera ställen har skolnärvaron ökat i samband med distansundervisning.

Intressanta siffror pekar på att närvaron på gymnasiet kan ha ökat sedan man började med distansundervisning. Eskilstuna är en av de städer som sett högre närvaro sedan de började med gymnasieskola på distans. Monica Widelund, som är chef för gymnasieskolorna i Eskilstuna, säger till SVT att de också märker att vissa elever har lättare att ta för sig i ett digitalt klassrum än om de sitter i skolbänken.

Förhoppningsvis kommer det finnas möjlighet till utvärdering av distansundervisningen och vem den fungerat bättre för när den här exceptionella perioden är över.

Jag ska inte överdriva mina kvalifikationer, med en termin som gymnasielärare, men jag upplevde att det fanns en typ av elev som lade så mycket tid på att undvika att följa reglerna att det påverkade hens möjlighet att följa med i undervisningen. Om en sådan elev inte hela tiden frestas att demonstrera oberoende genom att stanna på skolgården istället för att gå till klassrummet, leka med mobiltelefonen under lektionstid eller komma för sent och störa för att visa att hen är självständig, kan tiden istället läggas på lektionernas innehåll. De andra elevernas och störs inte av utagerande beteende. Skolkaren kan vara den smartaste eleven i klassen, om man bara kan få hen att sätta rumpan på skolbänken. De eleverna trivs förmodligen bra med distansundervisning,, där man kan få gå byxlös eller dricka Monster under lektionerna eller vad som nu funkar för den enskilde.

En fördel med distansundervisning kan också vara att läraren slipper agera ordningsvakt. I ett klassrum måste man be elever sluta spela på mobilen eller sluta dricka läsk i närheten av tangentbordet. På distans kan man fokusera på om de deltar i lektionen och gör arbetsuppgifterna. På vissa sätt kan det nog vara lättare att sätta betyg på det sättet än att försöka avgöra om en rastlös elev deltar i lektionen.

Även elever som har problem med de sociala aspekterna kan trivas med onlineundervisning. Skolmiljön kan vara stressig för den som psykiska problem eller är mycket introvert.

Att gå till skolan lär en många viktiga saker som man har nytta av i vuxenlivet, som att passa tider, göra ett gott intryck på de man möter och att komma överens med olika typer av människor. Huruvida det är skolans uppgift att också ge eleverna sociala färdigheter är omdebatterat. Från höger kommer gärna förslag om ordningsbetyg och från vänster vill man helst inte ha betyg alls.

Man ska inte glömma att skolan inte är det enda stället att lära sig sociala färdigheter på. Unga människor är vana vid umgänge online.

En av de vackraste historierna om onlinelivet är den om 15-årige Mats, som hade Duchennes muskeldystrofi, och levde sitt liv genom spelet World of Warcraft. När han dog kom folk från hela världen på begravningen och sörjde. Klasskamrater online behöver inte vara mindre viktiga än de i en fysisk skola.

Om det visar sig att många skolor tycker att onlineundervisning fungerar kan man fundera på att ha gymnasieklasser online för de elever det passar bättre. Högre närvaro är en vinst både för skolorna och för eleverna.

Opinion

Staten har stark ekonomi

Yngve Sunesson går i pension
Fotograf: Stefan Olofson
Opinion
Opinion Coronapandemin håller på att sänka världsekonomin. De lokala service- och tjänsteföretagen drabbas värst.

Var tredje butik riskerar konkurs inom några veckor. Det är något nytt för svensk ekonomi och gör det svårare att hitta rätt med åtgärder.

Däremot är inte utrymmet för ekonomiska satsningar något problem. Sveriges statsskuld hör till de lägsta i EU, ja, i världen. Cirka 35 procent av BNP i statsskuld är lågt internationellt. I dagens situation är det inga problem för regeringen att motivera om skulden skulle öka mer än tillåtna fem procentenheter. Därför bör inte regeringen dra sig för att satsa ännu mer för att överbrygga den djupa nedgången.

I det finanspolitiska ramverk, som riksdagspartierna enades om efter 1990-talskrisen, ingår att utgiftstak fastställs för statens budget för tre år framåt. De satta taken håller naturligtvis inte i dagens situation när staten går in med tiotals, kanske hundratals, miljarder i olika nya satsningar. Men det är tillåtet att ändra utgiftstaken om det finns särskilda skäl. Tydligare skäl än den nu framväxande krisen är svårt att se.

Inte heller överskottsmålet på numera en tredjedels procent av BNP är något problem. Det gäller över en konjunkturcykel och därför är det naturligt att budgeten pekar mot underskott i ekonomisk nedgång och kris, samtidigt som det bör vara överskott i goda tider.

Det svåra är som sagt att hitta verkningsfulla åtgärder för att rädda företag som förlorat nästan alla sina intäkter i stort sett över en natt. Hur ska små restauranger och caféer, taxi- och bussbolag, frisörer och klädbutiker kunna överleva ens en månad när kunderna inte vågar gå ut för att utnyttja deras tjänster?

Visst har riksdagen i brett samförstånd mellan januaripartier och opposition beslutat om omfattande åtgärder, med både permitteringsstöd, lånemöjligheter, uppskjuten skatt, sänkta arbetsgivaravgifter och annat. De som nu blir arbetslösa har fått bättre villkor. Men för många företag räcker det inte. Redan har antalet konkurser ökat, särskilt i storstäderna där smittan spridit sig snabbast.

En del ekonomer talar om ”helikopterpengar”, en summa till alla utan villkor. I USA har Trump och kongressen enats om att betala ut 3000 dollar (runt 30 000 kronor) till varje familj. Men där har få arbetslöshetsersättning och många saknar sjukförsäkring, så där är det en överlevnadsfråga.

Det är det inte i Sverige. Här är det inte medborgarnas ekonomiska möjligheter att konsumera som sviktar utan deras fysiska möjligheter av rädsla för smitta och av försiktighetsskäl.

Så här är helikopterpengar knappast lämpliga. Här handlar det om hur företag på ruinens brant ska kunna räddas. Om alltför mång företag tillåtsf försvinna under krisen blir det svårt att restaurera ekonomin.

Det handlar inte, än på länge, om statens möjligheter. Utrymmet finns och måste utnyttjas. Det gäller ”bara” att ha kreativitet nog att hitta rätt åtgärder.

Yngve Sunesson

Opinion

Brott utan konsekvenser

En bild på spårsäkringssats.
Det slarvas med dessa lådor.
Fotograf: Lars Pehrson/SvD/TT
Opinion
Opinion Polisen har hanterat spårsäkringslådor med bevisföremål i våldtäktsfall så slarvigt att de sällan vet var de har blivit av.

Fram till 2018 har det saknats tydliga riktlinjer för vad ska hända med bevisföremål som samlas in på landets mottagningar för våldtagna. I en dokumentär får Sveriges television reda på att innehållet i lådorna sällan analyseras och att lådorna dessutom ofta tappas bort.

Undersökningen tar i bästa fall 2.5 timmar, enligt en av sköterskorna som jobbar med dem, i värsta fall 4-4.5 timmar. Undersökningen beskrivs av dem som har gått igenom den som mycket jobbig, eftersom de inte bara utsätts för en fysisk undersökning, utan måste svara på personliga frågor som gör att de måste återuppleva fallet i detalj.

Efter detta har alltså polisen inte ens haft anständigheten att hålla koll på lådorna. Eva Wettborg, chef för forensiskt analysteam vid polisen i Stockholm, berättar i dokumentären Våldtäktens spår att lådor har hittats i i kylen bredvid matlådor, eller i någon enskild polis bokhylla.

Våldtäkt är inget brott som polisen prioriterar, det har de varit öppna med sedan tidigare. Förklaringen har då varit att de valt att lägga resurserna på andra brott, som mord. Den här formen av likgiltighet är dock svår att bortförklara. Ingen mordutredning i världen berättigar att bevismaterial slarvas bort, eller som man misstänker här, förstörs.

Wettborg säger att polisen har slarvat med spårsäkringssatserna och endast fyra av 10 har skickats på analys. Efter de nya riktlinjerna kommit på plats har endast Stockholm fått ordning på rutinerna, andra delar av landet ligger efter.

Vi har som samhälle kommit fram till att våldtäkt är ett brott. Ändå behandlas det med sådan nonchalans att det har setts som acceptabelt att slarva bort bevisföremål som skulle kunna få en gärningsman fälld. Genom att inte analysera bevisning kan man dessutom missa att det rör sig om seriegärningsman, eller i alla fall någon som begått fler än ett brott.

Det är kränkande för de utsatta och kompromissar med rättssäkerheten på ett oacceptabelt sätt.

Opinion

Bra insatser för att hålla affärer och restauranger vid liv

En bild på Katrin Stjernfeldt Jammeh och Torbjörn Tegnhammar
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Opinion

Opinion

Flera bra initiativ har tagits för att näringslivet ska kunna överleva coronapandemin. Malmö stad sänker hyrorna för verksamheter som hyr av MKB, Stadsfastigheter, kultur- och fritidsförvaltningen, gatukontoret eller andra hyresvärdar kopplade till kommunen. Hur stor sänkningen kommer att bli är inte klart. Det ska göras “en affärsmässig bedömning” från fall till fall. Förhoppningsvis tar Malmö stad i ordentligt: ingen tjänar på att stadens restauranger och butiker går i konkurs. Det innebär en stor risk för ökade kostnader för redan ekonomiskt utmanade Malmö om fler blir arbetslösa och beroende av försörjningsstöd. Sannolikt är blir det kortsiktiga bortfallet av hyror sammantaget betydligt mindre kostsamt.

I Hässleholm har man uppfunnit en egen valuta. Älvsbyhus, med fabrik i Bjärnum, ger sina anställda 1000 kronor var att handla för hos medlemmar hos Hessle City, förutom ICA Maxi och City Gross, som inte lär behöva någon hjälp i hamstringstider. Tanken är att initiativet ska gynna sällanköpshandeln, vilket är klokt. Medlemmarna i Hessle City hoppas att fler företag ska följa efter.

Intäkterna från Göteborgs filmfestivals streamingtjänst Draken film går under ett halvår till biografer som visar kvalitetsfilm. I Malmö handlar det bland annat om Panora och Spegeln. Där man se filmer som nyligen gått på de aktuella biograferna, som Porträtt av en kvinna i brand och jag och min bror, men också klassiker som Truffauts De 400 slagen.

Opinion

Vår beredskap är inte god längre

Opinion
Opinion Sveriges beredskapslager försvann 2002, men då hade avvecklingen pågått nästan ett årtionde. Jämfört med Finland har vi dålig beredskap nu under coronakrisen, då vi i princip inte har några lager alls av sjukvårdsutrustning.

Regionerna fick i början av 2000-talet ta över ansvaret för lager av sjukvårdsutrustning och det förefaller ha skett lite godtyckligt. De beredskapslager som funnits tidigare låg geografiskt långt bort från befolkningstäta områden. Det kalla kriget upphörde och då upphörde också behovet av att ha stora lager av matvaror och sjukvårdsutrustning. EU-inträdet bidrog också till att Sverige tyckte sig kunna lita på att problem kunde lösas gemensamt. Detta särskilt eftersom Sverige hade det ekonomiskt tufft efter 90-talskrisen och Göran Persson-regeringen tyckte det var rimligt att dra nytta av EU-medlemskapet på detta sätt.

När det gäller mat ligger självförsörjningsgraden på runt hälften av behovet, men i själva verket är den mycket mindre än så. Det behövs drivmedel och konstgödning för att producera livsmedel, och där är den svenska produktionen i princip noll. Det skulle krävas mycket mankraft och hårt arbete för att kunna odla den mat som behövs vid en total avspärrning. Vi kan lugnt räkna med att den stadsodling som finns idag skulle öka markant.

Även det civila försvaret har levt ett undanskymt liv sedan det kalla kriget upphörde. 1986 fick kommunerna ansvaret för det så kallade hemskyddet och tog hjälp av Civilförsvarsförbundet. Organisationen har levt en lite undanskymd tillvaro, men kanske kan det bli en uppgång när många människor ser ett behov av att höja sin egen beredskap. Genom klimatkrisen har många blivit så kallade preppers, som har lager hemma som gör att man klarar sig en längre tid. Coronakrisen har spätt på denna insikt och det är kanske en något så när rimlig förklaring till hamstringen av toalettpapper. Coronapandemin för förhoppningsvis det goda med sig att kunskapen om och efterfrågan på en god beredskap ökar.

NÄSTA ARTIKEL