Tom demonstration
Ulf Kristersson lyckades inte få majoritet bakom sin misstroendeförklaring mot socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). Bara 172 ledamöter röstade ja, det fattades alltså tre. Efter Centerpartiets besked på måndagskvällen var det väntat. Fem frånvarande ledamöter hade ingen påverkan på resultatet.
Prioriteringarna från de olika partierna visades av att det var partiledarna Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor som talade för sin sak medan övriga partier nöjde sig med att låta gruppledarna tala (för SD vice gruppledaren). Argumenten var väl kända. M och KD ville före EU-valet angripa Strandhäll för att hon avskedat Ann-Marie Begler som chef för Försäkringskassan på oklara grunder och sedan lämnat olika förklaringar.
Centerpartiet har som tradition att lägga ned rösterna i misstroendeomröstningar. När C röstade mot Stefan Löfven i den enligt en ny grundlagsregel obligatoriska omröstningen om statsministern efter valet var det första gången C röstade för avgång. Därför var ”den gula knappen” inte förvånande, även om C:s kritik mot Strandhäll var hård.
Från S framhölls att agerandet från M och KD minskar värdet av konstitutionsutskottets arbete. S-gruppledaren Anneli Karlsson berömde nuvarande talmannen Andreas Norlén som var ordförande i KU förra mandatperioden för att ha skapat enighet i utskottet när kritik framförts. Det har höjt KU:s anseende. Nu riskeras både enigheten i utskottet och dess anseende, om det kan misstänkas att politiska hänsyn tas.
Att Strandhäll kommer att få kritik av KU framstår som högst sannolikt. Frågan är hur hård den kommer att bli. Kristerssons misstroendeomröstning kan göra det svårare att få enighet om hård kritik.
I nästa vecka kan det ändå visa sig att Strandhälls agerande har varit så klandervärt att hon inte kan sitta kvar, även om KU-kritik sällan får så drastiska konsekvenser. Då blir M:s utspel ännu tydligare en tom demonstration som snarast var kontraproduktiv för sakfrågan.
