Hembygdsvän och historiker död

Förre representanten Kjell Dacke, Vinslöv, har avlidit dagen innan han skulle fyllt 78 år.

Kjell Dacke föddes i Degeberga, som son till Ellen och Ragnar Dacke.

Familjen flyttade till Vinslöv 1947 där fadern övertog förutvarande Lindells bok- och pappershandel. Kjell blev Vinslöv trogen livet ut.

Han började sin yrkesbana som posttjänsteman. Efter avslutad tjänstgöring på eftermiddagarna tog han extraarbete vid Paulsons möbler i Vinslöv som lagerarbetare. Snart blev han heltidsanställd som försäljare.

År 1980 ville han prova nytt arbetsfält och blev då representant på Franssons möbelfabrik i Tenhult med hela södra Sverige som arbetsfält.

Kjells nästa arbetsgivare var dåvarande Källbo möbler i Glimåkra. Hans sista uppdragsgivare före pensionen blev Furinova i Bjärnum.

Kjell Dacke hade en rik livsrepertoar. I sin ungdom tävlingssimmade han i dåvarande Vinslövs simsällskap. Ivrig läsare och starkt litteraturintresserad var han medlem i Piratensällskapet.

När IFK Kristianstad spelade handboll sågs han ständigt på läktaren, som hängiven supporter till det orangefärgade laget. Men de flesta minns honom för hans engagemang i Vinslövs hembygdsförening där hans arbete med att modernisera och utveckla föreningens arkiv är av bestående värde även för framtida hembygdsvänner.

Kjell Dacke sörjs av hustrun Britt-Marie och sonen Per, Kristianstad, samt bröder.

Det susar av vemod när banden de brista. Så kände vi som tillhör Kjell Dackes vida vänkrets.

Det är svårt att värdera hans insatser till hembygdens fromma. Handlingskraftig som han var kastade han sig som ny medlem i hembygdsföreningen in i arbetet med att bygga ut och tillgängliggöra föreningens arkiv av bilder och gamla dokument.

Han hade ordningssinne, rationellt handlag och ett ovanligt gott minne. Till detta kom en stor kärlek till hembygden, som gjorde att han blev en rik kunskapskälla när det söktes svar om både människor och miljöer i det förflutna. Fråga Kjell, löd formeln.

Inte för inte hade Kjell läst alla Fritiof Nilsson Piratens böcker. Nog var det sådan humor som lyste fram i hans anekdoter om gamla original och andra personligheter.

Vi minns alla goda skratt som hans slagfärdighet och imitationer lockade till vid fikarasterna. Hans omtanke om kamrater som drabbats av sjukdom eller andra svårigheter var rörande.

Det gör oss ont att tänka på hur hans önskan om ytterligare en sommar vid stugan i Yngsjö tillsammans med hustrun Britt-Marie inte gick i uppfyllelse. Hans omtanke och humor, tillika hans respekt för kunskap och fakta gör att vi med tacksamhet ska vårda minnet av den gode kamraten och hembygdshistorikern Kjell Dacke.