Allt fler skaffar färre barn

Barnafödandet i Sverige har haft en nedåtgående trend under de senaste åren. Antalet barn skiljer avsevärt beroende på vilken region i landet mätningen gjorts. Ekonomin och läget på arbetsmarknaden är också faktorer som kan påverka barnafödandet.

– I områden med små, trångbodda lägenheter är fruktsamheten ofta lägre, medan den i villaområden generellt sett är högre, säger Gunnar Andersson, professor i demografi på Stockholms universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

Exempelvis sågs i samband med 90-talskrisen en kraftig nedgång i fruktsamheten, som sedan under 2000-talet började klättra uppåt igen. Svenskarna hade en formtopp 2010, men sedan dess har fruktsamheten sjunkit med ungefär 10 procent.

– Under ekonomiska kriser stannar människor i utbildningssystemet längre och föder barn senare. Det påverkar siffrorna sett till enskilda år men det jämnar ut sig om

Högst summerad fruktsamhet 2018 hade Vingåker, med nästan 2,6 barn per kvinna. Allra lägst hade Kristinehamns kommun, med 1,38 barn per kvinna, vilket är i nivå med länder som Italien och Spanien. – Sydeuropa har generellt sett lägre fruktsamhetstal.

- I Sverige gör vår föräldraförsäkring och barnomsorg det lättare att förena barnafödande och yrkesliv, säger Gunnar Andersson till Nyhetsbyrån Siren.