Kärnvapenstaterna måste rusta ned
Det är stor risk att den kärnvapennedrustning som pågått i 30 år vänds i upprustning, konstaterar Stockholms fredsforskningsinstitut, Sipri, i sin nya rapport.
I dag finns det i världen cirka 14 000 kärnstridsspetsar i världens nio kärnvapenmakter. Före 1989 fanns det mer än fyra gånger så många i världen. Det har alltså skett en mycket positiv utveckling, främst till följd av flera nedrustningsavtal mellan USA och Sovjetunionen (som Ryssland övertagit).
Men på senare tid har en oroande utveckling skett. Både Ryssland och USA har sagt upp INF-avtalet om skrotning av medeldistansrobotar, och START-avtalet om begränsning av de strategiska kärnvapnen har ifrågasatts. Icke-spridningsavtalet följs dåligt av de fem erkända kärnvapenmakterna.
Nu börjar också flera länder tala om att ersätta sina gamla kärnvapen med nya, mer effektiva. Det gäller både USA och Ryssland som utvecklar nya vapen. Storbritannien ska lägga ned minst 450 miljarder kronor på att förnya sina kärnvapenarsenal.
Indien och Pakistan har utökat sina produktionskapaciteter för klyvbart material och kan ha planer på att öka antalet kärnvapen, enligt Sipri. Med tanke på spänningen mellan de båda länderna är det särskilt oroande.
Det är hög tid att skärpa kraven på att kärnvapenstaterna måste fortsätta nedrusta, inte börja rusta upp.