Han genomsyrades av plikt och ordning

Förre forskningschefen, VD, fil lic Bengt Kjellberg har avlidit vid en ålder av 88 år. Närmast anhöriga är döttrarna Anna-Lena, Anna-Karin och Maria och deras familjer.

Bengt föddes i Malmö, växte upp i Tranås och tog studenten på reallinjen 1951. Han studerade sedan vid Lunds universitet, och blev fil kand i zoologi, geografi och genetik.

Licentiatstudier i zoofysiologi ledde till en avhandling 1968 som handlade om LDH-isoenzymer.

Bengt hade olika undervisningstjänster på institutionen och hans undervisning och handledning uppskattades mycket av studenterna. Även vi hans kollegor och medarbetare hade stor glädje av hans entusiasm, synpunkter och breda kunnande.

1967 fick han en tjänst på farmakologiska laboratoriet vid läkemedelsfirman AB Ferrosan i Malmö, där han snart blev laboratoriechef och senare forskningschef.

1984 lämnade han firman tillsammans med två kollegor och bedrev vidare forskning på läkemedelsbolaget Biogram inom området ”drug delivery” och dermatologi. Där var han verksam som VD fram till sin pension 1994.

Under perioden 1960 till 1990 bedrev många läkemedelsfirmor målinriktad forskning och utvecklingsarbete inom psykofarmakaområdet. Ferrosan hade ett omfattande forskningsprojekt tillsammans med A/S Ferrosan i Danmark. Bengt blev en centralgestalt i utvecklingsarbetet.

Först registrerades melperon, Buronil®, ett antipsykotiskt läkemedel. Ytterligare ett psykofarmaka utvecklades, amperozid. I projektet ingick ingående beteendestudier på apor, som Bengt värnade mycket för.

Ett annat forskningsprojekt var ”antiplackprojektet”, som syftade till läkemedel mot bakteriebeläggningar (plack) på tandytor och drevs i samarbete med Tandvårdshögskolan i Malmö. Detta ledde till ett nytt originalpreparat, decapinol. Ytterligare ett forskningsprojekt, som skapade företaget Gacell, var membrandragerade tabletter med långsam utlösning av den aktiva substansen.

Bengt Kjellberg var en mycket omtyckt person både yrkesmässigt, privat och som chef. En vännernas vän med mycket humor, som gärna överraskade omgivningen med ”praktiska skämt”.

Han genomsyrades av plikt, ordning och ett stort krav på sig själv att vara tillräcklig i alla sammanhang.

På fritiden var det familjen och sommarstugan i Mälarhusen som gällde och därutöver fotografering och modellbyggen.

Många kolleger och vänner känner stor saknad efter Bengt, men det ljusa minnet av honom lever vidare.