Kri­mi­nellt att inte rensa bort ra­sism på nätet

BBS-lagen är inte särskilt väl­känd. Den in­stiftades re­dan 1998 in­nan in­ter­net var al­las käraste medi­um och riktades mot de första möj­lig­heterna att pub­li­cera sig på de nät­fo­rum som då fanns. Nu gäller lagen ock­så ex­em­pel­vis Facebook­grupper.

Lagen har prövats rätts­ligt bara en gång ti­digare och då friades den åtalade av Högsta dom­stolen. I tis­dags slog Es­kils­tu­na tings­rätt fast att en man som an­svarar för Facebook­gruppen ”Stå upp för Sverige” är skyl­dig till hets mot folk­grupp efter­som flera kom­men­tarer med ra­sis­tiskt in­ne­håll fått ligga kvar på si­dan utan att han tagit bort dem.

San­no­likt kommer den här domen ock­så att gå hela vägen till Högsta dom­stolen, men det är ändå en väl­kom­men dom.

Det är väl känt att ra­sism, hot och hat flo­rerar på olika so­ci­ala for­um, inte minst Face­book. Många grupper verkar ha upp­rättats bara för att släppa fram den typen av in­lägg, som inte platsar i ett se­riöst sam­tal och som inte god­känns i se­riösa me­di­er med an­sva­rig ut­gi­va­re, efter­som det är den­ne som ställs till an­svar för överträdelser av lagen.

BBS-lagen kom till för att i nå­gon mån re­glera ytt­ran­de­fri­heten på det då nya me­di­et där ingen var an­sva­rig. Men var­je lag kräver tillämp­ning för att rätts­prax­is ska ut­vecklas och ange ramarna för lagen.

Där­för är tings­rättens dom vik­tig, och där­för är det vik­tigt att den fast­ställs av högre in­stanser. Det kan kan­ske be­gränsa ra­sism, hat och för­tal på nätet.

Yng­ve Sunesson