Risk för elbilsbacklash
Antalet elbilar och laddhybrider ökar stadigt i Sverige. Rena elbilar står för en tredjedel av försäljningen, två tredjedelar är alltså laddhybrider. Innan året är slut är prognosen att det kommer att finnas 110 000 elbilar på de svenska vägarna. Problemet är att infrastrukturen för att ladda inte hänger med.
Det börjar bli alltmer trångt vid de laddstationer som finns utmed de stora vägarna och att ladda tar sin tid, det går knappast att jämföra med att tanka bilen med fossila bränslen. Andelen snabbladdare är alltför låg och kräver därför en närmast extrem planering från bilförarens sida. Att ladda en ren elbil i en snabbladdare tar en fikarast eller ett lunchuppehåll, beroende på hur mycket el bilen behöver. Att ladda i en så kallad destinationsladdare tar flera timmar och passar därför mer vid ställen där man förväntas uppehålla sig en längre tid, till exempel vid köpcentra. Längs E6 från Skåne och upp mot Göteborg finns långt ifrån tillräckligt med snabbladdare, möjligen med undantag av Tesla. Men Teslas laddare kan bara användas av den som kör Tesla.
Utbyggnaden av laddstolpar längs de stora vägarna behöver öka takten, men problemet är att ingen verkar ha en helhetsbild. Det är enskilda aktörer, såsom energibolag, som bygger ut där de finner det lämpligt. Det innebär ett vågspel för den som skaffat en ren elbil och kräver en noggrann planering före avfärd.
Dessutom tvingas elbilsanvändaren skaffa ett antal olika betalkort, brickor och abonnemang för att kunna ladda hos de olika aktörerna. Det är orimligt krångligt och borde kunna lösas på ett enklare sätt, med ett enda kort. Just nu är det alltför många barnsjukdomar i den här nya branschen. Om regeringen menar allvar med att de fossilbränsledrivna bilarna ska fasas ut måste krafttag tas för att underlätta för alternativen. Det är hög tid att någon instans, kanske en statlig myndighet, får ett uppdrag att börja samordna infrastrukturen om inte elbilsanvändningen ska få en backlash.
