Djurskydd nyckel till välfärd
Dålig hygien på ett sjukhus är inte något man förväntar sig år 2019. Ändå händer det, nu senast på Danderyds sjukhus. För några år sedan var det problem på Ystads lasarett och problemet lär dyka upp igen på annat ställe. Bristen på hygien har lett till att resistenta tarmbakterier har spridits till flera patienter. Det är oftast de svagaste patienterna som drabbas, spädbarn och multisjuka äldre, vilket gör det extra allvarligt. Dålig hygien beror på den mänskliga faktorn, att man helt enkelt städat för dåligt och inte följt rutinerna. Det är därför relativt lätt att åtgärda, genom förbättrade rutiner och kontrollpunkter.
Värre är däremot att komma tillrätta med de resistenta bakterierna, alltför ofta är bakterierna dessutom multiresistenta vilket gör det betydligt svårare att bekämpa dem. Anledningen är användningen av antibiotika i världen. Bakterierna har anpassat sig till alltfler antibiotikasorter och antibiotikan biter därför inte på dem, vilket gör att vårdpersonal måste ta till starkare antibiotika och så är den onda cirkeln igång.
Antibiotikaanvändningen i världen är ett stort problem - vissa säger till och med att det är det enda överskuggande problemet för mänsklighetens överlevnad. Sverige har lyckats hålla användningen av antibiotika nere jämfört med andra länder, men det kan aldrig bli lågt nog.
Eftersom vi reser så mycket och lever i en global värld är det svårt att undvika resistenta bakterier. Även om man stannar hemma i Sverige träffar man människor som varit utomlands och som tagit med sig några otäcka bakterier hem. Man kan emellertid göra mycket själv för att minska användningen av antibiotika och det handlar om att vara en medveten konsument.
Häromveckan fylldes sociala medier av budskapet att den cypriotiska osten halloumi borde bojkottas eftersom Cypern använder så mycket antibiotika till sina kor. Cypern är värst i Europa på att ge antibiotika till sina djur, man använder nästan fyrtio gånger mer än vad som görs i Sverige. Även andra länder runt Medelhavet använder oroväckande mängder antibiotika till sina djur och genomsnittet i Europa ligger på tio gånger mer än vad Sverige använder. Därför räcker det självklart inte med enbart konsumentmakt, det krävs omfattande politiska beslut som ofta bottnar i djurens välfärd. Djur som har det bra, som inte trängs och som därmed sällan är sjuka behöver inte behandlas med antibiotika. Och att använda antibiotikan förebyggande är mer än lovligt dumt, men det förekommer alltså i djurindustrin.
Centerpartiets EU-parlamentariker Fredrick Federley har kämpat väl för att minska användningen av antibiotika, men än kan han inte slå sig till ro. Han kräver ett internationellt bindande avtal för att komma tillrätta med antibiotikaresistensen. Människor dör i tusental för att det inte finns behandlingar som biter mot de tuffa bakterier, det är fullständigt orimligt i en modern värld att låta det fortgå.
Djurhållningen är en nyckel till minskad användning av antibiotika. Federley arbetar för en ny skarp djurskyddslag inom hela EU, fler kontroller och kraftigare sanktioner för djurskydd och ökad forskning. De länder som vill exportera kött till EU måste i framtiden anpassa sig till EU:s regler. Men fram till dess måste konsumenterna använda sin makt och köpa den mat som inte sprider ytterligare resistens. Det kräver kunskap som vi alla måste hjälpa till att sprida.
Det kommer inte att hjälpa mot dålig hygien på sjukhusen, men det kommer på sikt att bidra till att patienterna har motståndskraft mot de dåliga bakterierna. Resistenta bakterier är ett hot mot vår framtid och vi är alla anvariga för att göra vår del för att motverka deras fortsatta framfart.
