Tillämpad ekonomi i skolan ett måste

Kvinnor har sämre ”ekonomiskt självförtroende” än män, enligt en doktorsavhandling från Linköpings universitet. Det kan bero på flera faktorer, som könsroller, riskbenägenhet och överskattning av kunskaper.

Lind använder termen ”finansiellt hot”, ett begrepp från socialpsykologi, för att förklara att människor kan prestera sämre till följd av rådande uppfattningar eller stereotyper. Kvinnor kan ha köpt förklaringen att män kan mer om ekonomi och finans och påverkas negativt av fördomen när de svarar. Detsamma har kunnat observeras när det gäller matematik.

Män är mer risktagande än kvinnor, vilket gör att de söker sig till investeringar och sparformer med högre risk och därför högre avkastning. Det ger negativa ekonomiska konsekvenser för kvinnor, som hänvisas till att leva på mindre. Å andra sidan kan riskbenägenheten ligga män till last om de överskattar sin egen förmåga.

Kvinnor lever i snitt längre än män. Kunskap om hur man sköter sin ekonomi så man kan klara sig även som äldre är extra viktigt för den här gruppen. Att kvinnor oftare har sina pengar på ett vanligt sparkonto är ett stort bekymmer eftersom de då råkar ut för en värdeminskning. Inga banker erbjuder så bra ränta att det lönar sig att låta pengarna stå stilla. De flesta banker ger numera ingen ränta alls. Om man jämför det med börsen, som ofta diskuteras som ett riskfyllt alternativ, så har den även dåliga år haft bättre tillväxt. Det är alltså sparkontot som är riskfyllt för långsiktigt sparande.

Lind förespråkar tidig finansiell utbildning i skolan för att jämna ut skillnaderna. Att göra det i vuxen ålder blir för svårt. Det är en god idé, särskilt med tanke på att de som är unga nu kommer att få sämre pension i vuxen ålder, vilket gör att kunskaper i att trygga sin ekonomi viktiga. Dock måste man vara noga med att visa vad man ska ha kunskaperna till så att ekonomi inte bara är ännu ett ”tråkigt” skolämne, utan en metod för att rent praktiskt få ett bra liv.