Kultur

Halvhjärtat och tafatt

Mary Elizabeth Winstead, Will Smith och Benedict Wong Gemini Man. Foto: Paramount Pictures
Artikel Kultur och Nöje Regissören Ang Lees försök att göra en actionfilm går inte helt hem hos tidningens recensent Peter Eliasson.

Uppburne regissören Ang Lee och Jerry Bruckheimer, ofta rutinmässigt utskälld demonproducent, har slagit sina påsar ihop och skapat en actionrulle i ett ”revolutionerande digitalt format”. Kan tänka mig att inte överdrivet många såg detta komma. Brokeback Mountainregissören Lee, en man som tidigare till och med försökt göra seriös filmkonst av Marvels monster Hulk i samma projekt som mannen bakom Bad Boys- och Transformersrullarna.

Fast här har vi ändå likväl deras gemensamma filmbebis redo att avtäckas för världen, och alldeles lyckat är väl det här dessvärr inte. Habilt, är nog det första adjektiv jag tänker på, men knappast sensationellt på något vis. Det mest unika med Gemini Man är den nya tekniken som möjliggjort att sextio bildrutor flimrar förbi i sekunden. Överlag är jag ingen fan av det här.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Sean Connery är död

Sean Connery blev 90 år gammal. Arkivbild
Foto: Matt Sayles/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Skådespelaren Sean Connery har avlidit, skriver BBC. Han blev 90 år gammal.

Kultur och nöje

Sean Connery är död

Sean Connery blev 90 år gammal. Arkivbild
Foto: Matt Sayles/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Skådespelaren Sean Connery har avlidit, skriver BBC. Han blev 90 år gammal.

Kultur och nöje

TT-FLASH: Sean Connery död

Kultur och nöje
Kultur och nöje Skådespelaren Sean Connery har avlidit, skriver BBC.

Inrikes

När raggarna fick nog av stöket

Ingen raggarbil är komplett utan en Wunderbaum eller två.
Foto: Kicki Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Motorkulturen har alltid varit stor i Sverige, men coronasommaren 2020 fullkomligen exploderade den. I brist på organiserade bilträffar uppstod spontana samlingar med dånande musik och parkeringsplatser som såg ut som soptippar efteråt.
I Karlskoga fick raggarna nog. De startade projektet Håll raggen ren.

Berit Holmgren visar ett filmklipp på telefonen. Parkeringen är full och musiken dånar genom öppna bildörrar och bakluckor. Hon och maken Leif bor med balkong som vetter mot handelsområdet Skolgärdet. Parkeringsplatsen där har blivit ett populärt samlingsställe för bilburna ungdomar.

– Det kan vara på lördagskvällar eller mitt i veckan. Ibland vet vi inte ens var de har varit, vi har bara hört musiken, säger hon.

– De har ena väldiga högtalare. En stor Volvo kombi hade hela bakluckan full med högtalare, fyller Leif i.

Det ska vara tyst på parkeringen klockan 23. Men det betyder inte att det blir tyst på gatorna.

– Sträckan här är väldigt attraktiv, konstaterar Leif Holmgren.

– Det har varit helt tyst klockan elva och sedan kommer de tillbaka vid tre, fyra och kör förbi.

I motorstaden Karlskoga är acceptansen hög för bilintresserade ungdomar, men grannarna i det före detta 65-plus-boendet tycker att det måste finnas gränser.

– De kan väl ge sig klockan elva! Och de kunde väl städa upp efter sig?

Högre musik

Om Karlskoga sägs att staden är lång och har många parkeringsplatser. Med andra ord perfekt för den som vill cruisa och sedan hänga medan musiken dånar från bilstereon. Fenomenet är långt ifrån nytt, men i år har träffarna blivit fler, musiken högre och skräphögarna fler.

Andreas Pettersson är kommunpolis i Karlskoga och säger att de spontana bilträffarna ökat markant under sommaren. Tidvis har det varit så mycket folk att de fått använda cykelpatruller för att ta sig fram.

– Det är väl en coronaeffekt att det varit så extremt mycket den här sommaren. Det har varit som en ventil. Det har varit ungefär tre gånger så mycket som det brukar vara, även om det finns kommuner som har det enormt mycket värre.

Han betonar att stämningen för det allra mesta varit god och att de flesta sköter sig. Men ljudnivåerna har varit, och är ett problem.

– Vi stoppar förare som har hörselkåpor för att ljudet i bilen är så högt. Och de håller på väldigt länge, ofta till fyra-fem på morgonen.

– Det påverkar folkhälsan. Dels för att folk inte kan sova, dels för att man aldrig vet när ljudet kommer nästa gång. Bristen på respekt är ganska anmärkningsvärd.

Svårt att döma

Vad kan polisen göra? Uppmana folk att sänka ljudet förstås. Men om de inte gör det? Inte mycket.

2018 ändrade regeringen ofredandeparagrafen till att omfatta störande av någon annan genom att spela hög musik, men det har varit fortsatt svårt att döma någon för brottet.

I september larmade polisen i Värmland och Dalarna och inrikesminister Mikael Damberg åkte till Arvika för att diskutera problemet. Ett förslag då var att kunna bötfälla förare till fordon som spelar för högt. Andreas Pettersson är inne på samma linje.

– Man skulle behöva tydliggöra straffansvaret – att chauffören ansvarar för ljudet. Det skulle vara lättare med en lokal föreskrift om att man inte får överskrida en viss ljudnivå.

I flera kommuner i Värmland och Dalarna har man beslutat att stänga av vissa gator nattetid för att hålla bilarna och musiken borta. Det ska mycket till för att det ska hända i Karlskoga.

– Mitt jobb bygger på att vi har en levande stad, säger Tony Ring som är kommunstyrelsens ordförande.

Han har varit politiker i fem år och tävlingsförare i 32 år. Han brinner för ett levande Karlskoga och inte minst motorstaden Karlskoga.

– Ordningsstadgar kan bara göras för vissa områden och det gjordes för ett par år sedan. Men jag tycker att begränsningar är tråkigt. Och ljudmätningar är skitsvårt. Vi har erfarenhet av det – vi har norra Europas största skjutbana och en racerbana – det är inte så enkelt.

Men sommarens stök har varit lite för mycket även för den som värnar om en levande motorkultur.

– Ser man i backspegeln så hade det nog varit bättre att låta folk arrangera bilträffar. Då hade det nog blivit lite lugnare och det hade funnits någon som hade ansvar för renhållning. Nu är det upp till var och en att mobilisera och det kan poppa upp var som helst och bli väldigt mycket folk.

God återväxt

Motorburen ungdom är ett begrepp som andas 1950-tal, jänkebilar och knivslagsmål. Dagens motorburna ungdom är i 20–30-årsåldern och kör vanliga bilar, gärna med kapade fjädrar för att göra dem så låga som möjligt och högtalaranläggningar som tar upp hela bakluckan.

Återväxten av motorintresserade är god. Intresset för a-traktorer, även kallade epa-traktorer, har fått ordentlig fart de senaste åren. 2020 var inget undantag. På Blocket ökade sökningarna på a-traktor med 123 procent under årets åtta första månader. Efterfrågan är stor – snittpriserna har stigit med drygt 15 000 kronor de senaste fem åren.

Frågar man Mathilda Straschko Andersson är det epa-förarna som står för det mesta av nedskräpningen. Själv har hon en Volvo V70. Hon går transport på gymnasiet med sikte på att bli lastbilschaufför och är en av de ansvariga för raggarklubben Charleswood Street Freaks ungdomsprojekt Håll raggen ren.

Hon försöker förklara vad det är som får ungdomar att samlas på parkeringsplatserna.

– Man vill ju helst var någonstans där man kan vara flera och sitta mellan bilarna. Sedan har det bara blivit att folk vill höras och ska vara värst.

– Epa-människorna tycker att det är kul. De tycker att det är kul att skräpa ner också.

Lukas Karlsson är projektets ljudansvarige. Han säger att han själv inte är ute och spelar så mycket utan mest är i garaget och meckar med ljudet, till exempel att plasta in dörrar för att få in så många högtalare som möjligt.

– Det är lite tävling i det också. Jag kan komma och spela en stund och spela högre än alla andra, men det finns de som spelar i flera timmar. Det är klart att det stör.

Problemet eskalerade

Ungdomsprojektet uppstod när raggarklubben Charleswood Street Freaks fick nog av stöket. Klubben såg sina egna träffar hotade och bestämde att det var dags att göra något.

– Det har verkligen eskalerat den här sommaren och de förstör ju för alla andra, säger Marie Byström, klubbens kassör.

Klubben upplät undervåningen i klubbhuset till ungdomarna. Där kan de meka med bilarna, umgås – och spela hög musik. Samtidigt får de lära sig hur man uppför sig respektfullt, till exempel har klubben nolltolerans mot nedskräpning.

Initiativet har fått mycket uppmärksamhet. Tony Ring ser det som ett exempel på hur man inom Karlskogas motorkultur tar kollektivt ansvar för avarterna. Andreas Pettersson välkomnar klubbens engagemang.

– Det är otroligt värdefullt att få en organisation som visar hur det ska gå till. Att man kan samlas på en viss plats, men inte svineriet. Vi hoppas att de ska bli förebilder.

Det mest avgörande är ändå att intresset från ungdomarna har varit stort och medlemsantalet ökar stadigt. Nu diskuterar klubben att ta kontakt med andra klubbar för att utöka projektet. Ordningsproblemen tar inte slut vid kommungränsen utan finns i hela raggarbältet i Mellansverige. Och när fler kommuner stänger av gator söker sig ungdomar till platserna där de fortfarande kan mötas.

Marie Byström gör redan planer för sommaren 2021 som hon hoppas ska bli en vanlig cruisingsommar igen. Eller till och med bättre.

– Vi tänker trycka upp T-shirts med "Håll raggen ren". Och soppåsar att lägga skräpet i!

Boel Holm/TT

Raggarklubben Charleswood Street Freaks har öppnat sina lokaler för ungdomarna.
Raggarklubben Charleswood Street Freaks har öppnat sina lokaler för ungdomarna.
Foto: Kicki Nilsson/TT
Tilda Schmidt och Mathilda Straschko Andersson är huvudansvariga för ungdomsprojektet Håll raggen ren.
Tilda Schmidt och Mathilda Straschko Andersson är huvudansvariga för ungdomsprojektet Håll raggen ren.
Foto: Kicki Nilsson/TT
Nolltolerans mot nedskräpning är en av de viktigaste reglerna för Håll raggen ren.
Nolltolerans mot nedskräpning är en av de viktigaste reglerna för Håll raggen ren.
Foto: Kicki Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: A-traktorer

En a-traktor är ett motordrivet fordon gjort av en ombyggd bil och inrättat för att dra andra fordon eller arbetsredskap.

A-traktorn för köras av personer som fyllt 15 år och har traktor- eller mopedkort.

En a-traktor får inte ha något baksäte.

Den högsta tillåtna hastigheten är 30 kilometer i timmen. Den som kör fortare än så riskerar att dömas för olovlig körning och spärrtid på körkortet samt indraget körkortstillstånd.

Ett vanligt namn på a-traktorer är epa-traktor. De dök upp i början av andra världskriget för att avhjälpa bristen på dragfordon. Namnet kom från lågprisvaruhuset Epa och syftade på de billiga bilarnas enkla kvalitet.

Källa: Transportstyrelsen, Polisen, ne.se

FAKTA

Fakta: Bilar med störande musik

Bilar som kört runt och spelat hög musik på nätterna var den enskilt största orsaken till att folk ringde polisen i Dalarna och Värmland sommaren 2020.

2018 ändrade regeringen ofredandeparagrafen till att omfatta störande av någon annan genom att spela hög musik.

I ett nyligen avgjort rättsfall i Säffle friades två män som stod åtalade för ofredande och förargelseväckande beteende, eftersom det inte kunde styrkas att deras agerande väckte den målsägande.

I september beslutade kommunstyrelsen i Askersund att det skulle vara förbjudet att spela hög musik under natten i Askersund, men beslutet hävdes av länsstyrelsen eftersom ett sådant förbud skulle kräva en lagändring.

Pål Jonson, moderat riksdagspolitiker från Arvika, lämnade i augusti in en skriftlig fråga till inrikesminister Mikael Damberg (S) om regeringen är villig att ändra på lagstiftningen för att få stopp på problemet med bilar som spelar hög musik och stör.

Skåne

Stopp i tågtrafiken mellan Eslöv och Lund

Skåne
Skåne Sedan klockan 11.30 råder det stopp för all tågtrafik mellan Lund och Eslöv på grund av en misstänkt olyckshändelse i Örtofta.

Enligt Skånetrafiken vänder Pågatågen i Eslöv och Lund. Öresundstågen mellan Malmö och Hässleholm är inställda mellan Malmö C och Eslöv.

Inställda tåg ersätts med buss.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Betsson

Om Betsson casino online

Betsson Många känner idag till att Betsson är en av Sveriges och Nordens största portal för spel i olika former bland annat casinospel, betting och odds, lotter och bingo, och är man i Finland så känner de flesta till pikakasino (casinon utan registrering, på finska) som samlar de mest populära på en och samma sajt och som inte kräver registrering. Betsson är ett svenskt bolag och huvudkontoret ligger på det varma Malta.

Betsson erbjuder en hel del intressanta spel och är en stor och välkänd aktör bland många spelare i Sverige. Denna artikel kommer att handla om själva företaget Betsson men också Betssons casinospel och lyfta några av dem mest populära på sidan.

Betsson, Sveriges kanske mest populära casinoplattform

Betsson grundades redan 2001 och man drog då igång den tekniska plattformen, en teknik som var ganska ny och komplicerad då. 2002 får Betsson sin första spellicens och då i London och samma år så skapas den första hemsidan på både engelska och svenska. En viktig punkt i Betssons historia är att Betsson var en av världens första hemsidor som kunde erbjuda sina kunder livebetting, något som var väldigt nytt och blev väldigt populärt snabbt då man i realtid kunde spela på odds. Betsson blev snabbt ett av landets ledande spelbolag och sakta men säkert så introducerade man allt fler spel och även en avdelning för casino. Rätt snart öppnade man upp Betsson i flera länder och 2005 hade man redan ca 100 000 aktiva spelare på sidan till att bara ett år senare, alltså 2006 uppnå ca 400 000 aktiva spelare som just då var den mest aktiva sidan för casino och annat spel i Sverige.

Med åren så flyttar man kontoret och större delen av verksamheten från London till Malta och Betsson öppnar upp för spel i allt fler länder. Betsson är idag en väldigt populär sida för spel av alla dess slag. Casinodelen är en av dem mest populära och innehåller alla dem klassiska spelen som Texas Hold´em, Blackjack och naturligtvis Roulett. Betssons kanske populäraste spel är Poker Online om anordnar olika turneringar och liknande där man förutom pengar, kan vinna fina priser. På Casinospelens sida hittar man klassiska favoriter och nya och alla är unika på sitt sätt med olika bonusar och vinster. Dem kanske mest populära är ”The Good, The Bad And The Ugly” som naturligtvis är ett spel i klassisk westernkänsla och hela spelet känns väldigt Clint Eastwood. Money Train 2 är ett annat väldigt populärt spel liksom Rage of the Seas.

På många av spelen så finns det olika bonusar som är kopplade till olika saker, vissa av spelen har en daglig bonus medan andra har andra typer men dem allra flesta erbjuder bonusar vilket gör det extra lockande att spela. Dock finns det lite olika regler kring bonusar och vissa har ett slutdatum varför det kan vara bra att läsa på om det lite närmare. Betsson har sedan starten varit väldigt noga med att ha en tekniskt bra hemsida och spel som lockar vilket också gör att det är en av marknadens absolut största och bästa aktörer. Betsson har en fantastisk support som finns där oavsett när och som hjälper en med precis allt vad gäller sitt spelande så det känns väldigt säkert och tryggt.

Många av Betssons casinospel kan man också hitta på andra sidor men Betsson har flera av sina mest klassiska och egentillverkade spel som är otroligt populära som exempelvis ”Fury of Gods”, ”Book of Legends” eller många andra. På Betssons casinospel finns det verkligen ett spel för alla smaker och tycken, det finns otroliga 1401 bara casinospel och då ska man inte glömma alla de andra spelen vilket gör det till en variation av nöje. Betsson är en väldigt mångfacetterad sida för all slags spel och man hittar verkligen det mesta. Casinodelen är en av sidans höjdpunkter med alla dess spel som faller dem allra flesta i smaken.

Inrikes

Kolonilotter till havs – "skogar under ytan"

Musslor odlade på rep i en havskolonilott mitt i centrala Köpenhamn. Jochim Hjerl är grundare och verksamhetsledare för Havhøst, som har runt 1 000 medlemmar. I Danmark är det möjligt för privatpersoner att vara havsbönder, men i Sverige finns det endast en havskolonilott på försök vid Göteborgs universitet.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Musslor och alger odlade på rep – mitt i huvudstaden.
I Danmark har fenomenet havskolonilotter vuxit explosionsartat och nu finns det runt 1 000 havsbönder i grannlandet.
– Det kan odlas skogar under havsytan, säger Joachim Hjerl, grundare av den rikstäckande organisationen Havhøst.

Samtidigt som bilar och bussar susar förbi i hög fart på Langebros sex körfält i centrala Köpenhamn vevar Joachim Hjerl upp ett rep med blåmusslor. Mitt i den danska huvudstaden – under en gångbro vid kajen – finns det en kolonilott under havsytan.

– Det bästa är ju att odla kustnära på det här sättet, för då kommer man åt det man ska odla på ett bra sätt, säger Joachim Hjerl.

Runt 1 000 havsbönder

Det började som en rolig hobby för nio år sedan. Nu finns det 20 fristående lokalföreningar runt om i landet som är knutna till Hjerls organisation Havhøst – havsskörd på svenska – och han uppger att de tillsammans har runt 1 000 medlemmar. Förra sommaren fanns det sex föreningar och runt 500 havsbönder.

– Det har alltid funnits en kultur av vattenbruk i Danmark, men när man har försökt göra något sådant här har det varit storskaligt och ett försök till att industrialisera det. Vi har gått en helt annan väg. Vi ville göra det småskaligt och lokalt. Vi ville göra det till ett folkligt projekt och inte något som bara finns ute på havet, säger Joachim Hjerl.

Det är främst blåmusslor, alger och ostron som är lämpliga att odla i havskolonilotter.

– Nu går vi in i säsongen för alger. Sockertången vi sätter i nu kan man skörda i april. Musslor startar man upp med under våren och de går sedan att skörda när som helst under året, förklarar Joachim Hjerl.

Mussellarver sätts på rep eller band och hissas ner. Brunalgen sockertång köps in på linor från ett kläckeri och kan växa flera meter långa.

"Stor effekt på klimatet"

– Tång är väldigt intressant ur ett miljö- och klimatperspektiv. Kan vi förädla det på ett bra sätt kan det ha stor effekt på klimatet i framtiden. Det kan odlas skogar under havsytan, säger Hjerl.

En viktig del med de danska havskolonilotterna är att sprida kunskap. Under årens lopp har runt 6 000 skolelever i Köpenhamn besökt odlingen vid Kalvebod brygga.

– Skoleleverna är här nere hos oss i tre timmar. De får lära sig exempelvis om havens ekosystem, framtidens mat och om klimatet. Sedan lagar vi mat med eleverna så de får lära sig vad man kan äta från havet.

Någon kommersiell försäljning av det som produceras sker inte utan det är för eget bruk till medlemmarna.

– Allt är väldigt lokalt organiserat och medlemsförankrat, men vi har nu ett samarbete med danska kustfiskare. Liksom i andra länder är det svårt för småskaliga fiskare att överleva med exempelvis rådande kvoter, men detta kan ge dem en extra inkomst samtidigt som de för liv tillbaka till havet.

Pilotprojekt i Strömstad

I Sverige finns det mussel- och algodlingar på kommersiell basis, men inga havskolonilotter för privatpersoner. Vid Göteborgs universitet har man dock startat en odlingslott på försöksbasis på Tjärnö marina laboratorium utanför Strömstad. I slutet av juli hängdes band ut vid en brygga där olika organismer – exempelvis blåmusslor och ostron – kan sätta sig.

– Det kom ju djur med en gång – det gick jättefort. Det är superhäftigt. Det är blåmusslor och sjöpungar och även europeiska ostron och stillahavsostron, säger marinbiologen Maria Bodin, som är samordnare för pilotprojektet inom det svensk-norska samarbetet Marint gränsforum Skagerrak.

Om det går att odla potatis eller en kryddodling på landet går det väl lika bra för privatpersoner att ha en liten havskolonilott vid en brygga, resonerar Bodin.

– Vi står inför en stor utmaning med ökad befolkning och att hitta mat så att det räcker. Jordens yta består till 70 procent av vatten, men endast 5–6 procent av livsmedelsproduktionen kommer från havet. Det är ju en otroligt stor outnyttjad resurs. Det är inte lösningen på världens alla matproblem, men det här kan vara en liten pusselbit, säger Maria Bodin.

Om och när det krävs tillstånd för en odling är dock otydligt i svensk lagstiftning. Startar man en stor odling krävs det flera tillstånd, men kan man ha en havskolonilott vid sin egen brygga? Det är något som projektet försöker reda ut.

Kommunala odlingslotter?

– Samtidigt måste ju myndigheter och kommuner ha beredskap för dessa nya frågor runt havet, men som det ser ut just nu är det bara i startgroparna. Nu i början är det väldigt småskaligt, men i framtiden är kanske detta något som kommuner kan komma att planera för i sina blå översiktsplaner där man utser kolonilottsområden där personer kan ha en andel, säger Maria Bodin.

I Danmark råder egentligen samma problematik, men där har organisationen Havhøst haft en tät dialog med myndigheter och regeringen.

– Det finns inget regelverk för små och icke-kommersiella anläggningar, men vi har träffat ministrar och myndighetsfolk. Vi tar den kampen för våra föreningar och det finns ingen i Danmark som tycker att det här är en dålig idé. Havskolonilotter är bra för klimatet och miljön och för det lokala föreningslivet, säger Joachm Hjerl.

Daniel Kihlström/TT

Havskolonilotten i Köpenhamn ligger under en gångbro vid Kalvebod brygga.
Havskolonilotten i Köpenhamn ligger under en gångbro vid Kalvebod brygga.
Foto: Johan Nilsson/TT
Runt 6 000 skolelever har besökt odlingen genom åren och en viktig aspekt av organisationen Havhøsts arbete är att sprida kunskap om möjligheterna till att äta mer av havets resurser.
Runt 6 000 skolelever har besökt odlingen genom åren och en viktig aspekt av organisationen Havhøsts arbete är att sprida kunskap om möjligheterna till att äta mer av havets resurser.
Foto: Johan Nilsson/TT
I Sverige finns det endast en havskolonilott på försök vid Göteborgs universitet och pilotprojektet inom det svensk-norska samarbetet Marint gränsforum Skagerrak försöker bland annat reda ut vilka tillstånd som krävs för att svenskar ska kunna ha en odlingslott vid sin egen brygga.
I Sverige finns det endast en havskolonilott på försök vid Göteborgs universitet och pilotprojektet inom det svensk-norska samarbetet Marint gränsforum Skagerrak försöker bland annat reda ut vilka tillstånd som krävs för att svenskar ska kunna ha en odlingslott vid sin egen brygga.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Havskolonilotter

I en havskolonilott odlar och förvarar man råvaror från havet.

Till skillnad från en odling på land behöver man inte tillsätta näring eller vatten till odlingarna. Det finns tillräckligt med näringsämnen i havet i form av kväve och fosfor.

Kolonilotten kan anläggas antingen ute till havs eller kustnära vid en brygga.

Det är främst musslor, alger och ostron som är lämpliga att odla eller förvara i en havskolonilott.

Det är viktigt att endast odla sådant som finns i havet på den plats man befinner sig eftersom införsel av nya arter kan slå ut naturliga bestånd.

Källor: Havhøst, Göteborgs universitet

Nyheter

Kolonilotter till havs – "skogar under ytan"

Musslor odlade på rep i en havskolonilott mitt i centrala Köpenhamn. Jochim Hjerl är grundare och verksamhetsledare för Havhøst, som har runt 1 000 medlemmar. I Danmark är det möjligt för privatpersoner att vara havsbönder, men i Sverige finns det endast en havskolonilott på försök vid Göteborgs universitet.
Foto: Johan Nilsson/TT
Nyheter
Köpenhamn Musslor och alger odlade på rep – mitt i huvudstaden.
I Danmark har fenomenet havskolonilotter vuxit explosionsartat och nu finns det runt 1 000 havsbönder i grannlandet.
– Det kan odlas skogar under havsytan, säger Joachim Hjerl, grundare av den rikstäckande organisationen Havhøst.

Samtidigt som bilar och bussar susar förbi i hög fart på Langebros sex körfält i centrala Köpenhamn vevar Joachim Hjerl upp ett rep med blåmusslor. Mitt i den danska huvudstaden – under en gångbro vid kajen – finns det en kolonilott under havsytan.

– Det bästa är ju att odla kustnära på det här sättet, för då kommer man åt det man ska odla på ett bra sätt, säger Joachim Hjerl.

Runt 1 000 havsbönder

Det började som en rolig hobby för nio år sedan. Nu finns det 20 fristående lokalföreningar runt om i landet som är knutna till Hjerls organisation Havhøst – havsskörd på svenska – och han uppger att de tillsammans har runt 1 000 medlemmar. Förra sommaren fanns det sex föreningar och runt 500 havsbönder.

– Det har alltid funnits en kultur av vattenbruk i Danmark, men när man har försökt göra något sådant här har det varit storskaligt och ett försök till att industrialisera det. Vi har gått en helt annan väg. Vi ville göra det småskaligt och lokalt. Vi ville göra det till ett folkligt projekt och inte något som bara finns ute på havet, säger Joachim Hjerl.

Det är främst blåmusslor, alger och ostron som är lämpliga att odla i havskolonilotter.

– Nu går vi in i säsongen för alger. Sockertången vi sätter i nu kan man skörda i april. Musslor startar man upp med under våren och de går sedan att skörda när som helst under året, förklarar Joachim Hjerl.

Mussellarver sätts på rep eller band och hissas ner. Brunalgen sockertång köps in på linor från ett kläckeri och kan växa flera meter långa.

"Stor effekt på klimatet"

– Tång är väldigt intressant ur ett miljö- och klimatperspektiv. Kan vi förädla det på ett bra sätt kan det ha stor effekt på klimatet i framtiden. Det kan odlas skogar under havsytan, säger Hjerl.

En viktig del med de danska havskolonilotterna är att sprida kunskap. Under årens lopp har runt 6 000 skolelever i Köpenhamn besökt odlingen vid Kalvebod brygga.

– Skoleleverna är här nere hos oss i tre timmar. De får lära sig exempelvis om havens ekosystem, framtidens mat och om klimatet. Sedan lagar vi mat med eleverna så de får lära sig vad man kan äta från havet.

Någon kommersiell försäljning av det som produceras sker inte utan det är för eget bruk till medlemmarna.

– Allt är väldigt lokalt organiserat och medlemsförankrat, men vi har nu ett samarbete med danska kustfiskare. Liksom i andra länder är det svårt för småskaliga fiskare att överleva med exempelvis rådande kvoter, men detta kan ge dem en extra inkomst samtidigt som de för liv tillbaka till havet.

Pilotprojekt i Strömstad

I Sverige finns det mussel- och algodlingar på kommersiell basis, men inga havskolonilotter för privatpersoner. Vid Göteborgs universitet har man dock startat en odlingslott på försöksbasis på Tjärnö marina laboratorium utanför Strömstad. I slutet av juli hängdes band ut vid en brygga där olika organismer – exempelvis blåmusslor och ostron – kan sätta sig.

– Det kom ju djur med en gång – det gick jättefort. Det är superhäftigt. Det är blåmusslor och sjöpungar och även europeiska ostron och stillahavsostron, säger marinbiologen Maria Bodin, som är samordnare för pilotprojektet inom det svensk-norska samarbetet Marint gränsforum Skagerrak.

Om det går att odla potatis eller en kryddodling på landet går det väl lika bra för privatpersoner att ha en liten havskolonilott vid en brygga, resonerar Bodin.

– Vi står inför en stor utmaning med ökad befolkning och att hitta mat så att det räcker. Jordens yta består till 70 procent av vatten, men endast 5–6 procent av livsmedelsproduktionen kommer från havet. Det är ju en otroligt stor outnyttjad resurs. Det är inte lösningen på världens alla matproblem, men det här kan vara en liten pusselbit, säger Maria Bodin.

Om och när det krävs tillstånd för en odling är dock otydligt i svensk lagstiftning. Startar man en stor odling krävs det flera tillstånd, men kan man ha en havskolonilott vid sin egen brygga? Det är något som projektet försöker reda ut.

Kommunala odlingslotter?

– Samtidigt måste ju myndigheter och kommuner ha beredskap för dessa nya frågor runt havet, men som det ser ut just nu är det bara i startgroparna. Nu i början är det väldigt småskaligt, men i framtiden är kanske detta något som kommuner kan komma att planera för i sina blå översiktsplaner där man utser kolonilottsområden där personer kan ha en andel, säger Maria Bodin.

I Danmark råder egentligen samma problematik, men där har organisationen Havhøst haft en tät dialog med myndigheter och regeringen.

– Det finns inget regelverk för små och icke-kommersiella anläggningar, men vi har träffat ministrar och myndighetsfolk. Vi tar den kampen för våra föreningar och det finns ingen i Danmark som tycker att det här är en dålig idé. Havskolonilotter är bra för klimatet och miljön och för det lokala föreningslivet, säger Joachm Hjerl.

Daniel Kihlström/TT

Havskolonilotten i Köpenhamn ligger under en gångbro vid Kalvebod brygga.
Havskolonilotten i Köpenhamn ligger under en gångbro vid Kalvebod brygga.
Foto: Johan Nilsson/TT
Runt 6 000 skolelever har besökt odlingen genom åren och en viktig aspekt av organisationen Havhøsts arbete är att sprida kunskap om möjligheterna till att äta mer av havets resurser.
Runt 6 000 skolelever har besökt odlingen genom åren och en viktig aspekt av organisationen Havhøsts arbete är att sprida kunskap om möjligheterna till att äta mer av havets resurser.
Foto: Johan Nilsson/TT
I Sverige finns det endast en havskolonilott på försök vid Göteborgs universitet och pilotprojektet inom det svensk-norska samarbetet Marint gränsforum Skagerrak försöker bland annat reda ut vilka tillstånd som krävs för att svenskar ska kunna ha en odlingslott vid sin egen brygga.
I Sverige finns det endast en havskolonilott på försök vid Göteborgs universitet och pilotprojektet inom det svensk-norska samarbetet Marint gränsforum Skagerrak försöker bland annat reda ut vilka tillstånd som krävs för att svenskar ska kunna ha en odlingslott vid sin egen brygga.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Havskolonilotter

I en havskolonilott odlar och förvarar man råvaror från havet.

Till skillnad från en odling på land behöver man inte tillsätta näring eller vatten till odlingarna. Det finns tillräckligt med näringsämnen i havet i form av kväve och fosfor.

Kolonilotten kan anläggas antingen ute till havs eller kustnära vid en brygga.

Det är främst musslor, alger och ostron som är lämpliga att odla eller förvara i en havskolonilott.

Det är viktigt att endast odla sådant som finns i havet på den plats man befinner sig eftersom införsel av nya arter kan slå ut naturliga bestånd.

Källor: Havhøst, Göteborgs universitet

Sport

Mourinho försvarar Bale: "Inte samma spelare"

Gareth Bale är tillbaka i Tottenham. Arkivbild.
Foto: Adam Davy/AP/TT
Sport
Sport Gareth Bale lämnade Tottenham för sju år sedan. Nu är 31-åringen tillbaka och efter en tuff tid vill tränaren Jose Mourinho sänka förväntningarna på stjärnan.
– Vilken spelare är den samma som för sju år sedan, säger Mourinho

Gareth Bale har haft en tuff comeback i Tottenham. I walesarens första ligamatch spelade "Spurs" oavgjort mot West Ham efter att ha tappat en 3–0-ledning efter att Bale kommit in på planen. Visserligen vann man mot LASK i Europa League, en match där Bale spelade 61 minuter.

Men därefter bänkades han mot Burnley. När Bale sedan fick chans från start i Europa League föll London-laget med 1–0 mot Antwerpen, ett motstånd som på pappret borde vara enkelt.

Nu går tränaren Jose Mourinho, som tidigare sagt att Bale var redo att "flyga" ut och försvarar anfallaren.

– Sju år en lång tid. Vilken spelare är den samma som för sju år sedan? Ibland är de varken bättre eller sämre, bara annorlunda spelare, säger Mourinho inför Tottenhams ligamatch mot Graham Potters Brighton på söndag.

– De (spelarna) omvandlar sina kvalitéer och försöker utveckla sina kvalitéer inom andra områden. Jag tror det händer de flesta spelare, så självklart är han en annan typ av spelare.

FAKTA

Fakta: Omgångens Premier League-matcher

Lördag: Sheffield United-Manchester City (13.30), Burnley-Chelsea (16.00), Liverpool-West Ham (18.30).

Söndag: Aston Villa-Southampton (13.00), Newcastle-Everton (15.00), Manchester United-Arsenal (17.30), Tottenham-Brighton (20.15).

Måndag: Fullham-West Brom (18.30), Leeds-Leicester (21.00)

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL