Annons

Mästare på att skapa

Kultur och Nöje Malmöbon Isabel Vanneman tävlar i det nya SVT-programmet Mästerskaparna där sju kandidater gör upp i fem olika hantverksformer.
Publicerad 29 oktober 2019 • Uppdaterad 15 december 2021
Mästerskaparna. Deltagarna Isabel, Anna, Carl och Niels, programledaren Pernilla Månsson Colt, mentorn och huvuddomaren Samir Alj Fält och deltagarna Jessica, Adam och Hadi.   Foto: Ulrika Malm /SVT
Mästerskaparna. Deltagarna Isabel, Anna, Carl och Niels, programledaren Pernilla Månsson Colt, mentorn och huvuddomaren Samir Alj Fält och deltagarna Jessica, Adam och Hadi. Foto: Ulrika Malm /SVT

Vi har sett Sveriges mästerkock kora den ena amatörkocken efter den andra. Nu får maten stå åt sidan för att istället låta hantverksformer som trä, keramik, papper, läder och smide ta plats.

I det nya tv-programmet Mästerskaparna får sju deltagare prova dessa fem olika hantverksformer – om de lyckas hålla sig kvar i tävlingen det vill säga. En efter en åker de nämligen ut och förlorar chansen att få visa upp sina mästerverk på Svensk Forms utställning nästa år, som är det åtråvärda priset.

Annons

– Det är ett spännande tävlingsprogram med superduktiga hantverkstalanger. Några är nästan verksamma och andra är lite nyare. Det är en lekfull och inspirerande lek som blir på liv och död för att det är så mycket tävlingsnerver hos dem som tävlar, säger Pernilla Månsson Colt som är programledare.

Vid sin sida har hon deltagarnas mentor tillika huvuddomaren Samir Alj Fält som tillsammans med olika experter bedömer de hantverk som deltagarna gör i tävlingarna.

– Han är sträng men varm, och väldigt duktig på att snabbt se om deltagarna tänker nytt men också på helheten. Otroligt formsäker, fortsätter Månsson Colt.

Vilken hantverksform blev du mest imponerad av?

– Jag blev egentligen imponerad av alla, men det som är absolut svårast är smide. Det är tungt och man ska klara av hantverket i sig men också bemästra en eld. Samtidigt. Sedan blev jag väldigt fascinerad över att man kan göra så mycket vackert av papper. Vi hade bland annat återvunna böcker och tidningar som deltagarna fick skapa fritt utifrån i en av tävlingarna. Det var häftigt att se.

Har du själv ägnat dig åt någon hantverksform?

– Jag höll på lite med keramik ett tag och sydde mycket när jag var yngre. Men inte alls på den här nivån. Gudskelov är nog de flesta saker som jag har gjort borta idag, möjligtvis kan mamma ha kvar något.

– Däremot blev jag väldigt sugen på att hålla på mer med läder nu. Jag har alltid tyckt att läderlindade ledstänger är så snyggt och det visade sig att det inte alls är så svårt att själv göra, så nu har jag läderlindat allt, haha.

En av de sju kandidater som ska göra upp om årets titel som mästerskapare är designern Isabel Venneman som gick industridesignprogrammet vid LTH för ett par år sedan. Det var också i samband med hennes studier som kärleken till hantverket växte sig allt starkare.

– Vi använde verkstaden för att göra prototyper av det som vi hade tagit fram. Men jag tyckte att det var så kul så jag började hänga mycket i både trä- och metallverkstaden. Jag blev oerhört inspirerad och just det här med att faktiskt få feedback direkt triggade igång belöningssystemet som ledde till att jag blev ännu mer intresserad, säger hon.

Annons

Vilken var den största utmaningen i Mästerskaparna?

– Begränsningarna. Helt klart. Att skapa något på tre timmar utifrån ett begränsat och specifikt material är egentligen löjligt. Folk som jobbar med hantverk vet hur det är, man ska ta fram verktyg, hinna känna in verkstaden, fundera över materialet och inte minst över sin idé. Här var det bara att köra och jag har väl insett att det där med tidspress inte är min grej. Jag tappar allt logiskt tänkande och nu i efterhand kommer jag knappt ihåg något från tävlingarna. Så min största svaghet är uppenbarligen stress, men min starkaste sida är att jag å andra sidan kan skratta och se det humoristiska i det, säger Isabel Vennman med ett stort skratt.

Att den rådande hantverkstrenden är här för att stanna är både Isabel Venneman och Pernilla Månsson Colt överens om.

– Jag tror att det är lite som med trenden att vi vill odla och vara självförsörjande. De smittar nog varandra. Sedan är det också teorier som säger att ju oroligare världen är utanför desto skönare är det att vara inomhus och skapa något med våra händer, säger Pernilla Månsson Colt.

– Ja, det är ett behov vi har, att få skapa. Precis som att man vill känna trygghet, älska och bli älskad, måste man få vara kreativ och skapa – annars hade vi inte varit där vi är idag rent utvecklingsmässigt, säger Isabel Venneman och fortsätter:

–Samtidigt så får inte folk utlopp för det kreativa på samma sätt idag när samhället har blivit modernare, vilket jag faktiskt tror är rent skadligt för oss. Vi är väldigt måna om att vi ska träna för att må bra, eller kanske läsa för att fördriva tiden, men det är viktigt att ha en hobby där vi får vara kreativa också. Oavsett om det handlar om kaffebryggning, ölbryggning, att virka eller tälja, det finns så mycket. Varför inte bara köpa en klump lera och börja forma? Att ägna sig åt något hantverk behöver inte vara svårt eller krångligt.

Maria ZandihnSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons