Minnesord efter Bertil Fiskesjö
Statsvetaren och förre riksdagsledamoten Bertil Fiskesjö har, som tidigare meddelats, avlidit.
Jag får veta att Bertil Fiskesjö har lämnat oss. Han var i mera än tre årtionden en central person i Centerpartiet, en liberalt inriktad idépolitiker med jämlikhetspatos.
Han var en av arkitekterna bakom Torekovkompromissen, som lade grunden till de grundlagar vi har i dag. Som mångårig ledamot och ordförande i Konstitutionsutskottet (1979 till 1982) agerade han med stor auktoritet och integritet.
Han tillhörde de som agerade mest bestämt mot centerns samarbete med KDS i mitten av 1980-talet. Det var ett undantag från en annars helgjuten lojalitet till Thorbjörn Fälldins ledarskap.
Jag minns ett samtal i den glasade slussen över Stallkanalen mellan ledamotshuset vid Mynttorget och Riksdagshuset. Det var efter Berlinmurens fall, möjligen efter Sovjetunionens sammanbrott.
- Du verkar bekymrad, sa jag.
- Ja, jag undrar hur det ska gå nu. Hos oss kom en rättsstat först, därefter kapitalismen och sedan demokratin. Är den motsatta historieutvecklingen möjlig?
Statsvetaren vid Lunds universitet ställde tidigt en fråga som visat sig vara berättigad. Förhoppningsvis blir svaret ett övertygande ja, men i många av de stater som för oss låg bakom järnridån är det ännu inte avgjort.
Bertil Fiskesjö var en person jag gärna lyssnade på. Vi tillhörde båda Yttrandefrihetsutredningen i skiftet mellan 1970- och 1980-talen. Bättre mentor har jag sällan haft.
