Offrets familj blev vittnen till attacken

Lunds central några minuter innan klockan halv elva på kvällen den 2 december. 72-åriga Karin står på perrongen och väntar på sin dotter Elisabeth och hennes familj.

På perrongen står också en 33-årig man som, enligt flera vittnen, uppträtt både förvirrat och aggressivt.

Plötsligt hör de någon som skriker ”nej nej nej”. Sedan hör de hur ett tåg bromsar kraftigt – ”med ett skarpt gällt ljud”.

Henrik ser till sin förtvivlan att det är hans svärmor som ligger svårt skadad där nere. Han ropar hennes namn och hon svarar ja. Elisabeth står med Philip och hunden när Henrik kommer tillbaka gråtande.

Karin ligger mellan godståget och perrongen med mycket svåra skador, framför allt på huvud, halsrygg och armar. Hon läggs på bår och körs i ambulans till sjukhuset. Elisabeth får skjuts av en annan ambulans.

När polisen förhör de många vittne framkommer det att den 33-åriga mannen först knuffat Karin till marken och därpå släpat ner henne på spåret. Polisen finner mannen sittandes på en bänk.

I senare förhör säger han sig inte minnas så mycket om själva händelsen, men har frågat hur det gick för kvinnan han puttade.

Uppgifterna om den 33-årige mannens psykiska hälsa är sekretessbelagda i polisens förundersökning men det framgår att han lidit av psykisk ohälsa i några år och att han hade slutat ta sina tabletter. 33-åringen är sedan tidigare åtalad för våldsdåd på en polisstation i Oslo. Brottet i Lund rubriceras som försök till mord.

Fotnot: Alla namn är fingerade.