Rekordexpert

Härom dagen kom preliminär statistik från branschorganisationen Energiföretagen. Den visade att Sverige förra året hade en rekordstor nettoexport av el. Den ökade med omkring 50 procent under 2019.

Det blir sakligt allt mer oförklarligt varför M och KD hoppat av den breda energiöverenskommelsen. De båda har nu, tillsammans med de än mer kärnkraftsvurmande partierna L och SD, försökt få riksdagen att besluta om att tvinga Vattenfall att driva Ringhals 1 och 2 vidare. Hur många miljarder de vill ta från försvaret och polisen (för att använda partiernas vanliga debattmetod) för att subventionera kärnkraften har de dock inte velat tala om.

Stängningen av Ringhals 2 den 30 december kommer alltså inte på något sätt att hota den svenska elförsörjningen. Inte heller har stängningen i tysthet av två av reaktorerna i Oskarshamn haft någon synlig effekt på den svenska energibalansen. Oskarshamn 1 stängdes sommaren 2017 utan att vare sig M eller KD protesterade. Oskarshamn 2 har varit avstängd sedan sommaren 2013 och trots flera miljarder satsade i åtgärder för att kunna driva den vidare beslutade ägarna, tyska Uniper och finska Fortum, att inte starta reaktorn igen.

Beslutet om nedläggning av gamla reaktorer tog statliga Vattenfall som är huvudägare till Ringhalsverkets fyra reaktorer (Uniper är minoritetsägare) 2015. Ringhals 2 har haft stora problem och stod stilla i över två år 2014-2016 för omfattande reparationer. Under 2020 kommer också Ringhals 1 att stängas, eftersom det skulle krävas för stora investeringar för att motsvara moderna säkerhetskrav, som skärptes internationellt efter den stora olyckan i Fukushima.

Inte heller i omvärlden är kärnkraften någon framgångssaga. Det finska bygget av en femte reaktor, Olkiluoto 3, har kantats av svårigheter. Den skulle enligt planerna ha startats 2009 men den senaste prognosen är slutet av detta år, alltså elva års försening. Kostnaden, som var budgeterad till drygt 30 miljarder kronor, har minst tredubblats. En fransk reaktor av samma modell har försenats och fördyrats i ungefär samma omfattning.

Den brittiska regeringens planer på att bygga ny kärnkraft har reducerats till en reaktor trots utlovade stora subventioner av den planerade elproduktionen under 35 år.

Japan stängde alla sina kärnkraftverk efter Fukushimaolyckan, och bara ett fåtal har återstartats. I Kina pågår utbyggnad, men de senaste två åren har inget nytt byggprojekt startats.

Det år när kärnkraften i världen producerade mest el är fortfarande 2006.

Istället är det den förnybara elen, främst från sol och vind, som rycker fram i hela världen, tack vare att kostnaderna rasat. I dag är såväl solel som vindel billigare än el från gamla kol- och kärnkraftverk på många marknader runt om i världen.

I Sverige har vindkraften slagit nya produktionsrekord varje år och mer än väl ersatt elen från de stängda kärnkraftverken.

De effektproblem som ändå finns i Sverige handlar om svårigheter att distribuera el till storstadsregionerna. Det problemet måste Svenska Kraftnät och nätbolagen ta på större allvar och se till att distributionsnäten byggs ut.