Hon tar över Kristin i Fröken Julie

När jag träffar Arina Katchinskaia är det en dryg vecka kvar till premiär av Fröken Julie och dags att lämna stadsteaterns replokaler på Stadt Hamburgsgatan för att börja repetera på Hipps scen. Hon har precis fått tillgång sin loge och genom fönstret skymtar det gamla teaterhusets kupol. Arina Katchinskaia konstaterar att det känns både spännande och lite pirrigt.

– Hipp är den största scen jag stått på men samtidigt känner jag mig trygg med Karin och Fredrik, säger hon och syftar på Karin Lithman som spelar fröken Julie och Fredrik Gunnarson som spelar betjänten Jean.

Arina Katchinskaia är uppvuxen i Västerås men har hela sin teaterutbildning i Skåne, först på Fridhems folkhögskolas teaterlinje och sedan på Malmö teaterhögskola .

– Så fort jag kom till Fridhem var det något som bara slog an i mig, berättar hon. Det var mitt första möte med teatervärlden på riktigt. Jag fick hålla på med teater hela dagarna och vara med folk med jättemycket teaterbakgrund.

Efter Fridhem flyttade Arina Katchinskaia till Malmö och startade en frigrupp, Hålet Scenkonst, tillsammans med några av sina klasskamrater.

– Vi gjorde en föreställning 2015-2016 och sedan kom jag in på teaterhögskolan och blev kvar här i Malmö. Så man kan säga att jag tillbringat hela mitt vuxna liv här.

Efter examen i våras blev det dock dags att lämna Malmö för Örebro länsteater och en roll i Martina Montelius nyskrivna ungdomspjäs Förhör.

Hur hamnade du sedan på Malmö stadsteater?

– Eftersom Malmö stadsteater har vuxit så stark i mig genom alla föreställningar jag sett här under åren när jag gick mina utbildningar så kändes det naturligt när jag var på väg ut i branschen att höra av mig hit och berätta vad teatern har betytt. Då hade jag turen att få kontakt med Kitte (Wagner, Malmö stadsteaters chef, reds. anm.). Hon såg vår examensföreställning och vi träffades några gånger efter det och jobbade lite. Och så erbjöd hon mig jobb.

Hur kändes det?

– Det var så surrealistisk att jag inte vågade tro på det i början. Och det är absolut ett av de stoltaste ögonblicken i mitt liv.

Rollen som Arina Katchinskaia erbjöds då var inte Kristin i Fröken Julie utan Olga i den tyska dramatikern Roland Schimmelpfennigs nyskrivna pjäs Halva månen som får premiär på Intiman senare i vår.

– Men sedan hörde de av sig med förslag om att jag skulle göra Kristin också och det klaffade perfekt med att jag slutade i Örebro, berättar Arina Katchinskaia.

Strindbergs Fröken Julie, i regi av Moqi Simon Trolin, hade premiär på Hipp i december 2017. När den nu är tillbaka för nypremiär på lördag, 1 februari, är allt sig likt förutom att Kristin alltså spelas av Arina Katchinskaia i stället för Angelica Radvolt.

– Kristin är en jätteintressant roll, det går att göra henne på så många olika sätt beroende på vad man gör för läsning av pjäsen, säger Arina Katchinskaia. I vår version har vi tagit fasta på Kristins religiösa tro och att hon har en moralisk kompass som står över allt annat. Hon blir väldigt stark och bestämd och hon är väldigt rolig att undersöka och säger så kloka saker.

Hur har det varit att komma in i en pjäs som redan satts upp en gång?

– Det har fungerat jättebra. Det var som att kliva in i ett färdigt bygge. Visserligen är det första gången jag gör ett sådant inhopp men jag kan tänka mig att om det är ett rangligare bygge så är det svårare. Jag upplever att Karin och Fredrik har allt så tydligt i sin kroppar och då var det ganska lätt att haka på. Moqi har också varit väldigt lätt att jobba med och eftersom jag tycker att Kristin så som hon var gjord sist fungerade väldigt väl har jag tagit fasta på mycket från förra uppsättningen och inte känt behov av att gå in och ändra.

Samtidigt som Fröken Julie spelas på Hipp börjar så småningom arbetet med Halva månen och Olga. Pjäsen är specialskriven för Malmö stadsteater av Rolansd Schimmelpfenning och han regisserar också.

– Halva månen är väldigt annorlunda både till formen och sättet som den är skriven på jämfört med Fröken Julie och det ska bli kul att hoppa in och ur det här två världarna, säger Arina Katchinskaia. Jag tror att jag kommer att hitta saker i bägge som jag kan använda i bägge processerna.

Hur skulle du beskriva Olga?

– Hon är en ung tjej i en förort och handlingen kretsar kring henne och två män som hon är kär i. Det handlar mycket om vad kärlek och relationer är och jag kan känna mig igen i att vara ung och sökande, att försöka förstå sina känslor och forma sig själv. Sedan är jag själv uppvuxen i en förort och Roland Schimmelpfenning skildrar det så poetiskt med alla liv som pågår samtidigt. Det är som om han varit där jag växte upp och plockat upp alla människor där. Det är så fint,

Att vara tillbaka i Malmö tycker Arina Katchinskaia också känns skönt och hon hoppas få vara kvar ett tag även om det viktigaste för henne i framtiden är att få fortsätta utmana och göra komplicerade projekt.

– Så länge rollen utmanar spelar formen och platsen mindre roll.

Har du någon drömroll?

– Åh, det finns så många men en favoritpjäs är Linje Lusta och Blancherollen är så jäkla svår så den hade jag gärna velat göra. Och så lockar många av Shakespeares mansroller. De är mer smutsiga och direkta än kvinnorollerna. Richard III hade jag verkligen velat göra.

Och hur känns det inför premiären på lördag?

– Jag är så redo som man kan bli så här en vecka innan, svarar Arina Katchinskaia med ett leende.