Hel generation kan hamna i utanförskap

Bara en tredjedel av av nyanlända får ett jobb de kan försörja sig på inom två år. De övriga måste kommunen försörja när det tvååriga statliga etableringsbidraget upphör.

Kommunen sitter i en ekonomisk rävsax, som kan tvinga fram ett fortsatt ekonomiskt stålbad med en ny skattehöjning nästa år.

De ekonomiska förutsättningarna för socialnämnden kommande år är tuffa. Mycket tuffa.

– Ja, det är bekymmersamt, kommenterar Robin Gustavsson (KD) socialnämndens ordförande.

Stapeldiagrammet för försörjningsstödets utveckling sedan 2015 liknar en skidbacke med 2019 på toppen.

Fjolårets resultat blir en fingervisning för hur 2020 kommer att sluta. Tre scenarios redovisas.

Det första har ett underskott på 23 miljoner, det andra på 30 miljoner och det tredje på 38 miljoner kronor.

Kostnaden för försörjningsstöd i de olika scenarierna är 55, 61 respektive 67 miljoner kronor.

Budgetramen är drygt 30 miljoner kronor.

– Sammantaget kan man säga att bästa scenariot bygger på att socialnämnden saknar 23,8 miljoner medan värsta scenariot innebär ett underskott på 38,3 miljoner kronor för försörjningsstödet, säger Robin Gustavsson.

I mars ska socialnämnden ta fram en budget för 2021, som ska beslutas i juni.

Prognosen på 2021 utgår från att försörjningsbidragen höjs med ytterligare elva procent och en halvering av intäkterna från Migrationsverket. Då saknas 42,2 miljoner kronor.

– Fram till nu har vi haft ett konto med pengar från Migrationsverket, som vi har kunnat använda till försörjningsstöd till nyanlända. Underskottet nu visar vad kontot täckte tidigare, säger Robin Gustavsson, som konstaterar att människor som söker hjälp och stöd har rätt till det och att det är socialförvaltningens uppdrag att ombesörja det.

På socialnämndens bord ligger en färsk rapport ” När tillfälligt försörjningsstöd blir permanent”, som klarlägger vad och vem som finns bakom siffrorna.

– Hässleholm skiljer sig inte från andra kommuner, säger Robin Gustavsson.

Genom strategiskt bra beslut för många år sedan har man bäddat för ett hållbart system.

Men nu stressas systemet med fler bidragstagare. Framtiden visar på kraftigt ökande långtidsarbetslöshet, fler utförsäkrade från Försäkringskassan, större barnfamiljer och mycket låga resultat från sfi-undervisningen.

Resultaten för svenskundervisning för invandrare är uselt dåliga i Hässleholm. Faktiskt i landets bottenliga.

Andelen studerande i Hässleholms kommun som klarat två kurser under två år är bara 32 procent.

– Det är ett problem. För att kunna försörja sig och integreras måste kan kunna prata svenska. Vi måste hitta incitament som sätter press på de som genomgår sfi att klara undervisningen, säger Robin Gustavsson.

Frågan är hur kommunens politiker ska lösa ekvationen med ökat inflöde av ärenden och pengar som inte räcker till det basala utgifterna.

– Vi får se vad statens välfärdssatsning ger Hässleholm. Det blir nya pengar där. Samtidigt måste vi jobba långsiktigt för att fler ska bli självförsörjande. Det gör vi i samverkan med andra enheter i kommunen som jobbar med arbete och integration och de ansvariga myndigheterna, kommenterar Robin Gustavsson.

Den sista utvägen för politikerna är att höja skatten.

– Vi har sparat på mycket. Nu får vi se vad som behöver förstärkas, säger Robin Gustavsson.