Kultur

Bokreans guldkorn

Det finns många bra titlar att fynda på bokrean i år. Foto: Unsplash
Artikel Kultur och Nöje Kultur- och nöjesredaktionen väljer ut sina favoriter bland årets fynd.

Thomas Almqvist:

Patria av Fernando Aramburu

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Fem till sjukhus efter allvarlig singelolycka

Fem personer har förts till sjukhus efter en singelolycka. Arkivbild.
Fem personer har förts till sjukhus efter en singelolycka. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En allvarlig singelolycka inträffade söder om Sundsvall vid 03-tiden, skriver Sundsvalls Tidning. Fem personer uppges ha färdats i bilen.

– Samtliga är allvarligt skadade och är förda till sjukhus. Det rör sig om unga personer, säger Mattias Andersson vid räddningstjänsten Medelpad till Aftonbladet.

Utrikes

Påven vill se slut på "fattigdomspandemin"

Påven Franciskus vid lördagens bön i Vatikanträdgårdarna.
Påven Franciskus vid lördagens bön i Vatikanträdgårdarna.
Fotograf: Alessandra Tarantino/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Slutet på coronapandemin bör också bli slutet på "fattigdomspandemin" i världen, enligt påven Franciskus, som spår en stor förändring av vårt sätt att leva då krisen är över.

– När vi är ur den här pandemin kommer vi inte att kunna fortsätta på den inslagna vägen, utan allting kommer att bli annorlunda, säger den 83-årige argentinaren i ett videoinspelat pingsttal på spanska.

– Efter alla mänsklighetens stora umbäranden – däribland den här pandemin – kommer vi ut på andra sidan som bättre eller sämre människor. Inte som dem vi var förut, fortsätter han, och uppmanar folk att själva ställa sig frågan om vilket de föredrar.

De senaste veckorna har påvens veckoliga Angelusringning direktsänts varje söndag klockan 12 från Apostoliska palatset i Vatikanstaten, men till följd av lättade restriktioner kommer söndagens bön som brukligt att hållas från ett fönster vid Petersplatsen.

Ekonomi

Trump skjuter upp G7-mötet

De sju ledarna under G7-mötet i Biarritz i Frankrike i augusti i fjol.
De sju ledarna under G7-mötet i Biarritz i Frankrike i augusti i fjol.
Fotograf: Ian Langsdon/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Donald Trump skjuter upp sommarens G7-möte i Washington, från sent i juni till preliminärt i september. Dessutom vill USA:s president utöka gruppen med fler länder.

Donald Trumps planer på ett fysiskt toppmöte mellan sju av världens mäktigaste ledare redan i juni blir inte verklighet. Mötet, som Vita huset tidigare har sagt skulle visa styrka och att världen är redo att återgå till ett mer normalt läge skjuts upp, preliminärt till september.

– Eller så gör vi det efter valet, sade han med syftning på höstens presidentval i USA.

Huvudfokus för mötet ska enligt presidenten vara Kina.

Trump säger vidare att de nuvarande medlemmarna – USA, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan och Storbritannien – är en omodern samling och att han vill bjuda in fler länder.

– Jag tycker inte att G7 riktigt representerar vad som händer i världen, säger han och föreslår en inbjudan till Australien, Ryssland, Sydkorea och Indien.

Ryssland var tidigare medlem i vad som då hette G8, men uteslöts efter annekteringen av den ukrainska Krimhalvön.

Trump har under en längre tid velat släppa in Ryssland i gemenskapen igen, men då stött på patrull. Under fjolårets G7-möte i Frankrike föreslog Trump att hans ryske motsvarighet Vladimir Putin skulle bjudas in.

Ledarna för de sju länderna hade planerat för ett toppmöte via videolänk sent i juni, men för en dryg vecka sedan sade Trump att han hellre ville se ett fysiskt möte i Washington.

Efter att såväl Kanadas premiärminister Justin Trudeau som Frankrikes president Emmanuel Macron uttryck tvekan om det sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel i fredags att hon på grund av coronakrisen inte tänkte åka till junimötet.

Utrikes

Nationalgardet kallas till flera delstater

En polis bevakar en brinnande bil i Salt Lake City på lördagen.
En polis bevakar en brinnande bil i Salt Lake City på lördagen.
Fotograf: Rick Bowmer/AP/TT
Utrikes
Utrikes Brinnande polisbilar, krossade fönster och polis som avfyrar gummikulor och tårgas. Från stad efter stad i USA kommer vittnesmål om kraveller och konfrontationer mellan polis och demonstranter.
Nu har nationalgardet kallats in i minst nio delstater.
– Våld och plundring kommer inte att tolereras, varnar Texas guvernör Greg Abbott.

När mörkret började falla över USA började rapporterna om oroligheter strömma in. Tusentals trotsade de utegångsförbud som har införts i minst 25 städer, från Los Angeles och Seattle till Atlanta och Chicago.

I Minneapolis, där protesterna inleddes efter polisers ingripande som innebar den svarte mannen George Floyds död, förbereder polis och nationalgarde sig för en femte natt av oroligheter. Bara en halvtimme efter det att utegångsförbud för andra kvällen trätt i kraft kom de första rapporterna om gripanden i staden.

Alla infartsleder in i staden var under lördagskvällen avstängda, och politiker och kändisar uppmanar allmänheten att hålla sig till utegångsförbudet.

– Just nu utnyttjas vår sorg och smärta. Människor som främst kommer utifrån förstör affärer och företag ägda av svarta och minoriteter i vår stad. Vi kan inte låta dem göra det. Låt oss alla prioritera att rättvisa skipas för George Floyds död, säger Ilhan Omar, som i USA:s kongress representerar det distrikt där en stor del av kravallerna har ägt rum.

"Kommer stoppa våldet"

Men orden såg under tidig kväll inte ut att stoppa oroligheterna. Rapporter om brinnande polisbilar, blockerade motorvägar, krossade fönster och polis som svarar med gummikulor och tårgas kommer från hela landet.

Och fler guvernörer följer nu Minnesotas Tim Walz exempel från tidigare i veckan och kallar in nationalgardet. Under lördagskvällen hade nio delstater samt Washington DC tagit till åtgärden. Dock inte i Kalifornien, trots stora oroligheter i Los Angeles.

Stadens borgmästare Eric Garcetti förklarar det beslutet med att han inte vill väcka minnen från kravallerna efter misshandeln av Rodney King 1991.

– Vi kommer alltid att skydda yttrandefriheten och våra invånares rätt att leva utan rädsla för våld och vandalism. Om ni älskar vår stad, gå hem, säger Garcetti i ett tal som sändes på Facebook.

Militärpolis kan sättas in

President Donald Trump lovar att få bukt med våldet.

– Min regering kommer att stoppa ligistvåldet. Och vi kommer att stoppa det omedelbart, sade han på en presskonferens i Florida.

Exakt vilka medel Trump vill ta till utvecklade han inte, men han uppgav på lördagen att militärpolis kan sättas in, om guvernörer begär det.

Minnesotas guvernör Walz säger att han beordrat att hela styrkan inom delstatens nationalgarde ska mobiliseras, vilket aldrig tidigare har hänt i delstatens historia. Walz sade också att han hade tackat nej till federal hjälp i samtal med Donald Trump.

Under fredagen var 2 000 av delstatens 13 200 aktiva medlemmar av nationalgardet inkallade.

Anklagar Antifa

De styrande i Minnesota och Twin Cities-området – Minneapolis och Saint Paul – sade under lördagen att de som främst orsakar kravallerna och förstörelsen kom utifrån. Borgmästaren i Saint Paul, Melvin Carter, sade bland annat att "varenda person som vi grep i går kom från någon annanstans än delstaten".

President Donald Trump gav på sin presskonferens i Florida eko åt de uppgifterna.

– Vi kan inte tillåta att en liten grupp kriminella och vandaler förstör våra städer och ödelägger våra samhällen, sade Trump och pekade ut vänstergrupper i allmänhet och Antifa i synnerhet som ansvariga.

Men sent under dagen kom uppgifter från CNN som motsäger detta. Enligt mediebolaget kom 80 procent av alla gripna under upploppen från Minnesota.

Martin Yngve/TT

Polis vid brinnande bil i Los Angeles.
Polis vid brinnande bil i Los Angeles.
Fotograf: Mark J Terrill/AP/TT
Demonstration i Seattle under lördagen.
Demonstration i Seattle under lördagen.
Fotograf: Erika Schultz/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Upplopp i USA med rasanknytning

Oroligheterna i Minneapolis är den senaste händelsen som har orsakat upplopp med anknytning till rasfrågan i USA. Här är andra liknande händelser i USA från mitten av 1960-talet till i dag.

Los Angeles 1965: En poliskontroll av två svarta män i en bil där polis tar med männen för förhör utlöser upplopp 11–17 augusti i Los Angeles. 34 personer dödas i upplopp där stadsdelen Watts nästan förstörs helt och hållet.

Newark 1967: Två poliser griper och misshandlar en svart taxichaufför efter en mindre trafikförseelse. Upploppen 12–17 juli i Newark i delstaten New Jersey resulterar i 26 dödsfall och 1 500 skadade.

Detroit 1967: Upplopp i Detroit i delstaten Michigan pågår mellan 23 och 27 juli, 43 personer dödas och över 2 000 skadas. Oroligheter sprids till delstaterna Illinois, North Carolina, Tennessee och Maryland.

Mordet på Martin Luther King 1968: Efter mordet på medborgarrättskämpen den 4 april i Memphis, Tennessee, utbryter oroligheter i 125 städer 4–11 april. Minst 46 personer dödas och över 2 600 skadas. President Lyndon B Johnson beordrar militärstyrka att stävja upploppen.

Miami 1980: Fyra poliser frias från anklagelser om att ha slagit ihjäl en svart motorcykelförare i december 1979, efter att han hade kört mot rött ljus. 18 personer dödas och 300 skadas i oroligheter i Liberty City i Miami 17–20 maj.

Los Angeles 1992: Upplopp 30 april till 1 maj utmynnar i 59 dödsfall och fler än 2 300 skadade. Anledningen till oroligheterna är frikännandet av fyra vita poliser som filmades när de misshandlade den svarte mannen Rodney King. Oroligheter även i Atlanta, Las Vegas, New York, San Francisco och San Jose.

Cincinnati 2001: Oroligheter utbryter den 30 april efter det att en 19-årig svart man dödas av en vit polisman. 70 personer skadas.

Ferguson 2014: Tio dagar av protester 9–19 augusti sedan polis i Ferguson i delstaten Missouri har använt brutala metoder för att stoppa protester då en 18-årig student dödats av en polis. Nya protester utbryter när polisen frikänns.

Baltimore 2015. En 25-årig svart man dör den 19 augusti Han avlider av skador han åsamkats efter att ha gripits och förts till en polisbuss av polis. Gripandet hade filmats. Undantagstillstånd utlyses för att stoppa upplopp.

Charlotte 2016: En 43-årig man skjuts i Charlotte i delstaten North Carolina. Myndigheter inför utegångsförbud och truppförstärkning inkallas för att stoppa oroligheterna.

Källa: AFP

Krönikor

Viktigt att minnas flyktingräddare

Krönikor
krönika

Ibland pratas det om ”glömda folkrörelser”. En sådan enligt mitt förmenande är alla de svenskar som ideellt arbetade för att rädda flyktingar under kriget. Många ställde upp i det tysta och har aldrig fått något erkännande. Därför blev jag desto gladare när jag i Skånskan kunde läsa att Hörbyprästen Erik Myrgren nu får sin gata i Hörby. Under kriget var han först sjömanspräst i Stettin men kom så småningom till Berlin, där han fortsatte uppdraget i Victoriaförsamlingen efter den legendariske Erik Perwe (som omkommit när hans flygplan skjutits ner) för att i kyrkans inre gömma judar och andra från Hitlers barbari.

Myrgren lär ha sagt ”Jag var så ung och dum att jag inte hade begrepp om att vara rädd”, men jag undrar om det stämmer. Det handlade om unikt civilkurage, vilket också renderade honom den israeliska utmärkelsen ”Gerechter unter den Völkern” (rättfärdig bland folken). Bland svenskar som hedrats på det viset tillhör Perwe, Raoul Wallenberg och några till.

Myrgren blev så småningom kyrkoherde i Hörby.

En som aldrig pratade om sina insatser för judarna var MFF-Hövdingen Eric Persson. Historien berättas i biografin om honom med titeln Stolt och stark. Hösten 1943 blev det akut med den hemliga judiska exodusen över Öresund, tyskarna hade tagit över Danmark på allvar och ett av de första tecknen på nyordningen var att de danska judarna – i strid med alla tidigare löften – skulle tillfångatas och förpassas till utrotningslägren.

Nazistyskarna (man måste skriva så, för det fanns andra tyskar) misslyckades eftersom den i Köpenhamn verksamme Georg Duckwitz, marinattaché och skeppsmäklare för Hitler, fick vetskap om vad som var på gång, denne informerade statsministern Per Albin Hansson i Sverige och några ledande danska socialdemokrater.

Resultatet känner vi: De allra flesta danska judar, minst 7 000, kunde i smyg skeppas över Öresund till den svenska sidan. Och här togs de emot, bl a i Klagshamn, på Ven m fl flyktställen.

Det fanns en tid när MFF-fansen ingick i en liten vidrig, brun historielös nassesvans – de skulle bara vetat vad Hövdingen stod för.

Eric Persson ville aldrig berätta om sina insatser. Efter kriget belönades med den danske kungen Christian X:s frihetsmedalj. Han och MFF hjälpte flyktingarna med filtar, mat, kontanter m m, och hans kontaktnät med polis, tull, militärer, politiker (Per Albin) kom till god användning.

Det fanns en tid när i MFF-fansen ingick en liten vidrig brun, historielös nassesvans – de skulle bara vetat vad Hövdingen stod för.

Vad hände med Georg Duckwitz? Han kunde ha avslöjats av Gestapo och avrättats, men han döljde skickligt sina spår. I Danmark kallas han ”Den gode tysken” (också titeln på en biografi över honom) och blev på 50-talet Västtysklands ambassadör i vårt grannland. Även Duckwitz hedrades med den israeliska utmärkelsen.

I tidningen rapporteras då och då om initiativ för att Förintelsen inte ska glömmas bort. Skolungdomar bör ges chans att åka till dödslägren, vilket är en alldeles lysande vaccination. Nynamnade gator och minnesmärken knyter an till den dramatiska situationen under krigsåren, och får Malmö dessutom ett Förintelsemuseum så har vi fått ett par användbara motståndsfickor mot historielösheten. Särskilt om vi betänker att tiden för de sista överlevarna, de sista vittnena, sakta rinner ut.

I Köpenhamn har nu Frihedsmuseet färdigbyggts efter branden och öppnar snart, ett givet fokus i utställningarna ligger på den judiska flykten över Öresund hösten 1943.

Så fort danskarna släpper in oss ska jag ta en tur in om och kolla hur museet tar hand om arvet efter par motståndsmän inom Holger Danske-gruppen, som jag råkade bli vän med på 70-talet.

– – – – –

Till näst sist ...

... så skrev kristendomsläraren i Malmö Astri Heimer 1967 en bok om Skåne under de mörka krigsåren och i den berättade hon bl a om prästfamiljen Wentz i Höör, som ställde upp och hjälpte flyktingar. Kanske dags att även Hilmer Wentz och hans hustru Helga får en gata i grannkommunen?

– – – – –

Till sist ...

... så finns det inte mycket roligt att berätta om denna mänsklighetens värsta tid. Astri Heimer berättar dock en liten historia med journalistisk knorr:

En dansk avis borta i Esbjerg fick som alla tidningar inte skriva sanningen om hur lyckade engelska flygbombningar varit.

Men en gång lurade redaktörerna censuren när de skrev att engelsmännen framgångsrikt bombat en stackars – ko! Kossan brann i tre dagar och totalförstördes, påpekades det.

God morgon!

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se

Svenska Spel pausar aktieutdelningar och permitterar casinopersonal

CasinoHex.se Sveriges före detta monopolföretag inom casinovärlden, Svenska Spel, har meddelat att man vidtar en rad olika åtgärder för att mildra spridningen av coronaviruset Covid-19. Bland annat innebär detta att man pausar utdelningar av aktier och att man korttidspermitterar majoriteten av deras casinopersonal.

Operatörens filial för online casinon, Svenska Spel Sport & Casino, har även de påverkats och man har tvingats minska arbetsmängden för 45 av deras 135 anställda, som numera jobbar deltid.

Man säger från Svenska Spels sida att detta beror på alla inställda idrottsevenemang och matcher som gör att man drar in mindre pengar på betting.

Dock kommer den största skillnaden i deras verksamhet att märkas på deras fyra landbaserade casinon, Casino Cosmopol, som kommer att behöva stängas ner i och med den nya regeln som säger att folksamlingar på över 50 personer är förbjudna. Casino Cosmopol är landets enda casino med svensk licens när det kommer till landbaserade casinon. De flesta licensierade online casinon kan man hitta på CasinoHEX.se.

Stängningarna kommer leda till att 800 av Svenska Spels 900 anställda i deras landbaserade casinon i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall kommer att korttidspermitteras tillsvidare. Operatören kommer också att försöka förhandla med fackförbunden för att kunna erbjuda sina anställda korttidsarbeten.

”Vi implementerar dessa åtgärden för att anpassa verksamheten till den pågående situationen och vi gör detta med yttersta omsorg om våra anställda”, säger Svenska Spels VD Patrik Hofbauer.

”Vår förhoppning är att snabbt kunna växla upp till full verksamhet och bemanning när situationen vänder. Men just nu vet vi inte hur denna situation kommer att utveckla sig och hur länge den kommer att pågå. Därför är det nödvändigt att vi vidtar åtgärder för att försäkra en hållbar verksamhet”, fortsätter han.

Slutligen har Svenska Spels styrelse övervägt att dra tillbaka utdelningen på 850 miljoner kronor till sina aktieägare. Detta efter att 2019 års resultat visat att man minskat årsomsättningen med 2,4% till 8,58 miljarder kronor. Nettovinsten sjönk med hela 40% till 2,48 miljarder kronor.

Till skillnad från nästan alla andra europeiska länder har Sverige än så länge valt att inte stänga skolor, barer, restauranger och affärer. En begränsning på folksamlingar över 500 personer ändrades dock den 27:e mars och den nya regeln gäller nu samlingar på max 50 personer. Samtidigt rekommenderar man arbete hemifrån för de som har möjlighet.

Sport

Brasiliens president vill tillåta fotboll

Brasiliens president Jair Bolsonaro. Arkivbild.
Brasiliens president Jair Bolsonaro. Arkivbild.
Fotograf: Eraldo Peres/AP/TT
Sport
Sport Brasiliens president Jair Bolsonaro vill att landets fotbollsligor drar i gång igen, trots coronaläget.
Enligt presidenten löper fotbollsspelare liten risk att drabbas allvarligt av covid-19 och han säger att många spelare har det svårt ekonomiskt.

Enligt officiella uppgifter har nära 28 000 personer avlidit i Brasilien till följd av covid-19. Och trots att man fortfarande dagligen rapporterar om många nya smitto- och dödsfall vill presidenten att fotbollen, som pausades i mitten av mars, ska dra i gång igen. Han sade nyligen i en radiointervju att fotbollsspelare löper liten risk om de smittas med coronaviruset.

– Eftersom fotbollsspelare är unga idrottsmän så minskar risken drastiskt för dödlig utgång om de skulle smittas med viruset, säger han.

Han har även hänvisat till sin egen idrottsbakgrund då han i mars sade att han troligtvis bara skulle få en mild förkylning om han smittades.

Bolsonaro säger att motivet till att få i gång fotbollen igen är ekonomin.

– Spelarna måste överleva på något sätt, säger han och påpekar att även om det inte går någon nöd på de välbetalda storstjärnorna så finns det många spelare i de lägre ligorna som måste spela "för att ge sina familjer mat".

Men det är inte upp till presidenten att bestämma när spelet kan börja igen utan de lokala myndigheterna. Bland annat har Rios borgmästare Marcelo Crivella godkänt att träning återupptas i juni och att matchspel ska kunna komma i gång i juli.

Men sportjournalisten Mauro Cezar Pereira säger att det hela känns förhastat.

– Det återspeglar det faktum att vissa klubbar är djupt skuldsatta och beroende av sändningsintäkter. Bundesliga-omstarten förstärkte hetsen. Men till skillnad från i Tyskland så stiger infektionskurvan fortfarande i Brasilien, säger han.

Sport

Guide: Allt du behöver veta om Elitloppet

Romain Derieux och hästen Dijon vann Elitloppet i fjol.
Romain Derieux och hästen Dijon vann Elitloppet i fjol.
Fotograf: Christine Olsson/TT
Sport
Sport Ingen publik och få utländska hästar. Det är vad som väntar på söndag när årets Elitloppet ska avgöras.
Här har vi samlat allt du behöver veta inför storloppet.

Då avgörs det

Finalen körs i kväll klockan 20.30 på Solvalla i Stockholm.

Ett av världens tre största lopp

Elitloppet ses som ett av världens tre största travlopp tillsammans med Prix d'Amérique i Paris och Hambletonian i New York. Det är ett internationellt inbjudningslopp med 16 hästar. För att kunna starta behöver man antingen bli inbjuden av arrangörsbanan eller kvala in till loppet genom något av de tre lopp från vilka vinnaren erbjudits en direktplats till finalen.

Så går det till

Elitloppet är ett sprinterlopp som avgörs över 1 609 meter, en engelsk mil. De 16 deltagarna är fördelade i två heat och de fyra främst placerade hästarna i respektive heat går vidare till final. Heatens vinnare får välja startspår först till finalen, därefter respektive tvåa och så vidare.

Favoriterna

Årets upplaga anses vara rekordjämn. På förtidsspelet bedömer spelbolagen Propulsion som knapp favorit före Vivid Wise As, Tae Kwen Deo, Elian Web och Milliondollarrhyme. Franskfödde Earl Simon har sjunkit i oddslistorna efter att ha lottats till spår åtta i sitt heat.

Prispengarna

Förstapriset är på 3 miljoner kronor.

Stopp för publik och ägare

Elitloppet är normalt en publikfest med tiotusentals åskådare. Men i år avgörs tävlingen inför tomma läktare på grund av coronakrisen. En begränsad mängd journalister finns närvarande, alla intervjuer sköts dock digitalt. Hästägarna är helt utestängda. De enda personer som får vistas på stallbacksområdet är tränare, kuskar, hästskötare samt funktionärer.

Få utländska hästar

Till följd av covid-19 är det för första gången under 2000-talet bara fem hästar med utländska tränare som startar i Elitloppet. Tre upplagor under samma period går att finna med sex utlandstränade hästar medan det år 2000 var hela tio av 16 hästar i startfältet som hade utländska tränare.

Fem senaste segrarna

2019: Dijon, Frankrike (kusk Romain Derieux).

2018: Ringostarr Treb, Italien (Wilhelm Paal).

2017: Timoko, Frankrike (Björn Goop).

2016: Nuncio, Sverige (Örjan Kihlström).

2015: Magic Tonight (Örjan Kihlström).

Historien

Elitloppet har avgjorts sedan 1952, men den första upplagan avgjordes under namnet Solvallas Jubileumslopp för att fira travbanans 25-årsjubileum. Då kördes loppet i september. Året därpå fick det namnet Solvallas Internationella Elitlopp och avgjordes sista söndagen i maj, precis som merparten av alla Elitloppsupplagor därefter har gjort.

Med sex segrar är Stig H Johansson den kusk som vunnit Elitloppet flesta gånger.

Tre kvinnor har kört Elitloppet genom åren: Maria Burdova, Helen Ann Johansson och Jennifer Tillman. Vi väntar fortfarande på den första kvinnliga segraren. I år är det två kvinnliga tränare med i startfältet, båda från Finland – Katja Melkko tränar Elian Web och Pia Huusari med Chief Orlando.

Sänds i 18 länder

Den sena starttiden, 20.30, är anpassad för att maximera antalet tv-tittare. Loppet kommer att sändas i 18 länder.

Emil Persson/TT

Sport

Idrottsvärlden vaknar till liv – läget just nu

Skidstjärnan Therese Johaug ska springa ensam på Bislett i Impossible Games, ett av friidrottens första försök till tävling under coronapandemin.
Skidstjärnan Therese Johaug ska springa ensam på Bislett i Impossible Games, ett av friidrottens första försök till tävling under coronapandemin.
Fotograf: Håkon Mosvold Larsen/NTB Scanpix/TT
Sport
Sport Efter en slumrande vår börjar sportvärlden vakna till liv igen, även om den pågående coronakrisen gör att det blir utan publik på läktarna.
Här är ett axplock av sommarens sporthändelser.

+ Fotboll

Svensk elitfotboll fick i fredags klartecken att starta säsongen från och med den 14 juni. Det är samma datum som de två högstaserierna på herrsidan – allsvenskan och superettan – samt damernas andraliga – elitettan – planerat sina framskjutna premiärer. Damallsvenskan avser i stället dra igång 27–28 juni.

De tyska herrarnas Bundesliga var först tillbaka av de stora ligorna och hoppas ha spelat klart säsongen i slutet av juni. Även de tyska damerna återupptog spelet på fredagen efter nästan tre månaders uppehåll. I Danmark är spelet i gång igen och i flera länder – bland annat Norge och Spanien (herrar) – finns klartecken för att starta spelet i juni. Den engelska damligan är nedlagd precis som den spanska, men kanske återupptas herrarnas Premier League i juni. Italien är ett annat land där det fortfarande råder oklarheter kring en eventuell omstart.

Uefa har förhoppningen att kunna spela färdigt Champions League och Europa League innan sommaren är slut, men frågetecken finns fortfarande. Bland annat kring hur ett lag som Paris Saint-Germain ska kunna spela sina matcher, eftersom fotbollen i Frankrike är stoppad under hela sommaren.

+ Ridsport

Penningstinna Global Champions Tour har ställs in, likaså den svenska ridsportfesten Falsterbo Horse Show. Men kanske kan det ändå bli några tävlingar i Falsterbo innan sommaren är över. Förhoppningen är att den skånska semesterorten ska kunna stå värd för utomhus-SM i hoppning 11–16 augusti.

+ Friidrott

Det blir varken OS eller EM i sommar, men redan den 11 juni väntar "Impossible Games" på Bislett i Oslo. Den norska galan – där Renaud Lavillenie ska hoppa stav på distans och längdstjärnan Therese Johaug tävla ensam på 10 000 meter – är en innovativ lösning för att över huvud taget kunna tävla så tidigt under säsongen. Först i augusti väntas Diamond League-galor kunna genomföras under lite mer vanliga former, bland annat i Stockholm (den 23 augusti).

+ NBA

Disney World i Orlando, Florida, ser ut att bli spelplatsen när NBA är tillbaka i sommar. Basketligan har bekräftat att man förhandlar om att kunna återstarta säsongen på nöjesparkens ESPN Wide World of Sports, ett komplex med flera arenor och hotell. I slutet av juli hoppas NBA kunna fortsätta med den säsong som abrupt avbröts i mitten av mars.

+ NHL

Den nordamerikanska hockeyligan har utarbetat en plan för hur säsongen eventuellt ska kunna återupptas i sommar. I bästa fall väntas NHL vara tillbaka – utan publik och endast i utvalda städer – någongång runt månadsskiftet juli-augusti. Grundserien kommer inte att spelas klart, i stället utökas slutspelet från 16 till 24 lag. Förhoppningen är att Stanley Cup-finalen, som lär avgöras först i höst, ska kunna spelas i finallagens städer.

+ Golf

Herrarnas PGA-tour står i startgroparna för att dra i gång spelet i Fort Worth, Texas, 11–14 juni. Tanken är att åtminstone de fyra första tävlingarna ska avgöras utan publik. Damernas LPGA-tour har fått skjuta på sitt startdatum och siktar i nuläget på att vara tillbaka 23–26 juli.

Herrarnas Europatour har byggt om spelschemat rejält och planerar sex raka tävlingar i Storbritannien i juli och augusti, för att underlätta för spelarna i en tid med många reserestriktioner. Den första tävlingen ska gå utanför Newcastle 22–25 juli.

+ Tennis

Damernas WTA-tour har stoppat alla tävlingar fram till den i italienska Palermo, tänkt att starta den 20 juli. På herrarnas ATP-tour är i stället tävlingen i Washington DC, första veckan i augusti, den som kan bli först ut efter coronakrisen. Men mycket är fortfarande oklart om återstarten av tennissäsongen, där Wimbledon redan har ställts in och Franska öppna skjutits upp till september.

+ Cykel

Tour de France är en sommartradition som har skjutits på framtiden. Egentligen skulle touren ha startade den 27 juni, men efter en förlängning av coronarestriktionerna i Frankrike flyttades tävlingen till 29 augusti–20 september. Först därefter ska två andra europeiska cykelklassiker, Giro d'Italia och Vuelta a España, avgöras.

+ Speedway

Elitserien siktade på att kunna starta någon gång i juni – men så blir inte fallet. Nu hoppas Speedwaysverige på att ligasäsongen i alla fall ska kunna dra i gång i juli. Men elitserien hänger i luften trots regeringens besked att tillåta all tävlingsidrott från och med den 14 juni. Restriktionerna på sammankomster med max 50 personer kvarstår, och att köra matcher utan publik är just nu inte aktuellt, enligt Svenska motorcykel- och snöskoterförbundet (Svemo).

I den internationella GP-serien finns planer på att kunna köra tävlingar två dagar i rad på samma bana, för att hinna få till tillräckligt många tävlingar under den försenade säsongen. I nuläget finns två svenska tävlingar planerade: Hallstavik den 25 juli och Målilla den 15 augusti.

+ Formel 1

Många lopp har redan ställts in eller skjutits upp, men säsongen har nu fått klartecken att köra i gång med två lopp i Österrike, den 5 och den 12 juli. Förhoppningen är att få till 15–18 lopp (mot ordinarie 22), bland annat genom att köra dubbla lopp på brittiska Silverstone.

+ Kampsport

UFC var snabbt tillbaka på banan under coronapandemin och arrangerade en första gala i Jacksonville, Florida, redan för tre veckor sedan, och sedan ytterligare två. Det var en gala i natt i Las Vegas och ytterligare en planerad där nästa helg.

Carl Göransson/TT

NÄSTA ARTIKEL