Inrikes

Så har coronaviruset ändrat vårt beteende

Närmare två av tio svenskar har bunkrat varor till följd av coronasmittan, visar en undersökning. Arkivbild.
Foto: LEIF R JANSSON / TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Två av tre svenskar har avstått från att resa och träffa andra människor som en följd av coronasmittan, visar en Ipsosundersökning som Dagens Nyheter låtit göra. Lika många har undvikit att ge sig ut i kollektivtrafiken. Drygt fyra av tio har också arbetat hemma för att undvika smittspridning.

Enkätundersökningen, som gjordes 19–23 mars och omfattar tusen personer, visar också att 18 procent har bunkrat livsmedel, hygien- eller hushållsartiklar. Av dem uppger drygt en tredjedel att de har gjort det för att slippa ge sig ut och riskera att bli smittade.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Nytt hopp om brett stöd för försvarsbeslut

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har enats inför höstens försvarsbeslut i riksdagen, rapporterar Dagens Nyheter. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse / TT
Inrikes
Inrikes Regeringen, Centern och Liberalerna har nått en överenskommelse om försvarsanslagen.
Mer pengar skjuts till från 2024.
M och KD tycker att det går åt rätt håll, men vill se mer.

Enligt Dagens Nyheter får försvaret en miljard kronor mer från 2024 och ytterligare en miljard kronor från 2025 för att kompensera Försvarsmakten för kostnads- och prisökningar.

Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman bekräftar för TT att en överenskommelse är nådd. Han hoppas att överenskommelsen ska få Moderaterna och Kristdemokraterna att nu ställa sig bakom försvarspropositionen om försvarets inriktning 2021–2025.

– Den är helt och hållet utformad för att M och KD ska kunna ansluta sig, säger Widman.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) meddelar via sin pressekreterare att han i nuläget inte har några kommentarer.

Hoppas på M och KD

I somras sprack de blocköverskridande förhandlingarna om försvarspropositionen som regeringen ska lägga fram 30 september.

Det berodde på att M, KD, C och L krävde löften om mer pengar till försvaret, framförallt efter 2025. Försvarsministern ville hålla sig till perioden 2021–2025 och valde att avsluta förhandlingarna.

Förhandlingarna återupptogs senare, men då enbart mellan regeringen, C och L inom ramen för nästa års budgetproposition. Det är där uppgörelsen om mer pengar till försvaret har nåtts.

Nu hoppas Allan Widman att M och KD ska komma tillbaka och förhandla om försvarspropositionen.

– Det är Liberalernas absoluta högsta önskan att vi ska nå en bred enighet kring försvarsbeslutet. Det har framförallt en säkerhetspolitisk betydelse. Vi skickar en signal om att det råder bred enighet kring vår politik, säger Widman.

"En del intressanta delar"

M och KD tycker att det går åt rätt håll.

– Det är bra att det rör på sig i ekonomin. Och det innehåller en del intressanta delar, men vi vill inte se några underfinansierade beslut och riktningen för 2026 och 2027 bör också läggas fast, säger Pål Jonson, försvarspolitisk talesperson för Moderaterna, till TT.

Jonson framhåller att även Överbefälhavare Micael Bydén har krävt ramar för 2026 och 2027, för att kunna planera på sikt.

KD:s försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson tycker det är bra att mer pengar tillförs, men mer behövs. Han utesluter inte att KD kommer att kunna stå bakom försvarsbeslutet i riksdagen, men håller fast vid att Försvarsmakten måste garanteras pengar för att genomföra hela försvarsberedningens förslag på upprustning fram till 2030.

Allan Widman menar att kompromissen mellan regeringen, C och L som nu är nådd, ligger nära vad de borgerliga partierna drivit.

– Nu vet M och KD vad som är kompromissen och ställer de sig bakom dem, så är det väl självklart att de ska få vara med och förhandla en försvarsproposition, säger Widman.

Kontrollstation väntar

Förutom miljarden till försvaret 2024 och den ytterligare miljarden 2025 så innehåller uppgörelsen mellan regeringen C och L en så kallad "kontrollstation" 2023. Det innebär att partierna utfäster sig att redan då diskutera om Försvarsmakten behöver tillföras ytterligare pengar inför nästa försvarsbeslut för perioden 2026–2030.

Enligt DN innehåller uppgörelsen mellan regeringen, C och L också en del om vad försvarspropositionen den 30 september ska innehålla.

Ett nytt artilleriregemente ska etableras i Kristinehamn. Två infanteriregementen ska börja återetableras 2022. Var de ska ligga är inte bestämt. Regeringen har förordat Östersund som en av orterna. Även Sollefteå-Härnösand och Falun är med och tävlar.

Livgardet i Kungsängen ska utökas och få en reducerad brigad, skriver DN. Flygvapnet ska få långräckviddiga robotar för markmål och marinen få nya korvetter.

Peter Wallberg/TT

Inrikes

Man hittades död vid väg

En man hittades död vid en motorcykel en bit från riksväg 40 öster om Eksjö. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 40-årsåldern hittades död nära en motorcykel vid riksväg 40, öster om Eksjö i Småland, på fredagsmorgonen. Polisen utgår från att mannen omkommit i en olycka, men hur den gått till är dock oklart.

– Vi tror inte att detta inträffat under fredagsdygnet, säger Thomas Agnevik, presstalesperson på polisregion Öst.

Både mannen och motorcykeln hittades en bit från vägen.

Polisen har startat en utredning om vållande till annans död. Men ingen person är misstänkt. Syftet med utredningen är att klarlägga om den omkomne blivit utsatt för något brott.

Inrikes

Ytterligare ett dödsfall med covid-19

Över 5 000 personer som smittats av covid-19 har avlidit i Sverige. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes

Ytterligare en person med bekräftad covid-19 har rapporterats död i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens senaste statistik.

Därmed har totalt 5 865 smittade avlidit i landet.

Sammanlagt har 88 237 personer bekräftats smittade av covid-19.

Inrikes

Högskoleprovet blir av i höst – planen klar

Höstens begränsade högskoleprov ska genomföras söndagen 25 oktober. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Höstens högskoleprov genomförs söndagen 25 oktober, bekräftar regeringens provsamordnare Peter Honeth för TT. För den som vill göra provet är det först till kvarn som gäller.
– Klart det hade varit önskvärt att ge möjlighet till alla, men då hade det inte blivit något prov, säger han.

Redan i torsdags kom indikationer på att höstens högskoleprov ska genomföras – men att det blir först i kvarn som gäller. Det blir nu verklighet, uppger provsamordnaren Peter Honeth.

Regeringen genomförde på fredagen en förordningsändring för att Universitets- och högskolerådet (UHR) ska kunna begränsa antalet som får skriva högskoleprovet i höst. När ändringen träder i kraft på måndag kommer UHR att fatta det formella beslutet om att begränsa antalet och ge ett högskoleprov i höst, säger Peter Honeth.

– Det innebär att det blir ett högskoleprov den 25 oktober, men det blir ett begränsat antal som får skriva det, 27 600 personer.

Det är drygt hälften jämfört med förra hösten, men något mer än vad som angavs i Honeths underlag, som TT rapporterade om under gårdagen. Lärosäten runt om i Sverige har även fått komma med synpunkter på förslaget.

Begränsat antal platser

Regeringen har sedan tidigare beslutat att det endast är personer som inte har ett giltigt resultat från högskoleprovet som får delta i höstens prov.

Peter Honeth betonar att hela utgångspunkten till varför man gör detta "extraordinära" är för att kunna ge möjlighet till dem som verkligen behöver ett högskoleprov för att kunna söka till vårterminen.

– Avsikten är inte att det ska vara ett prov som alla skriver bara för att man tycker det är roligt eller värdefullt, utan det är för dem som verkligen behöver det inför våren.

Varje högskola kommer därmed att ha ett begränsat antal skrivplatser.

– Det betyder att när varje högskolas antal når taket stängs möjligheterna att ansöka vid just den högskolan. Det kan då komma att ske vid olika tidpunkter.

TT: Ser ni en risk med att det kommer uppfattas som orättvist?

– Ja, det är inte problemfritt att göra på det här sättet. Klart det hade varit önskvärt att ge möjlighet till alla, men då hade det inte blivit något prov, säger Peter Honeth.

Förslaget har tagits emot med "väldigt skiftande entusiasm" från lärosätena, men samtliga har gått med på att genomföra provet, säger han.

– En del är inte alls glada att det här görs över huvud taget, det måste sägas. Men alla har ändå lojalt ställt upp i det här läget. Det antal som kommer fastställas för varje anordnare har accepterats, och några har till och med sagt att de kan ta lite mer än mitt ursprungliga förslag.

"Orolig för personal"

Från lärosätena har man lyft oro kring den korta tid man har att förebereda sig på, säger Peter Honeth.

– Det är väldigt kort tid att ordna fram lokaler. Men framför allt är man orolig för personal, eftersom det är väldigt många som medverkar och som måste utbildas.

Lärosätena är även väldigt noga med att understryka att det görs smittskyddssäkert, säger Honeth.

– Där har man ställt ett antal frågor och bett om svar på. Det viktigaste är naturligtvis att begränsningarna gör att man kan ha betydligt glesare mellan skrivboren.

I dag ser smittskyddsläget relativt gynnsamt ut, men om det skulle ändras generellt eller lokalt går det inte att garantera att smittskyddsmyndigheterna inte stoppar provet, säger Honeth.

– Men som det ser ut i dag finns det inget som talar för att det inte skulle gå att genomföra. Men man måste vara medveten om att vi självklart måste följa utvecklingen.

Anmälan till provet är öppen 25 september–1 oktober.

Marc Skogelin/TT

Peter Honeth, tidigare bland annat statssekreterare i utbildningsdepartementet, är regeringens nationelle samordnare för högskoleprovet. Arkivbild.
Peter Honeth, tidigare bland annat statssekreterare i utbildningsdepartementet, är regeringens nationelle samordnare för högskoleprovet. Arkivbild.
Foto: ANDERS WIKLUND / TT

FAKTA

Fakta: Så många tar varje lärosäte

Tak för antal anmälningar till högskoleprovet hösten 2020, fördelat per lärosäte.

Blekinge Tekniska Högskola: 300 anmälningar

Göteborgs universitet: 3 100 anmälningar

Högskolan Dalarna: 600 anmälningar

Högskolan i Borås: 500 anmälningar

Högskolan i Gävle: 950 anmälningar

Högskolan i Halmstad: 550 anmälningar

Högskolan i Skövde: 450 anmälningar

Högskolan Kristianstad: 515 anmälningar

Högskolan Väst: 535 anmälningar

Jönköping University: 800 anmälningar

Karlstad universitet: 1 000 anmälningar

Linköpings universitet: 1 100 anmälningar

Linnéuniversitetet: 850 anmälningar

Luleå tekniska universitet: 500 anmälningar

Lunds universitet: 3 100 anmälningar

Mittuniversitetet: 700 anmälningar

Mälardalens högskola: 1 200 anmälningar

Stockholms universitet: 8 000 anmälningar

UHR Mariehamn: 100 anmälningar

Umeå universitet: 700 anmälningar

Uppsala universitet: 1 250 anmälningar

Örebro universitet: 800 anmälningar

Totalt: 27 600 anmälningar

Källa: UHR

Inrikes

Man åtalas för mord i sin egen lägenhet

En medelålders man åtalas för att ha mördat en annan man i sin lägenhet i Göteborg. Arkivbild.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Inrikes
Inrikes

En 55-årig man åtalas för att ha mördat en annan man i en lägenhet på Hisingen i Göteborg.

Det misstänkta brottet skedde i den åtalades lägenhet i våras, skriver GT.

En ambulans larmades dit för ett sjukdomsfall. Men i lägenheten fanns en livlös man med svåra skador, som snabbt fick polisen att misstänka ett brott. Lägenhetsinnehavaren greps på platsen och anhölls samma dag.

Enligt åtalet blev den skadade mannen dödad med sparkar och slag. Åklagaren har angett synnerligen grov misshandel och grovt vållande till annans död som alternativa brottsrubriker.

55-åringen "vidgår händelseförloppet" men nekar till brott, enligt åtalet vid Göteborgs tingsrätt.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopiloten

BankID - den perfekta legitimationen online!

Casinopiloten Idag använder vi oss av internet och våra mobiltelefoner till det mesta. I Sverige har vi nu haft tillgång till BankID som e-legitimation ett par år och det blir mer och mer populärt.

Det klassas som en säker betalmetod och identifiering av gällande personer vid beställningar online eller för att legitimera sig hos olika myndigheter, banker eller andra företag.

Andra länder använder sig givetvis också av liknande elektroniska tjänster som BankID. Norge är det land som har en e-legitimation som är mest likt hur det fungerar för oss när vi använder oss av bankID som legitimering. Skillnaden med Norges e-legitimering och vår svenska är att deras e-legitimering görs via mobiloperatörens inblandning. De tar dessutom en avgift för varje gång som tjänsten används.

BankID är Sveriges absolut största och mest använda e-legitimation och har utfärdats av totalt 12 banker som i samarbete erbjuder tjänsten. Alla de största bankerna i Sverige erbjuder tjänsten och mer eller mindre alla i dagens samhälle har appen nedladdad på någon av sina enheter. De flesta använder sig av mobilt bankID för att bara med några knapptryck kunna genomföra köp och legitimering på olika sidor online.

BankID används till mer eller mindre alla köp online numera

Vi svenskar har tagit emot de flesta teknologiska förändringar öppenhjärtigt och sedan BankID kom och tjänsten breddats så använder vi den mer eller mindre till allt. Några av de områden där BankID är nära till hands:

Till inlogg där verifiering krävs, t.ex på internetbanken, arbetsförmedlingen och csn.

Vid betalning av räkningar eller för identifiering av beställningar som görs online.

Till tjänster som kräver verifiering för insättningar, t.ex när du spelar på online casino. (mer information om casino med bankid - här).

BankID kan användas för att göra direkt överföringar via tjänsten swish.

Appen är enkel att ladda hem och allt du behöver göra för att aktivera tjänsten är att antingen gå in på banken eller använda din bankdosa.

BankID kan både användas från dator, surfplatta och mobiltelefon och används flitigt flera gånger i veckan av de flesta. Tjänsten gör det betydligt mer bekvämt och enkelt för oss att hantera vardagliga inloggningar och/eller köp online.

Mobilt BankID - ett måste!

Att ha BankID installerat på sin mobiltelefon är mer eller mindre ett måste idag, eftersom att tjänsten används till det mesta online. Allt från att logga in på din internetbank, till att göra snabba överföringar, bekräfta köp eller logga in på olika sidor. För att skaffa Mobilt BankID så gör du på följande sätt:

1. Gå in på Google Play eller App Store och ladda hem appen “BankID”.

2. För att logga in i appen så använder du din säkerhetsdosa samt aktiverar tjänsten i din internetbank.

3. Om du inte har en bankdosa så behöver du aktivera ditt BankID på ditt närmaste bankkontor.

Varje bankID har en giltighetstid innan det behöver förnyas och detta kan variera beroende på vilken bank du använder dig av. Det är lika enkelt att förnya sitt bankID som att skaffa ett för första gången och när det är dags så kommer du att bli underrättad om det via appen. Många som spelar på casino online tycker att BankID är smidigt då det förenklar verifieringen av betalmetoder och i sin tur leder till snabbare uttag. Tidigare så var spelare tvungna att skicka in styrkande dokument för att bevisa sin identitet och folkbokföringsadress.

Inrikes

Narkotikabrott vanligare bland unga

Narkotikabrott med minderåriga som misstänka blir vanligare, enligt statistik från polismyndigheten. Arkivbild.
Foto: Hanna Franzén/TT
Inrikes
Inrikes

Narkotikabrott där minderåriga är misstänkta blir vanligare, enligt statistik från polisen som Ekot tagit del av.

Antalet brott med misstänkta unga gärningspersoner, personer som inte ännu fyllt 18 år, har ökat varje år sedan 2016 enligt polismyndighetens underlag kring narkotikabrott. Ökningen ser ut att fortsätta i år.

Bosse Pan, förundersökningsledare i Täby lokalpolisområde, säger till Ekot att de misstänkta blir allt yngre.

– Vi har en hel del 12 till 14-åringar som är misstänkta för narkotikabrott, säger han.

Hans teori är att narkotikan har blivit mer tillgänglig på grund av sociala medier.

– När vi tagit en ungdom innan och tagit en telefon, en säljlur som vi kallar det, så kanske vi hittat 25–30 personer som de säljer till. Nu är vi uppe på hundratals, tusentals köpare som en säljare har tillgång till.

Inrikes

Löfvens mamma avliden

Statsminister Stefan Löfven. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes

Statsminister Stefan Löfvens mamma har dött. I ett kort uttalande säger statsministern:

”I natt avled min mamma Iris Melander. Hon blev 90 år gammal. Jag kom som fosterbarn till Iris och Ture Melander som ettåring. De tog hand om mig, de blev mina föräldrar, de gav mig en fin och kärleksfull barndom."

Löfven hyllar sin mor bland annat för hennes påverkan på hans tidiga politiska bana:

"Iris har haft en enorm betydelse i mitt liv. Hon lärde mig medmänsklighet, vikten av hårt arbete och uppmanade mig att gå med i SSU. Jag saknar henne redan”, skriver han.

Inrikes

Sena ändringar stressar SJ:s lokförare

SJ:s lokförare kan få en schemaändring för nästa dag sent på kvällen, vilket ger problem till exempel om man behöver barnomsorg. SJ håller med om skyddsombudens kritik och försöker göra planeringen bättre. Arkivbild.
Foto: Erik Simander/TT
Inrikes
Inrikes Ett omodernt planeringssystem ställer till det för SJ:s lokförare under pandemin. När många förändringar görs, kan en lokförare få ny arbetstid med så kort varsel att vardagen inte kan planeras.
SJ oroas också av situationen.

Flera skyddsombud har vänt sig till Arbetsmiljöverket i frågan. Att inte kunna planera vardagen ger en konstant stress, inte minst om man behöver barnomsorg.

– Jag kan få en turändring klockan 22 i kväll, där jag får helt andra arbetstider i morgon än vad jag hade från början, säger lokföraren Jenny Bergman till P4 Värmland.

Det händer också att arbetsveckor blir för långa, med 50 eller 60 timmars arbete och för lite återhämtning. Förhållandena leder till att lokförare söker andra jobb och utbildningar.

Lokförarna vill ha ett mera robust schema, och en tvåvägskommunikation om sena förändringar som gör det möjligt att tacka nej.

SJ instämmer i beskrivningen.

– Vi delar helt bilden som skyddsombuden lägger fram, och vi jobbar intensivt med att komma till rätta med problemen, säger Anders Holmsten, chef för SJ:s trafikavdelning, till P4 Värmland.

– Självklart är vi jätteoroliga. Det är inte alls en önskvärd situation att personal mår dåligt, tillägger Holmsten.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln fick lokföraren fel namn.

NÄSTA ARTIKEL