Äldre dör utan att få avancerad sjukvård

Antalet personer som vårdas med hjälp av intensivvård på grund av covid-19 har minskat i över en månad, något både Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten vid upprepade tillfällen uttryckt sin glädje över. Antalet som dör av sjukdomen har dock inte alls minskat i samma takt. Sedan en längre tid tillbaka ligger denna siffra hyfsat stabilt på runt 70 personer per dag.

En titt i intensivvårdsregistret avslöjar hur det kommer sig. Av de 1 911 personer som hittills har vårdats med hjälp av intensivvård har bara 74 personer – motsvarande 3,9 procent – varit 80 år eller äldre. Av dem som hittills har dött av sjukdomen, däremot, har en övervägande majoritet – 66 procent – varit 80 år eller äldre. De allra flesta som dör av covid-19 får alltså aldrig någon intensivvård.

Anledningen, har flera sagt, är att intensivvård är tufft och fysiskt ansträngande för kroppen, något siffrorna över hur många som överlevde behandlingen visar. I den grupp om 22 kvinnor 80 år eller äldre, som hittills har intensivvårdats på grund av covid-19, har dödligheten varit 88 procent. Bland männen är motsvarande siffra 66 procent, enligt Intensivvårdsregistret. En majoritet dör alltså, behandlingen till trots.

Men hade fler över 80 år överlevt, om fler hade fått tillgång till intensivvård?

– Det är inte alls säkert. Det behöver inte nödvändigtvis vara något negativt att man selekterar. Men rent principiellt kan man säga att det inte finns något skäl att prioritera bort patienter så länge det finns intensivvårdsplatser, vilket det verkar göra nu. Frågan är bara om, och i så fall hur många som överlever om man selekterar annorlunda, eller om man bara drar ut på döendet, säger Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet.

Debatten om att äldre eventuellt prioriteras bort i vården av covid-19 är inte ny. Tidigare har SVT berättat om att andelen patienter 70 år eller äldre som intensivvårdas i Region Stockholm mer än halverades efter att regionen tog fram snävare riktlinjer om vilka som skulle få denna vård. På Karolinska universitetssjukhuset cirkulerade ett internt dokument där den övre gränsen för intensivvård sattes till 80 år.

Detta fick Socialstyrelsen att konstatera att åldern inte ska avgöra vilka vårdinsatser en patient får. Däremot görs en sammanvägd bedömning av olika faktorer, som förekomst av andra sjukdomar. Bara dagar senare meddelade Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) att den skulle granska intensivvårdens prioriteringar i Stockholm, en granskning som ännu inte är klar.

Enligt Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, råder det dock "ingen tvekan" om att äldre prioriterats bort, framför allt i Stockholm.

– Med en ledig kapacitet på 20–30 procent inom intensivvården har man definitivt valt bort en del patienter som hade haft en chans att överleva. Men framför allt har man inte erbjudit de äldre från äldreboendena en basal sjukhusvård. I Stockholm har bara 12 procent av dem som smittats på äldreboenden, fått komma in till sjukhus. Där har de bland annat fått syrgas, näringsdropp, proppförebyggande behandling och antibiotika, en behandling som ofta gjort att de tillfrisknat, säger han.

– Men i stället för att ge dem en chans att överleva har man många gånger bara gett palliativ vård. Det tar nästan garanterat livet av dem redan efter ett par dagar, vilket kan liknas vid aktiv dödshjälp. På så sätt har man i Stockholm nog tagit livet av åtminstone ett par hundra äldre som hade varit i livet annars.

Johan Nilsson/TT