Rundkullig suv med brusig drivlina
Modellnamnet Puma är ett nästan övertydligt exempel på bilmarknadens utveckling de senaste 20 åren. År 1997 var Ford Puma en sportcoupé baserad på den samtida småbilen Fiesta.
I år återuppstår Puma och precis som tidigare delar den teknik med Fiesta.
Puma är för all del lite sportigt formgiven, med svängiga karosslinjer och en front där strålkastarna enligt gängse mode snarast vilar ovanpå framskärmarna. Någon påfallande märkesidentitet är däremot svår att skönja – Pumas design skulle kunna vara sprungen ur många bilmärkens stora bygglådor.
Det är dessutom en svår trängsel den möts av, snart sagt alla tillverkare av vardagsbilar har liknande modeller. Är det här exemplaret det bästa valet i det stora utbudet? Nja, på många sätt är bilarna i detta segment utbytbara. Puma är dessutom svår att begripa sig på.
Godmodig
Den kornblå testbilen utmärker sig varken i stadstrafik eller på vindlande småvägar som något ess vad gäller köregenskaper. Godmodig och följsam, men inte påfallande kvick i vändningarna.
Inte heller Pumas drivlina höjer upplevelsen. Testbilen har en trecylindrig bensinmotor med en liters volym, det vill säga mindre än många motorcykelmotorer.
I gengäld har motorn en jämförelsevis stor turbo och den senaste trenden i bilvärlden: mildhybridsystem. Det består av 48-voltsteknik med ett litet batteri som återvinner bromskraftsenergi samt en ihopbyggd startmotor och en generator på 11,5 kilowatt.
Upp till nio procent av bränsleförbrukningen ska systemet spara, och dessutom kunna fylla i bensinmotorns kraftsvackor samt rappa på återstart av motorn efter automatisk avstängning vid rödljus.
Dåligt flyt
Det låter bra, men i praktiken är det en brummig och vibrerande motor som minst av allt känns hemma i bilens naturliga habitat – stadskörning. Den manuella sexväxlade lådan fungerar okej, länkaget är inte något under av precision, men det är svårt att få till flyt i samspelet mellan motor, låda och koppling.
Stark är den i alla fall, och som ett led i jakten på bränsledroppar påminner växlingsindikatorn idogt om att föraren bör peta i en högre utväxling. Där man spontant skulle välja trean säger bilen fyran eller till och med femman. Det bidrar till att det vibrerar och skorrar, när den lilla trepipen får streta på låga varvtal.
Förarmiljön är enkel och rättfram. Sittkomforten okej, baksätet ganska instängt (det är trots allt en liten bil) och den höga midjelinjen ger en rätt instängd känsla.
I en rektangulär låda under bagagerummet ryms 80 liter, och med bagagegolvet uppfällt kan 115 centimeter höga föremål placeras där. Perfekt för att transportera en yuccapalm från plantskolan. Lådan har dessutom bottenplugg, så att den kan sköljas ur om leriga stövlar fraktats.
Eric Lund/TT
Specifikationer
Omdömen>
Två konkurrenter
Grundpris: 266 700 kronor.
Förbrukning: 5,5–5,9 liter/100 km (enligt WLTP).
Koldioxidutsläpp: 126–133 gram/km (enligt WLTP).
Kväveoxidutsläpp: 19,3 mg/km.
Motor: Trecylindrig bensin, 1,0 liter, turbo, mildhybrid.
Kraftöverföring: 6-växlad automatlåda, framhjulsdrift.
Skatt: 2 984 kronor.
Max effekt: 155 hästkrafter vid 6 000 varv/min.
Max vridmoment: 190 newtonmeter vid 1 900–5 500 varv/min.
Tjänstevikt: 1 320 kg.
Längd/bredd/höjd (i meter): 4,21/1,81/1,55.
0–100 km/tim: 9,0 s.
Toppfart: 205 km/tim.
Motor/växellåda ++ (2/5)
Trecylindrig motor som vibrerar och inte känns sofistikerad i något avseende. Mildhybridsystemet märks inte i körningen, men fartresurserna är tillfyllest. Den manuella växellådan är adekvat.
Ekonomi ++ (2/5)
Puma är lite högre prissatt än flera av konkurrenterna, men har samtidigt starkare motor redan i grundutförande (125 hästkrafter). Testbilen har 155 hästkrafter och flera tillval vilket gör att priset drar mot 300 000-kronorsstrecket.
Miljö ++ (2/5)
Enligt Ford hjälper mildhybridsystemet till att kapa upp till nio procent av bensinförbrukningen. Att valet av hjulstorlek starkt påverkar förbrukning och koldioxidutsläpp framgår tydligt: från 126 till 133 gram per kilometer beroende på 16- eller 19-tumshjul. Det ger årlig fordonsskatt på 2 902 respektive 3 476 kronor de första tre åren.
Köregenskaper +++ (3/5)
En bil mitt i startfältet bland vardagsbilar. Innerutrymmena är skapliga, baksätet har lite kyrkbänkskänsla. Bagageutrymmets extrafack är ett plus.
Säkerhet ++++ (4/5)
Fem stjärnor och genomgående bra men inte lysande delpoäng i Euro NCAP:s resultat från krocktest och bedömning i december 2019. I momentet frontalkollision skyddades inte förarens bröstkorg fullt ut.
Helhet +++ (3/5)
Idén med småsuvar är inte så dum. Med högre sitthöjd är det enklare att kliva i och ur och bilens interiör kan paketeras effektivare. Men Puma är inte en bilmodell som för utvecklingen särskilt framåt.
Citroën C3 Aircross Shine
259 700 kronor. 130 hästkrafter. 149 gram/km.
Citroën har tagit i rejält för att mejsla fram något som liknar personlighet på en i många avseenden likriktad bilmarknad.
Trivsamma C3 Aircross riktar sig till den som uppskattar komfort och inte strävar efter den modernaste tekniken. Med 130-hästarsmotorn följer automatlåda.
Volkswagen T-cross GT 1.0 TSI
235 900 kronor. 115 hästkrafter. 145 gram/km.
Volkswagen har helgarderat med två småsuvar: T-cross, som är aningen mindre än Puma, och den marginellt större T-roc. T-cross finns inte med lika stark bensinmotor som Puma, däremot i ett utförande med 300 hästkrafter.
