Annons

Vi hade skrivit de istället för dem

krönika • Publicerad 12 juni 2020 • Uppdaterad 25 november 2021

Det är inte sant att svenskarna är ointresserade av språkvård.

Sant är bara att språket både utvecklas och avvecklas. Den som dyker ner i högen av språkförändringar undrar ofta om förändringarna är accepterade eller ej. Dit hör bruket av ”innan” och ”före”. Den som vill vara säker på att göra rätt kan pröva formuleringarna ”innan jullovet” (fel) och ”före jullovet” (rätt). Då finner vi att ”före” föregår ett substantiv. I den andra rätta varianten ”innan jullovet börjar” förekommer istället ett verb. Men numera är det få som hajar till när nyhetsuppläsare i televisionen säger ”innan jul”.

Annons

Emellertid finns det värre felaktigheter. Som benägenheten att helt avskaffa reflexiva pronomen. Således säges/skrives ”hans” där det borde varit ”sin”. För nog är det skillnad på meningarna ”Han går ut med sin fru” och ”Han går ut med hans fru”. Dessvärre är den här tendensen så tydlig att den kan bli skrattretande. ”Personalen hade glömt att ge patienterna sin medicin” säger nyhetsuppläsaren och ser allvarlig ut när han/hon istället borde varit glad. I korrekt språkbruk var det ju tur att så skedde för patienterna skall inte ha personalens medicin. Enligt reglerna reflekterar pronomen subjektet, alltså personalen (deras medicin).

Och så missarna ”på grund av” och ”skäl” eller ”orsak”. Således kan det heta att Emil Forsberg gav återbud till landskampen på grund av hälsoskäl. I korrekt språkbruk lämnar Forsberg återbud antingen på grund av ohälsa eller kort och gott: av hälsoskäl.

Jag orkade inte fortsätta läsa. När artikeln inleds med ett så fundamentalt fel går det inte att lita på resten heller.

Alla förändringar är inte av ondo. 1944 avvecklades officiellt verbens pluralformer i svenska språket. Vem vill ha tillbaka ”äro”, ”voro”, ”kunna”, ”gingo” och så vidare? En del av förtjänsten tillkommer 1930-talets unga poeter. Radion och televisionen bidrog till att språket sökte sig i nya riktningar. Det gjorde också den tekniska utvecklingen. I Sverige var vi tidigt benägna att ta till oss de engelska upphoven som exempelvis television, uppdatera och maila. I Danmark och Norge säger man fortfarande fjernsyn istället för television. På Island sökte de språkansvariga inhemska varianter på alla utländska ord.

Den som medvetet eller omedvetet går vilse i språket kan råka ut för folkets vrede. Under ett halvsekel i tidningsbranschen vet jag vad jag skriver om. Övertecknad formulerade en krönika om dialekter som han var nöjd med. Tills det ringde i telefonen inte en utan många gånger.

– Du har förväxlat tungrots-r med tungspets-r, hette det hos Lister-bor i exil från Lysekil i nordväst till Brömsebro i sydöst. Förväxlingen var konsekvent genomförd hela texten igenom så vad kunde jag skylla på?

– Kontrollerade ni rubriken innan ni släppte iväg den? frågade en annan telefonröst.

Han hade i en rubrik upptäckt en annan förväxling; ”de” istället för ”dem”. Återigen hade kvalitetskontrollen brustit. För att avleda uppmärksamheten försökte jag:

– Var det något i artikelns innehåll som du också var kritisk mot?

– Det vet jag inte, blev svaret. Jag orkade inte fortsätta läsa. När artikeln inleds med ett så fundamentalt fel går det inte att lita på resten heller.

Annons

Så därför, vid tveksamhet rabbla gärna: Barnen (de) lagade mat åt föräldrarna (dem).

Billy Bengtsson är tidigare chefredaktör för Norra Skåne.

Billy Bengtsson
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons