Debatt

Ett hopp för Furutorpshallen?

Insändarskribenten hoppas på en snabb lösning gällande Furutorpshallen.
Foto: Stefan Sandström
Debatt
Lokal debatt Nsk
debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Svar till Lars Johnssons (M) insändare den 23 juni.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Valfrihet är allas rätt

Debatt
Debatt Alla människors lika rätt och värde är grunden för Centerpartiets närodlade politik. Vi tror på varje människas rätt och förmåga att själv forma sin egen framtid. Något som också ska avspeglas i möjligheterna till att få fritt välja vårdgivare inom sjukvården.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Den offentligt finansierade välfärden ska vara av hög kvalitet, jämlik och jämställd samt vara tillgänglig för alla i hela landet. För oss är det positivt att både företag, offentliga institutioner och civilsamhället är med och utvecklar välfärden.

Oavsett vem som utför den offentligt finansierade välfärden måste berörda individers behov och valfrihet stå i centrum. Genom den dynamik som många olika utförare skapar kan såväl offentligt som ideellt och privat drivna verksamheter utvecklas och bidra till att skapa ökad innovation, effektivitet och kvalitet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Replik: ”El-nonchalans ett hot mot Skåne” den 27 juli.

En man drar i en spak på Ringhals.
Interiör från Ringhals
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Debatt
Debatt Lina Håkansdotter och Carina Centrén, Svenskt Näringsliv, skriver i Skånska Dagbladet under rubriken: Vi instämmer helt i uppfattningen att det är oerhört centralt att trygga elförsörjningen och att Svenska kraftnät skyndsamt bör bygga ut överföringsförbindelser.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

För att genomföra rätt åtgärder måste vi först förstå varför vi hamnat där vi hamnat och vart vi är på väg.

Beslutsfattarna i Sverige har länge givits intrycket att kärnkraft har hög tillgänglighet och stabilt och förutsägbart kommer att producera el länge till. I Energimyndighetens prognos från januari 2013 skriver man: ”I beräkningarna antas att kärnkraftverken har en teknisk livslängd på 60 år.”

Under 2015 fattade dock kärnkraftsägarna affärsmässiga beslut om att Ringhals 1 och 2 skulle stängas efter 45 år, medan två av reaktorerna i Oskarshamn (O2 och O1) stängdes efter 41 respektive 46 år. På bara 2-3 år minskade livslängden med 15 år jämfört med den ”tekniska livslängd” som Energimyndigheten antog.

Den kvarvarande kärnkraften går inte heller så bra. Svenskt Näringsliv skriver om elkrisen den 25 juni: ”Att det fossileldade kraftverket i Karlshamn nu har körts när vindkraftsproduktionen var låg, mitt i den 30-gradiga sommarvärmen, är ytterligare ett tecken på att något är allvarligt fel.” Men vad var det egentligen som hände denna dag? Jo, flera av kärnkraftsreaktorerna hade tekniska problem som tvingade fram minskad effekt:

•Forsmark 2: Oplanerat nödvändigt underhåll av en generator efter oförutsedda problem.

•Forsmark 3: Bränsleläckage som medförde att man stängde verket.

•Ringhals 4: Oplanerat underhåll, gick på knappt halv effekt på grund av problem med en av generatorerna och byte av en rotor.

•Ringhals 3: Skulle ha startat efter årlig avställning, men stod fortfarande stilla.

Kärnkraften är alltså inte så ”planerbar” som många hade räknat med. Enligt Svenska kraftnät berodde förlängda revisioner inte bara på låga elpriser utan också på Corona, vilket man knappast kan känna till i förväg.

De problem som uppstod under juni 2020 beror på:

a)Den allmänna planeringen för Sveriges kraftförsörjning har felaktigt byggt på att kärnkraftverk fungerar med en mycket hög tillgänglighet, oavsett vad som händer i omvärlden.

b)Elnäten i Sverige är under utbyggnad, men bedömningen av var och hur snabbt har baserats på att kärnkraften skulle gå bättre än vad den faktiskt gjort.

c)Ombyggnad/underhåll av elnät och annan utrustning kräver planering och utrustning måste kopplas bort. När man planerade underhållet under sommaren 2020 så utgick man från att kärnkraften skulle gå bättre än vad den faktiskt gjort.

Lösningen för att vi ska få ett väl fungerande kraftsystem är att man, till en början, inser att dagens kärnkraft inte varar för evigt. Vi bör konstruktivt diskutera hur vi snabbt ska komma ifrån ett beroende av att kärnkraften måste vara i drift för att systemet ska fungera. Det mesta tyder på att detta är på gång (framför allt genom nätutbyggnad), men det är oklart hur snart allt kommer på plats.

Svenskt Näringsliv vill ”trygga den elförsörjning vi redan har”, men det finns inget skäl att bevara gamla anläggningar om de inte klarar sig på marknadsmässiga villkor! Grunden för den europeiska elmarknaden är att det ska råda konkurrens och subventioner tillåts bara om det finns starka skäl.

Sommaren har visat att drift av kärnkraftverk inte bara har ekonomiska utmaningar utan också kan ha svårt att leverera el på ett planerbart och förutsägbart sätt. När det gäller förslaget om ”mål för leveranssäkerhet” så väcks nya frågor: Vad ska man anta om kärnkraftens tillgänglighet när man beräknar risken för elbrist? Den 25 juni skulle inte orsakat några problem med de standardantaganden man har om kärnkraftens tillgänglighet. Dessa antaganden visade sig dock vara fel.

Vi utgår från att Svenskt Näringsliv vill ha ett så kostnadseffektivt kraftsystem som möjligt, ett som bygger på klimatneutralitet och fri konkurrens. Därför bör planeringen utgå från faktisk tillgänglighet av existerande kraftverk, mer förnybar elproduktion och utbyggnad av elnätet. Vi är eniga med Svenskt Näringsliv om att vi måste planera för att ”vi får mindre och mindre kärnkraft i elsystemet”

Lars J Nilsson

Professor i Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola.

Lennart Söder

Professor i Elkraftsystem, KTH

Debatt

Tillsammans kan vi minska psykisk ohälsa

Debatt
Debatt Vet du hur ångest känns? Sannolikheten är hög att du svarar ja på den frågan eftersom ångest är en naturlig reaktion som de allra flesta någon gång har upplevt. Men återkommande ångest, eller ångest som attackerar plötsligt, utan förvarning, är skrämmande och kan begränsa livet för dem som drabbas.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

När allt inte är som vanligt är vi fler som drabbas av psykisk ohälsa, allt från mild oro till svår ångest. Att leva i coronatider sätter spår i oss. Redan innan coronapandemin var psykisk ohälsa ett stort och växande problem i Sverige och globalt och pandemin ökar belastningen på samhället ytterligare. Vi har under våren märkt att den psykiska ohälsan har ökat bland dem vi träffar i våra verksamheter. Personer som redan innan pandemin hade en sårbarhet riskerar att drabbas hårt och andra befinner sig nu plötsligt och oväntat i en svår situation. Erfarenhet från tidigare pandemier visar ökning i förekomst av posttraumatisk stress hos vårdpersonal och överlevare. Vi vet också att personer som har varit allvarligt sjuka eller sjuka under en lång tid kan behöva lång rehabilitering och stöd i sin återhämtning.

Fler kommer att behöva hjälp inom psykiatrin och få behandling för psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården behöver nu rusta för att möta ökad psykisk ohälsa med det kommer inte att vara tillräckligt. Lika viktigt som att resurserna finns för dem som behöver hjälp av psykiatrin är det förebyggande arbetet för att motverka och lindra psykisk ohälsa.

Ett exempel på hur detta kan göras hittar vi i Lindängen i Malmö där boende mobiliserat för att möta pandemins effekter. Sedan tidigare finns omfattande verksamhet, bland annat projektet Jämlik hälsa där Röda Korset och andra organisationer, myndigheter, företag och Malmö Universitet arbetar tillsammans med boende för att främja hälsa, motverka isolering och främja aktivitet och gemenskap. Under våren har man anpassat sig till Folkhälsomyndighetens rekommendationer och anordnat träffar utomhus. Deltagare har picknick där alla tar med sig sin egen mat och umgås utomhus med avstånd.

Deltagare har också hjälpt till vid de informationspunkter som Röda Korset har ordnat. Att engagera sig i en frivilliginsats och hjälpa andra kan få en själv att må bättre, något som i sig är viktigt för att förebygga psykisk ohälsa.

De allra största och ofta viktigaste insatserna mot psykisk ohälsa sker hemma, i vår närmiljö. För att undvika smittspridning har vi lärt oss enkla åtgärder som att tvätta händerna. Även när det gäller den psykiska hälsan finns det vissa enkla åtgärder som fungerar för att bygga upp ett grundläggande skydd. Detta är Röda Korsets checklista för en psykologisk ”handtvätt”:

o Se till att få tillräckligt med sömn – det är grundläggande för att vi ska må bra.

o Bibehåll rutiner eller skapa nya som fungerar i situationen. Det signalerar trygghet till kroppen och hjärnan.

o Fysisk aktivitet är bra och hjälper till att hantera stress. Även vardagliga aktiviteter som att städa och gå i trappor räknas.

o Var inte ensam med din oro, tala med andra om situationen. Alla har mått dåligt någon gång.

o Var tillsammans med andra som du känner dig trygg med även om du inte vill tala om din oro.

Fysisk distansering behöver inte betyda social distansering. Hitta nya sätt att umgås, exempelvis digitalt eller utomhus.

o Fortsätt att göra saker som du mår bra av. Försök komma ihåg vad som fungerat för dig tidigare. Det kan vara att lyssna på musik, gå på promenad eller att ringa en vän.

o Under perioder av osäkerhet kan det vara bra att koncentrera dig på det som du kan påverka. Sätt upp ett mål och jobba för att uppnå det.

Om motivation och ork inte räcker kan du behöva sänka kraven, välj ut ett par saker som du inte gör avsteg ifrån. Ibland kan det vara tryggt att konsultera någon som har erfarenhet av psykisk ohälsa. Du kan exempelvis kontakta en stödlinje, Jourhavande Kompis som Röda Korsets Ungdomsförbund driver för unga upp till 25 år och du kan kontakta din vårdcentral.

Röda Korset har en extrainsatt stödlinje på grund av pandemin och du kan också prata med Röda Korset lokalt där du bor.

Det finns många åtgärder ni kan göra tillsammans i din närmiljö för att främja psykisk hälsa. Vi är tillsammans i den här krisen och det är tillsammans med andra vi återhämtar oss som bäst.

Sara Hedrenius,

rådgivare psykisk hälsa, Svenska Röda Korset

Debatt

Psykiska hälsa i pandemitider

Fötterna på en man som sover i en säng.
Sömn är viktigt
Foto: Martina Holmberg / TT
Debatt
Debatt Vet du hur ångest känns? Sannolikheten är hög att du svarar ja på den frågan eftersom ångest är en naturlig reaktion som de allra flesta någon gång har upplevt. Men återkommande ångest, eller ångest som attackerar plötsligt, utan förvarning, är skrämmande och kan begränsa livet för dem som drabbas.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Nu när allt inte är som vanligt är vi fler som drabbas av psykisk ohälsa, allt från mild oro till svår ångest.

Att leva i coronatider sätter spår i oss. Redan innan coronapandemin var psykisk ohälsa ett stort och växande problem i Sverige och globalt och pandemin ökar belastningen på samhället ytterligare. Vi har under våren märkt att den psykiska ohälsan har ökat bland dem vi träffar i våra verksamheter. Personer som redan innan pandemin hade en sårbarhet riskerar att drabbas hårt och andra befinner sig nu plötsligt och oväntat i en svår situation. Erfarenhet från tidigare pandemier visar ökning i förekomst av posttraumatisk stress hos vårdpersonal och överlevare. Vi vet också att personer som har varit allvarligt sjuka eller sjuka under en lång tid kan behöva lång rehabilitering och stöd i sin återhämtning.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Business as usual för Oatly

Debatt
Debatt Oatlys tillväxtstrategier och i synnerhet inblandningen av jättefinansiären Blackstone har skapat debatt kring hur vi skall åstadkomma en hållbar värld. Filmaren Fredrik Gertten och Oatlys VD Toni Petersson förefaller representera motsatta positioner.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Den förre menar att inblandningen av Blackstone stöttar verksamheter som slår mot både miljö och utsatta grupper, medan den senare menar att Oatly utmanar status quo och att vi måste uppmuntra Blackstone att komma över till den goda sidan och investera i företag som verkar för hållbarhet (som Oatly). Båda har en poäng. Men det är vanskligt att betrakta Oatly som en utmanare av status quo.

Oatlys argument för att blanda in Blackstone bygger på antagandet att förändring bara kan ske genom tillväxt. Oatly, det goda företaget, skall växa genom att ta marknadsandelar från andra, mindre goda, verksamheter. Men övergången till exempelvis växtbaserad mjölk kan också ske genom att man verkar för att tillverkarna blir fler istället för större. Många små Oatlys är bättre än ett stort. Många små, lokala aktörer som inte strävar efter att bli så stora som möjligt blir inte beroende av globala investmentbolag, och bidrar inte i samma utsträckning till massproduktion och -konsumtion. Visst, stordriftsfördelar kan gå förlorade med mindre aktörer, men vinsten från stordriften kommer inte alltid konsumenter till del utan kan hamna i investmentbolagens händer, och även ett mindre Oatly kan producera havremjölk med tillräcklig effektivitet.

Antaganden om att företag och ekonomier bör växa är problematiska, i synnerhet med tanke på det globala klimatet. Om man vill fördjupa sig i denna problematik kan man läsa den nyutkomna antologin Towards a political economy of degrowth som är redigerad och skriven bland annat av lundaforskarna Ekaterina Chertkovskaya och Alexander Paulsson. En central poäng i boken är just att förbättring av klimatet och den sociala rättvisan i världen kräver ifrågasättande av antagandet om att ekonomisk tillväxt är nödvändig, eftersom ekonomisk tillväxt hittills har gått hand i hand med ökad resursanvändning. I boken finner man dessutom svar på den typiska kritiken mot ifrågasättandet av ekonomisk tillväxt. Till exempel: - Kan inte teknologisk utveckling rädda klimatet och stimulera ekonomisk tillväxt? Svar: Nja, teknologisk utveckling är viktig men otillräcklig, och tenderar att öka konsumtionen av just teknologi, vilket kräver energi. - Måste vi inte ha ekonomisk tillväxt för att bekämpa fattigdom? Svar: Nja, frågan handlar främst om global fördelning av resurser. - Kommer inte arbetslösheten att öka om vi inte har ekonomisk tillväxt? Svar: Nja, inte om vi ställer om till en mer arbetsintensiv ekonomi, dessutom skapas tillväxt ofta genom att minska antalet arbetstillfällen. Boken ger tillika stöd för argumentet att det krävs en omfördelning av resurser från globala investmentbolag som stöttar ohållbar verksamhet (som Blackstone) till lokala verksamheter och initiativ, eftersom de förra i större utsträckning bidrar till massproduktion och -konsumtion.

I ljuset av ovanstående framstår Oatlys VDs påstående (i Sydsvenskan, 16/7) att deras ”DNA” är ”att ständigt ifrågasätta status quo” för att ”knuffa världen i rätt riktning” som ytligt. Deras tillväxtstrategi liknar snarare business as usual: börja med en bra idé, exploatera denna med effektiv produktion och jobba hårt för att skapa positiva associationer med ditt varumärke, locka starka finansiärer. Väx! Man skall inte överkritisera Oatly för detta. Oatly är ett företag och det antas att företag skall sträva efter att växa. Men genom sitt varumärkesarbete ger de intrycket att de representerar en ny hållbar ekonomi, vilket riskerar att avleda uppmärksamheten från argument för mer grundläggande förändringar. Man skall just därför vara skeptisk till idén att det är företag som skall ”knuffa världen i rätt riktning”.

Oatlys utveckling understryker vikten av en seriös diskussion av frågan om ekonomisk tillväxt. Om man, som Oatly förespråkar, skall ifrågasätta status quo så är det nog inte ”Skall vi dricka komjölk eller havremjölk?” som är den stora frågan (även om det är viktigt) utan snarare ”Skall vi fortsätta anta att lösningen på världens klimatproblem och sociala problem är förenliga med strävan efter ekonomisk tillväxt?” Det är detta antagandet som är ”status quo”, och det är detta som gör att jättelika investmentbolag behöver blandas in, vilket Oatly och andra tillväxtföretag bidrar till att reproducera snarare än ifrågasätta.

Jens Rennstam

Docent i företagsekonomi

Ekonomihögskolan, Lunds Universitet

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Minifinder.se

Ökade våldsbrott i Skåne - vad säger brottsstatistiken?

Minifinder Nano GPS personlarm - telefon och larm i ett!
Minifinder.se I hela Sverige så har våldsbrotten ökat markant de senaste åren och det är egentligen inte förrän efter ett par år man kan se trenderna.

Statistiken över brott kan dock variera lite från år till år, men när man ser över statistiken med ett par års överblick så har brotten stigit sakta men säkert. I Skåne kan vi också tydligt se den här trenden.

En orsak till ökningen tros också vara benägenheten till att anmäla brott. Däremot så har inte vården märkt av trenden när det kommer till behandling av offer som blivit utsatt för våldsbrott och i de regionerna kan man inte se några tecken alls på ökad utsatthet när det kommer till misshandel. Det betyder med andra ord att anmälningsbenägenheten har ökat. Att ökningen inte märks av inom vården tros bero till största del på att fler anmäler och att det inte är någon högre andel av misshandelsfallen som anmäls som är av det grövre slaget.

Skåne ligger 3:a på listan över anmälda våldsbrott i Sverige

Södermanlands län och Stockholms län ligger lite högre än vad Skåne gör när det kommer till anmälda våldsbrott per invånare. Att det ser ut på detta viset beror till stor del på att det är i dessa län som vi hittar Sverige tre största städer.

Statistiken säger dock att det dör mindre människor i våldsbrott och går i linje med vad sjukvården menar på, Detta innebär med andra ord att även om våldsbrotten har ökat, så har inte de fallen av grövre misshandel ökat och inte heller har ett högre antal dött till sviterna från våldsbrott. Det finns flera faktorer som tros spela in till varför vi kan se en ökning av våldsbrott i Sverige.

Detta kan du göra för att känna dig mer trygg:

– Om du har barn så är det bra om du låter barnet ha en telefon att ringa med och som du kan nå dem via. Du kan också använda en GPS Tracker, dessa gör att du alltid kan se var ditt barn befinner sig. Detta ger trygghet och säkerhet till barn och föräldrar.

– Ett överfallslarm är bra att ha i fickan på sin jacka (man ska absolut inte vara rädd i onödan, men de är otroligt effektiva eftersom att de hörs väldigt högt).

- Håll dig lugn! Även om våldsbrott ökar statistiskt sett så ökar inte dödsfall eller personskador, vilket betyder att våldsbrott har ofta någon bakomliggande orsak och är ofta relaterade till dispyter mellan kriminella.

– Många gånger sker våldsbrott i nära relationer där det kan vara svårt att ta sig bort. Om du befinner dig i en situation där du blir misshandlad i hemmet, så prata med någon och sök dig till hjälp. Det kan vara svårt att berätta om, men det finns alltid professionella människor du kan vända dig till för att få råd, stöd och hjälp att bli fri din situation Om du är utsatt för våld i nära relation så kan du kontakta Malmös kriscentrum.

- Ha alltid med dig din telefon ifall du skulle råka illa ut på något sätt, så att du alltid kan ringa och be om hjälp eller för att bara prata med någon som kan lugna dig om du är orolig.

Om du är med om ett våldsbrott, oavsett om det är en av familjens medlemmar som skadar dig eller om du blir illa behandlad av någon du inte känner sedan tidigare så är det viktigt att anmäla. Genom att anmäla vad du blivit utsatt för så står du automatiskt upp för alla andra som också blivit utsatta för våldsbrott.

Debatt

Vi behöver gårdsförsäljning

En ansiktsbild på textförfattaren.
Annette Linander
Debatt
Debatt Nu mer än någonsin behöver Skåne gårdsförsäljning. Coronapandemin har tydligt visat att vi behöver en nära livsmedelsproduktion i hela Skåne.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

En nära produktion av livsmedel ökar självförsörjningsgraden och därmed samhällets beredskap i kristider. Det är också bra för miljön med korta transporter, för att inte tala om den stora nyttan med att livsmedel produceras enligt svenska djur- och växtskyddsstandarder.

Men livsmedel är inte bara mat. Under det senaste decenniet har Skåne sett en stor ökning av små bryggerier och andra hantverksmässiga dryckesproducenter. Det är en utveckling som vi som centerpartister är mycket glada över. Alla kvalitetslivsmedel är viktiga att värna.

Centerpartiet är övertygande om att gårdsförsäljning skulle stärka det lokala näringslivet och besöksnäringen. Det behövs eftersom dryckesproducenter precis som andra småföretagare är viktiga jobbskapare, och några som redan kämpar med bland annat bördan av regelkrångel. De finns dessutom runt om i hela Skåne och bidrar med lokala livsmedel i både stad och land, vid kust som sjö, i norr som söder.

När de småskaliga dryckesproducenterna får bättre möjligheter till att verka och utvecklas ökar samtidigt möjligheten att öka vår självförsörjningsgrad. Ett av sätten för det är att tillåta försäljning av egenproducerat öl och vin till gårdens besökare. Gårdsförsäljning sker redan när det handlar om andra livsmedel som till exempel ostar och korvar.

Mot gårdsförsäljningen och den viktiga satsningen på närproducerade livsmedel framförs ofta folkhälsomässiga argument. De argumenten är viktiga men ser inte till hur gårdsförsäljning är tänkt att ske och till vem. Gårdsförsäljning tar sitt sikte på den som bevistar en vingård eller ett bryggeri och i samband med besöket köper en hantverksmässig producerad dryck.

Dessutom vill Centerpartiet kombinera gårdsförsäljning med att ha kvar Systembolaget, något som är fullt möjligt. En sådan lösning finns redan i Finland, utan att EU-kommissionen har agerat. Med andra ord stämmer det överens med EU-lagstiftningen att ha kvar Systembolaget och samtidigt tillåta gårdsförsäljning. Med en mindre fyrkantig lagstiftning skulle det vara möjligt att stärka besöksnäringen och skapa förutsättningar för fler jobb, företag och ökad självförsörjning.

För Centerpartiet är det självklart att det går att både främja närproducerade livsmedel och det lokala näringslivet samtidigt som folkhälsan främjas. Skåne behöver gårdsförsäljning.

Debatt

Inte bara för Hästveda som marknad ställts in

Det är inte bara Hästveda marknad som drabbas av årets pandemi, skriver Stig Wiklund.
Debatt
Lokal debatt Nsk
debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Sommaren gör sitt intåg, från både när och fjärran går tusentals man ur huse för att besöka marknaden. Så har det varit i årtionden, men inte i år. Marknaderna är inställda och ingen vet hur länge.

Knallarnas ekonomi kraschar i brist på marknader att sälja på, och det existerar inget ekonomiskt stöd för att lindra konsekvenserna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Tillsammans för en hållbar vardag

Det spelar roll vilken mat vi lägger på grillen, menar insändarskribenterna.
Foto: Martina Holmberg / TT
Debatt
debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det är tillsammans vi jobbar för en mer hållbar vardag.

Som centerpartister vet vi att för att minska klimatpåverkan behövs ett långsiktigt arbete på alla nivåer.

De stora förändringarna för ett hållbart samhälle måste ske på en övergripande nivå, för utan politiska beslut och överenskommelser kommer vi inte nå tillräckligt långt.

Men vad vi som enskilda personer väljer att göra har betydelse, både i det lilla och i det stora. Och det är något vi kan tänka på i våra dagliga val.

För även om vårt enskilda agerande kanske har en mindre påverkan i stunden spelar det en roll på längre sikt. Till exempel när efterfrågan på klimatsmarta lösningar ökar, då måste också tillgången öka.

Det spelar en stor roll vilken mat vi väljer att lägga på grillen eller sätta på matbordet i sommar.

När vi väljer närproducerat är det bra för klimatet av flera anledningar. Förutom en kortare transportsträcka har mat som produceras i Sverige ofta en mycket lägre klimatpåverkan än det från andra länder.

Den mat som produceras enligt vad svensk lagstiftning kräver är snällare mot miljön. Till exempel har svensk köttproduktion 70 procent lägre utsläpp av växthusgaser än genomsnittet i världen.

Och samtidigt som reglerna i EU håller på att skärpas kring att ge antibiotika till friska djur är det fortfarande säkrast att välja svenskt kött för att slippa antibiotika i maten.

I Sverige krävs dessutom mindre växtskydd mot ogräs och skadeinsekter eftersom vårt klimat gör att de naturliga förutsättningarna för odling är goda. Som en bonus stärks det skånska näringslivet vilket ger fler jobb i regionen.

En annan sak som spelar roll är användningen av plast, inte minst i tider av bad och dagar vid stranden blir det extra tydligt.

Om bara 30 år kommer det finnas mer plast än fisk i haven om vi inte gör något åt situationen. Därför är det viktigt att vi konsumenter tillsammans efterfrågar mer hållbart material.

Även hur vi reser är viktigt. Att välja en bil som går på biogas eller el gör stor skillnad. För att inte tala om kollektivtrafiken.

Här gäller det att hitta ett sätt för att återigen öka det kollektiva resandet utan att det blir en ökad risk för smittspridning.

För oss som centerpartister är det viktigt att målmedvetet och långsiktigt arbeta för minskad klimatpåverkan. En del av det är våra dagliga val som i slutändan gör stor skillnad.

Lennart Pettersson (C), 1:e vice ordförande, regionfullmäktige

Patrik Holmberg (C), ledamot, regionfullmäktige

NÄSTA ARTIKEL