Lagfarter Nsk

Ny ägare tar över äldre hus i Tyringe

Kategorier:
Lagfarter Nsk
Lagfarter Nsk Alfons Steffert, 86 år, har tagit över fastigheten på adressen Timmergatan 3 i Tyringe från Lena Ann-Margret Steffert. Ägarskiftet blev klart i maj 2020. Husets byggår är 1910 och det har en boyta på 91 kvadratmeter.

I september förra året såldes ett annat hus på samma gata, på Timmergatan 5. Där blev priset för den 103 kvadratmeter stora villan 550 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Ovaccinerade tyskar kan portas från evenemang

Tysklands förbundskansler Angela Merkels stabschef Helge Braun (till höger) varnar för tuffare tag mot ovaccinerade.
Foto: Michael Sohn/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tyskar som inte har vaccinerat sig mot covid-19 kan stå inför nya begränsningar om smittotalen fortsätter att stiga.

Om siffrorna går åt fel håll kan Tyskland hamna i ett läge där "vaccinerade personer definitivt kommer ha mer frihet än ovaccinerade", säger förbundskansler Angela Merkels stabschef Helge Braun till tidningen Bild am Sonntag.

I nuläget kan alla tyskar besöka restauranger, biografer och idrottsanläggningar förutsatt att de är fullt vaccinerade eller kan visa upp ett färskt negativt covidtest.

Men om smittokurvan fortsätter uppåt kan det vara slut med den saken för de ovaccinerade.

– Det kan betyda att det inte längre kommer vara möjligt för ovaccinerade personer, även om de har testat sig, att besöka platser som restauranger, biografer och arenor, säger Braun.

Angela Merkel har bedyrat att Tyskland, till skillnad från bland andra Frankrike, inte kommer att göra det obligatoriskt för delar av befolkningen att vaccinera sig.

Smittotalen i Tyskland har varit låga hittills i sommar jämfört med många av landets europeiska grannar, men har stigit de senaste två veckorna på grund av den smittsamma deltavarianten. 60,8 procent av tyskarna har fått minst en vaccinspruta, medan 49,1 procent är fullvaccinerade.

OS i Tokyo 2021

Matematiker vann – före förvirrad nederländska

Anna Kiesenhofer tog ett historisk österrikiskt OS-guld i cykel.
Foto: Christophe Ena/AP/TT
Sport
Sport Masterexamen i matematik från universitet i Cambridge och OS-guld i damernas linjelopp i Tokyo.
Fyra år efter att hon först avslutat sin professionella cykelkarriär skrev Anna Kiesenhofer in sig i den österrikiska idrottshistorien – men det fanns en nederländska som också trodde att hon hade vunnit.

30-åriga Anna Kiesenhofer blev första österrikare någonsin att ta ett OS-guld i cykel när hon i ensam majestät korsade mållinjen med armarna uppsträckta i luften efter damernas 137 kilometer långa linjelopp på racingbanan Fuji International Speedway vid Japans högsta berg.

Hennes väg till toppen har varit lång. Fram till 20-årsåldern idrottade hon mest för skojs skull och 2011 började hon tävla i triathlon (simning, cykling, löpning) och duathlon (löpning, cykling, löpning).

Tre år senare drabbades hon av en fotskada vilket fick henne att lägga mer tid på cyklingen.

"Det känns otroligt"

Vid sidan av sin professionella idrottssatsning har hon studerat matematik på universitetsnivå och forskat kring tillämpad matematik. En avlagd masterexamen från välrenommerade Cambridge utanför London och filosofie doktor vid Kataloniens polytekniska universitet i Barcelona återfinns bland annat på cv:et.

På grund av stressen som hon upplevde inom professionell idrott avslutade hon karriären 2017, men återupptog den 2019.

– Jag insåg att yrkesidrott innebär för mycket fysisk och psykologisk stress för mig och att jag föredrar att bara göra hobbyidrott, sade Anna Kiesenhofer enligt österrikiska tv- och radiokanalen ORF.

När hon korsade mållinjen som olympisk mästare under söndagen var det utan något kontrakt med ett proffsstall.

– Det känns otroligt. Jag kunde inte tro att det var sant. Inte ens när jag korsade mållinjen. Jag tänkte: "Är det klart nu? Måste jag cykla vidare?". Otroligt, säger Kiesenhofer efter målgång.

Senast Österrike tog en OS-cykelmedalj var i tidernas första sommarspel, Aten 1896, då Adolf Schmal tog brons i herrarnas tempolopp på bana. Men Kiesenhofers OS-guld var alltså det första i cykel för alpnationen.

"Kände mig väldigt dum"

I damernas linjelopp vid OS i Rio de Janeiro för fem år sedan var Annemiek van Vleuten i ledning med mindre än 11 kilometer kvar, men kraschade otäckt och blev utan OS-medalj i loppet där Sveriges tidigare cykelstjärna Emma Johansson tog silver.

I år fick den 38-åriga nederländskan en liten revansch då hon tog silvret, 1.15 bakom Kiesenhofer som vann på tiden 3.52.45.

När van Vleuten ensam korsade mållinjen sedan österrikiskan cyklat i mål långt före såg hon överlycklig ut, i tron om att hon vunnit. När hon senare fick reda på att hon kommit tvåa såg hon mer besviken ut.

– Ja, jag trodde att jag hade vunnit. Jag känner mig besviken, självklart. Först kände jag mig väldigt dum, men sedan sade de andra (lagkamraterna) också att de inte visste vem som hade vunnit, säger Annemiek van Vleuten.

Elisa Longo Borghini, Italien, tog brons, vilket hon gjorde även i Rio.

David Hjorter/TT

Anna Kiesenhofer, mitten, flankerad av Annemiek van Vleuten, vänster, och Elisa Longo Borghini.
Anna Kiesenhofer, mitten, flankerad av Annemiek van Vleuten, vänster, och Elisa Longo Borghini.
Foto: Christophe Ena/AP/TT

Sport

Coleman utslagen i ryggsimmet

Michelle Coleman tog sig inte vidare på 100 meter ryggsim i OS.
Foto: JESSICA GOW / TT
Sport
Sport

Michelle Coleman var bra med efter 50 meter. Men efter den fulla distansen, 100 meter ryggsim, var svenskan sist i sitt försöksheat i OS-simningen. Tiden 1.00,54, var 2,58 bakom amerikanskan Regan Smith som vann heatet. Därmed är svenskan utslagen på distansen.

Marie Carlsson/TT

OS i Tokyo 2021

Storfavoriten illa ute – kan missa OS-finaler

Simone Biles är illa ute i gymnastiken.
Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT
Sport
Sport Simone Biles kan missa final i två grenar i damernas artistiska OS-gymnastik, och det kan vara svenska Jonna Adlerteg som sätter stopp för guldfavoriten.

Få idrottare är så stora guldfavoriter som USA:s gymnastikstjärna Simone Biles. Inför spelen talades det om hon skulle kunna vinna samtliga guld.

Men nu är 24-åringen illa ute i både bom och barr. Efter ett misslyckat kval ligger hon bara åtta respektive sjua i grenarna, med en kvalgrupp kvar, och det är bara de åtta främsta som tar sig till final.

I den sista kvalgruppen tävlar svenska Jonna Adlerteg, som har siktet inställt på en final i barr.

Det betyder alltså att Jonna Adlerteg kan vara den som puttar ut Biles från topp-åtta och därmed från finalen.

Det finns dock hopp för den som vill se både Adlerteg och Biles i final. Just nu ligger fyra ryskor på platserna 2–5 och bara två per land får tävla i finalen.

Biles gjorde dock bra ifrån sig i hopp (där hon just nu har högst poäng) och fristående (just nu tvåa) och ligger därmed i topp i mångkampen.

Sport

Källberg vidare – möter världssexan

Anton Källberg. Arkivbild.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Sport
Sport

Det tog bara 25 minuter – sedan hade Anton Källberg spelat ut amerikanen Nikhil Kumar och vunnit med 4–0 i set i singelturnering i OS-bordtennisen.

Svensken, som klev in i den andra rundan, är därmed klar för tredje omgången där Lin Yun-Ju från Taiwan väntar.

Källberg hade övertaget hela matchen och vann seten med 11–7, 11–5, 11–6, 11–5. Självförtroendet syntes inte minst i den första matchbollen, där 23-åringen gjorde slut på matchen direkt.

I nästa match lär det bli betydligt tuffare. Källberg, 50:e på världsrankningen, ställs mot taiwanesen Lin Yun-Ju som är rankad sexa i världen. I den omgången går även Sverigeettan Mattias Falck in i turneringen.

Stina Källberg och Linda Bergström slogs ut direkt i damturneringen i lördags.

Marie Carlsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nätcasino

Populära casino online spel

Nätcasino Ett casino är ett ställe som man besöker för att spela olika hasardspel och i finland har man exempel vis parhaat nettikasinot 2020 (dom bästa casino online 2020, på finska) som en av dom bästa mest populära online casino på marknaden.

Det finns många olika former av hasardspel men den gemensamma nämnaren med alla spel är att det alltid är slumpen som avgör om man vinner eller förlorar. I många andra spel beror vinst eller förlust på att man är en skicklig spelare men när man spelar ett hasardspel gäller det snarare att chansa och ha tur i spel än att man är en talangfull spelare.

Det vanligaste när man spelar olika casinospel är att man spelar för pengar och chansar man rätt och vinner så kan man då också vinna en hel del med pengar. Att spela casinospel är populärt världen över vilket innebär att det även är mycket populärt i Sverige, inte minst att spela casino online. Däremot har det inte alltid varit så utan att spela på casino är något som nyare än vad man många gånger kan tro. Det var nämligen inte förens 1992 som det blev klart att några casinon skulle få öppnas upp i Sverige.

I mitten på 90-talet i takt med att det blev allt vanligare för folk att ha internet hemma så blev det då också vanligt att spela casino online och intresset för casino online har inte direkt minskat sedan dess. I Sverige finns det ett stort utbud av olika casinospel online. Fördelarna med att det finns stor variation av olika casinospel är såklart många men när det finns mycket att välja på kan det också vara svårt att veta vilket spel som är de bästa ute på marknaden.

Det är svårt att ge ett konkret svar på vilket casinospel som är bäst eftersom det är en smaksak och det gäller att pröva sig fram för att hitta det spel som passar en själv bäst men däremot går det att svara på vilka spel som är populärast.

5 av de populäraste casinospelen

Casino War är ett kortspel som många tycker om att spela när de spelar på casino online. I Casino war så använder man sig av sex kortlekar och som spelare så spelar man alltid mot dealern. Det hela går ut på att man ska ha ett högre kort än vad dealern har för har man det så vinner man. Kortspelet är främst omtryckt för att reglerna är simpla och därför kommer det inte ta långt tid alls att lära sig hur man spelar.

BlackJack är ett annat mycket populärt kortspel som handlar om att man ska lyckas komma så nära 21 som det är möjligt. Det viktiga är att inte komma över 21 för gör man det så vinner dealern.

Slots är kanske det absolut populäraste casinospelet och det är inte svårt att förstå varför, för att det är så enkelt samtidigt som chansen till vinst är stor. Slots är en slags spelautomat. Det är ett hjul som snurrar och för att få vinst ska flera likadana symboler synas efter varandra.

Roulett är ett av de spelen som många nog tänker på när casino nämns och kanske är det just därför som så många väljer att spela roulett även online. Roulett går ut att man satsar på en färg (svart/rött), en siffra eller varför inte en kombination. Sedan sätts en kula i rullning. För vinst så måste kulan stanna på exempelvis den siffra som man har satsat på.

Poker är ett casinospel som kan spelas av de flesta och många spelar idag poker online. Det finns några olika varianter av poker (ex. Texas Hold’em) men det hela handlar om att satsa med pokermarker. Hur mycket man satsar baseras på hur höga kort man har på handen men det går också att bluffa.

Inrikes

Bolid lyste upp natthimlen i Västsverige

Klockan 01.08 natten till söndag lyste en stor meteor, en bolid, upp sommarnatten i Norge och västra Sverige.
Foto: Norsk meteornettverk
Inrikes
Inrikes Klockan 01.08 natten till söndag lyste ett blixtrande ljussken upp sommarnatten i Norge och västra Sverige. En bolid – en större meteor – skådades och fångades på bild av ovanligt många privatpersoner och rymdobservationskameror.

– Det är tydligt att det är en bolid, en stor meteor, som har rört sig i ett område söder om Oslo, säger Eric Stempels, forskare vid institutionen för fysik och astronomi på Uppsala universitet.

Rymdfenomenet har rört sig från 90 kilometers höjd ner till ungefär 25-30 kilometers höjd och synts över stora områden i hela södra Norge och västra Sverige, enligt forskaren.

Öppnat dörrar och fönster

– Att det blir så här ljust och följs av buller kan tyda på att det fallit en meteorit, säger han.

Norsk meteornettverk räknar just nu på om en meteorit har slagit ned på jorden och i så fall var. Troligtvis har den gått i små bitar, vilket gör det osäkert om man kommer att hitta en nedslagsplats.

– Men den har trängt långt ned i atmosfären och vi har väldigt många rapporter om att dörrar och fönster har öppnats av lufttrycket, säger Steinar Midtskogen, kameraansvarig på Norsk meteornettverk.

Svaret på om det ligger en rymdsten på marken någonstans i Norge räknar han med att ha om någon dag.

– Tankarna går förstås till fenomenet som inträffade över västra Uppland i november förra året där en mycket ljusstark bolid syntes. Jag uppskattar att den här är något mindre, säger Eric Stempels vid Uppsala universitet.

Ovanligt vid storstad

Meteorer är i grunden ett vanligt fenomen, ungefär som jordbävningar, enligt Eric Stempels. Däremot är det inte lika vanligt att det sker så nära en stor stad – inom tre mil från Oslo.

– - Om det är nära en storstad så är det fler som märker det och man hör mer om det, säger han.

Ungefär en gång om året faller en rymdsten av den här storleken så att den kan observeras över Sverige, något mindre rymdstenar faller tio gånger per år. Den här gången skedde det över tätbefolkade områden vilket ger bättre förutsättningar för forskarna att få in information. När rymdstenar fallit över fjällområden i norra Sverige till exempel finns inte lika många vittnesuppgifter.

De flesta meteorer som rör sig mot jorden kommer från ett asteroidbälte i området mellan Mars och Jupiter. För forskarna är det framförallt två frågor som är intressanta att söka svar på om meteorerna. Både var de kommer ifrån och vad de är gjorda av kan ge mer kunskap om rymden.

Kameror över hela Sverige

Eric Stempels koordinerar kameror över hela Sverige som satts upp av astronomiföreningar, forskare och privatpersoner. Bilderna fångar meteorer från olika vinklar och med hjälp informationen av dem kan man räkna ut vad som händer på himlen – vilken väg stenen kommit hit och var den kommer ifrån.

– Om vi får frågor från allmänheten om vad man sett på himlen är det viktigt att vi som astronomisk institution kan svara på vad som hänt. Då är kamerorna viktiga för att ge en tredimensionell bild, säger forskaren Eric Stempels.

TT: Men är det farligt med rymdstenar, kan man få en i huvudet?

– Det är så otroligt osannolikt att det händer. Det faller ned stenar från himlen hela tiden, men världen är så stor och vi människor upptar så lite plats, säger han.

Helena Björk/TT

Meteoren fotograferad från Trondheim, Norge.
Meteoren fotograferad från Trondheim, Norge.
Foto: Norsk meteornettverk
Meteoren fotograferad från Kristiansand, Norge.
Meteoren fotograferad från Kristiansand, Norge.
Foto: Norsk meteornettverk

FAKTA

Fakta: Asteroider och andra rymdobjekt

En meteor är det ljusstreck som uppstår på himlen när en meteorid (en liten kropp från rymden) faller med hög hastighet in i jordatmosfären.

En meteorit eller meteorsten är en fast kropp som fallit ned på jordytan.

En komet är en liten isrik kropp, oftast i omloppsbana runt solen.

En asteroid är en större kropp, småplanet, som går i bana runt solen och som hör till eller har sitt ursprung i asteroidbältet mellan banorna för Mars och Jupiter.

En bolid är en väldigt ljusstark meteor som till skillnad från andra kännetecknas av ett åskliknande ljudfenomen.

Källa: Nationalencyklopedin

Inrikes

Sökandet fortsätter efter befarad båtolycka

En person befaras ha hamnat i vattnet vid Älvsborgs fästning i Göteborg. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes

Sökarbetet i vattnet utanför Göteborg fortsätter under söndagen, sedan en förarlös fritidsbåt hittades mellan Skandiahamnen och Älvsborgs fästning under lördagsmorgonen. Båten uppges ha snurrat runt och polisen befarar att någon hamnat i vattnet.

Polisen har hanterat ärendet som en försvunnen person, och letade under gårdagen först på land, kobbar och skär, med hjälp av polishelikopter.

Därefter tog sjöpolisen vid och sökte med bland annat sonarutrustning i vattnet där båten hittades. Det är den sökinsatsen som nu fortsätter under söndagen, skriver polisen på sin hemsida.

Inrikes

Ökning av flickor som förs ut ur Sverige

Antalet flickor och unga kvinnor som ber om hjälp efter att ha förts ut ur Sverige har ökat under 2021.
Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes
Inrikes Antalet flickor och unga kvinnor som slår larm och ber om hjälp efter att ha förts ut ur Sverige har ökat under 2021. De gifts bort under tvång, misshandlas psykiskt, fysiskt och sexuellt och möjligheterna för UD att få hem dem är små.

En 15-årig flicka åker på semester till sina föräldrars hemland Irak. Hon vill inte resa för hon är rädd att hon aldrig får komma hem igen. På sociala medier skriver hon till sina lärare och ber om hjälp när hennes mamma säger att hon aldrig kommer att få se Sverige igen.

Flickan är en av de 16 flickor som hört av sig till organisationen GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime) under det första halvåret av 2021. Sabina Landstedt, som är stödsamordnare på GAPF, konstaterar att nu när gränserna börjar öppnas igen efter pandemin, har fallen som hör av sig till dem för att de blivit bortförda blivit fler och de som hör av sig är yngre. Under första halvåret 2019 var GAPF involverad i 12 ärenden som berörde bortförda barn och ungdomar, främst flickor. Samma siffra för första halvåret 2020 var 7 ärenden.

– De här flickorna som hört av sig är mellan 15 och 22 år. De har förs bort för att de inte följer familjens normer för hur man ska bete sig och i deras hemländer utsätts de för barn- eller tvångsäktenskap, säger Sabina Landstedt.

Bevakas av släkt

Flickorna som hör av sig ber om hjälp att komma hem igen. I samtliga fall har föräldrarna tagit ifrån dem deras pass och de bevakas ofta dygnet runt av släktingar. Den 15-åriga flickan i Irak hade berättat för socialtjänsten att hon var rädd att hon skulle bli bortförd och socialtjänsten kontaktade då föräldrarna.

– Detta är ett av huvudproblemen. De myndigheter som ska skydda de här flickorna vänder sig till föräldrarna när det är föräldrarna som är det största hoten för flickorna, säger Sabina Landstedt.

Barn som förs ut i landet har ofta haft kontakt med myndigheter innan. Enligt statistik från UD för 2020, hade de 72 ärenden gällande familjerelaterat tvång (134 individer där 88 var barn). I 50 av de 72 ärendena hade socialtjänsten haft kontakt med familjerna innan de lämnade landet.

Sedan 1 juli 2020 kan kommuner ansöka om utreseförbud om det föreligger påtaglig risk för att barn förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse eller könsstympas. Beslut om utreseförbud fattas av förvaltningsrätten. I brådskande fall kan kommunen besluta om ett tillfälligt utreseförbud.

Svårt för UD

Negin Amirekhtiar är utvecklingsledare och sakkunnig jurist på Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck, som startades på länsstyrelsen i Östergötland på uppdrag av regeringen 2014. Hon menar att vi måste bli bättre på att förstå barns utsatthet och alltid sätta barnens bästa i fokus.

– I dessa ärenden är det av avgörande betydelse, att se över andra insatser för barnen som möjligheten att gå in med ett LVU parallellt med ett utreseförbud. Vi kan se att man i en del ärenden, där det har beslutats om utreseförbud inte har vidtagits tillräckligt med andra skyddsåtgärder, det är då vanligt att barn tar tillbaka det de tidigare har berättat, säger Negin Amirekhtiar.

Nationella kompetensteamet bedriver en stödtelefon för yrkesverksamma. Under första halvåret 2021 mottog man samtal kring 465 ärenden, 16 procent rörde bortföranden.

– Svenska myndigheter, socialtjänst, skola och polis, måste bli bättre på att samverka för att vi tillsammans ska kunna arbeta förebyggande och förhindra att barn och unga förs ut ur landet. När barn och unga väl är bortförda har vi begränsade möjligheter till att kunna hjälpa de hem till Sverige, säger Negin Amirekhtiar.

Nationellt center

Paulina Erwing, departementssekreterare på sektionen för ärenden gällande familjekonfliktfrågor på UD, berättar att det i vissa fall tar många år att få hem en person och ofta är det nationella lagar i landet där flickorna befinner sig som ställer till det.

– I många av de länder där det här utspelar sig är kvinnor och barns ställning underordnad och det finns nationell lagstiftning och utresebestämmelser som säger att minderåriga måste ha vårdnadshavarens samtycke för att få lämna landet. Det gör situationen väldigt svår eftersom det är just vårdnadshavaren som kvarhåller flickan.

Det första UD gör när de får ett samtal om att en person är bortförd är att, om möjligt, att upprätta en säker direktkontakt med den bortförda och sedan samordna så att flickan och socialtjänsten i Sverige etablerar en kontakt. Men även om socialtjänsten faktiskt lyckas få ett samtal med flickan är hon pressad av familjen att säga att hon vill stanna.

Släpper ärendet

– Om du vaktas av din släkt dygnet runt och socialtjänsten ringer, då är det svårt att säga att man vill därifrån. Ofta säger flickorna bara det mammorna har sagt åt dem att säga och sedan släpper socialtjänsten ärendet, säger Sabina Landstedt.

Hon efterfrågar ett nationellt center som jobbar med att ta hem bortförda barn och förhindrar att de blir bortförda. Ett sätt att göra detta på är att arbeta som man gör i Norge, med koordinatorer på ett antal ambassader som med hjälp av lokala nätverk möjliggör att de unga förs tillbaka.

– I dag är det frivilligorganisationerna som har detta på sina axlar. Men vi har ju inget mandat att göra något.

Åsa Karlsson/TT

Sabina Landstedt stödsamordnare för organisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF).
Sabina Landstedt stödsamordnare för organisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF).
Foto: GAPF/TT
Amirekhtiar Negin, Utvecklingsledare och sakkunnig jurist på Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Amirekhtiar Negin, Utvecklingsledare och sakkunnig jurist på Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Foto: Christer Järild/TT
Paulina Erwing, departementssekreterare, Sektionen för familjekonfliktfrågor på UD. Foto: UD
Paulina Erwing, departementssekreterare, Sektionen för familjekonfliktfrågor på UD. Foto: UD
Foto: UD
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL