Dialektord jag inte kan vara utan: baingyl
Babben Larsson växte upp i Dalhem på Gotland, inledde sin skådespelarkarriär på Gotlands teater och har sedan slutet av 1980-talet varit en av Sveriges mest profilerade och anlitade ståuppkomiker och programledare. Men oavsett stad, scen eller sammanhang har hon alltid hållit fast i och vårdat sin gotländska.
– Min dialekt har blivit mitt särmärke, säger hon. I ett brus av komiker sticker jag ut som en av få som pratar gotländska. Jag tror att det har hjälpt till att profilera mig på ett bra sätt, och jag är jätteglad över att jag kommer från ett ovanligt ställe.
Hon upplever också att de allra flesta är positivt inställda till den gotländska dialekten.
– Kanske för att många har fina semesterminnen från Gotland.
Babben Larssons eget favoritord på gotländska är "baingyl", ett ord som hon använder för att beskriva någon som är "lite feg eller klen eller inte klarar av sådant som den borde klara av". Hon beskriver det som ett nedsättande ord, men inte ett särskilt hårt sådant. Det har en humoristisk touch – "baingyl" är enligt Svenskt dialektlexikon framför allt det gotländska namnet på fisken spigg – och slängs fram med syfte att retas med glimten i ögat snarare än att faktiskt kritisera.
TT: Hur använder du det?
– "Ditt jädra baingyl!" Jag använder det inte på fastlandet, för där vet ingen vad det betyder, men jag kan absolut dra till med det på Gotland.
Matilda Källén/TT
Fakta: Baingyl
Betydelse: Fisken spigg (Gotland).
Ursprung: Förleden är densamma som ben och kan syfta på att spiggens kropp är täckt av benplåtar. Efterleden tros komma av ett tidigare "gyril" som bildats av ett forngutniskt "gur" med betydelsen "smuts, gorr". Att spiggen associerats med smuts har troligen att göra med att det har varit vanligt att koka tran av den. Den sörja som återstod när man skummat av tranoljan efter kokningen använde man som gödsel.
Exempel: "De där baingyli gär skad pa (gör skada på) andrä fiskars räun (rom)", Lau socken.
Källor: Manuset till "Svenskt dialektlexikon", "Gotländsk ordbok (1918–1945)", "Ordbok över Laumålet på Gotland" (1972–1986) samt "Ordstudier" (1937) av Evald Lidén.
Fakta: Dialektord jag inte kan vara utan
Drössla, drittla och däka. Vad vore svenska språket utan sina dialekter? I sommar ber vi kända personer att lyfta fram favoritord och uttryck på dialekt.
Dialekterna är våra ursprungliga språk, både historiskt och ofta även emotionellt. I Uppsala pågår arbetet med ett nytt dialektlexikon som ska publiceras digitalt.
