Utrikes

Chockgranater mot demonstranter i Minsk

Tusentals har samlats i Belarus huvudstad Minsk för att protestera mot valresultatet.
Foto: Sergej Gapon/AFP/TT
Utrikes
Utrikes Utmanaren Svetlana Tichanovskaja erkänner inte Alexandr Lukasjenkos seger i Belarus presidentval. Det gör inte heller tusentals upprörda demonstranter som gått ut på huvudstaden Minsks gator i protest.
PREMIUM

Efter en valupptakt som präglats av massdemonstrationer och gripanden av oppositionella blev resultatet det väntade: Den officiella vallokalsundersökningen ger Lukasjenko 79,7 procent av rösterna mot 6,8 procent för Tichanovskaja.

Enligt internationella observatörer har det dock inte hållits fria och rättvisa val i Belarus på årtionden, och utmanaren erkände inte resultatet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Nedkylning av gränsbråk mellan Indien och Kina

Gränsområdet mellan Kina och Indien i Himalaya har blivit skådeplats för eskalerad motsättning. Arkivbild.
Foto: Ashwini Bhatia/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Militära befälhavare i Kina och Indien har kommit överens om att "inte skicka fler trupper" till gränsområdet i Himalayas bergstrakter, där strider utbrutit.

Utspelen följer efter direkta samtal mellan New Delhi och Peking.

Den lågintensiva konflikten om gränsområdet förvärrades den 15 juni då 20 indiska soldater dödades i en sammandrabbning med kinesiska soldater.

Förutom beslut om att undvika truppförstärkning förklarade de två länderna att de ska "undvika missförstånd och missbedömningar" och att ett nytt möte snart ska hållas. Uppgifterna kommer från indisk sida.

Men läget är skört, och tidigare denna månad avlossades det skott vid gränsen för första gången på 45 år.

Utrikes

Macron kräver ryskt svar om novitjok i FN-tal

Frankrikes president Emmanuel Macron kräver i ett tal till FN:s generalförsamling Ryssland på svar om Aleksej Navalnyjs förgiftning.
Foto: FN via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Frankrikes president Emmanuel Macron säger i sitt tal under FN:s digitala möte i generalförsamlingen att Ryssland måste leverera en omedelbar förklaring till Aleksej Navalnyjs förgiftning.

– Vi tolererar inte att kemiska vapen används i Europa, i Ryssland eller i Syrien, sade Macron med hänvisning till Navalnyjs förgiftning med nervgiftet novitjok.

– Förklaringen måste komma snabbt och vara otvetydig, sade presidenten utan att gå in i detalj om eventuella konsekvenser om Kreml inte följer uppmaningen.

Kreml förnekar kategoriskt inblandning.

Utrikes

Spänd väntan på Johanssons asylpaket

Demonstration i Köpenhamn till stöd för flyktingar i Moria-lägret i Grekland. Arkivfoto.
Foto: Emil Helms/Ritzau Scanpix/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ingen kommer få precis som de vill, konstaterar EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson inför presentationen av sin nya asylpakt i Bryssel.
Utläckta dokument skvallrar om en kombination av gammalt och nytt.

Den svenska inrikeskommissionären är tillsammans med grekiske Margaritis Schinas ansvarig för den nya migrationspakt som ska lanseras vid lunchtid på onsdagen.

Framför allt Johansson har arbetat intensivt under hela året för att hitta något som alla medlemsländer kan ställa sig bakom. De förslag som hennes företrädare Dimitris Avramopoulos lade fram 2016, efter den akuta flyktingkrisen, har stötts och blötts, men aldrig kunnat genomföras.

Motståndet mot de gamla förslagen har främst gällt tanken på en obligatorisk omfördelning av asylsökande mellan EU-länderna. Tanken från Avramopoulos var att så skulle bli fallet endast om något land drabbades av en kraftig flyktingvåg – exempelvis som när Grekland fick ta emot hundratusentals som flydde kriget i Syrien under 2015.

Ansvar för alla

Ungern och Polen och andra av EU:s mer invandringskritiska länder har dock sagt blankt nej till omfördelandet.

Någon form av obligatoriskt ansvarstagande blir det ändå även den här gången, när nu Ylva Johansson kontrar med nya förslag.

– Det måste vara obligatoriskt. Alla medlemsländer måste hjälpa till i en situation när en medlemsstat står under tryck, när det finns många människor som behöver skydd, sade hon till nyhetsbyrån AFP och en grupp andra europeiska nyhetsmedier i förra veckan.

Den obligatoriska hjälpinsatsen kan dock göras på flera olika sätt.

– Det handlar inte bara om omfördelning. Det kan också vara andra situationer, som till exempel att hjälpa till med återförande (av personer som inte ansetts ha asylskäl), sade Johansson.

Slopade regler?

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har på förhand utlovat ett slopande av den så kallade Dublin-förordningen, som stipulerar hur och var asylansökningarna ska hanteras i EU.

Ylva Johansson har dock inte velat ge några detaljer på förhand.

– Det är inte så att allting försvinner som finns i nuvarande lagstiftning. Det innebär att det blir ett nytt förslag. Det är en tydlig signal eftersom det gamla förslaget om Dublin är ett av dem där det har varit mest låsningar, sade hon till TT i förra veckan.

I ett utläckt dokument från i somras som TT tagit del av talas det om att behålla vissa av de äldre förslagen, om exempelvis asylskäl och mottagningsvillkor, men samtidigt kraftigt revidera andra förslag, om bland annat själva proceduren vid EU:s yttre gränser och vad som ska finnas i databasen Eurodac.

"Det här betyder att obefogade asylansökningar från personer från länder med låg beviljandegrad för asyl (inklusive visumfria länder) snabbt kan återsändas från den yttre gränsen", heter det i dokumentet från i juli.

Inget hurra

Både medlemsländer och flyktingorganisationer ser spänt fram mot vad Johansson ska presentera.

Johansson själv konstaterar samtidigt att det gäller att kompromissa.

– När jag lägger fram förslaget tror jag inte att jag kommer att få höra något "hurra, vi vann", sade hon till AFP i förra veckan.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Nystart för migrationen

EU-kommissionen lade våren 2016 fram sju förslag som under lång tid behandlats av EU-länderna. För fem av dem råder i princip enighet:

• Förslag om när personer ska anses berättigade till internationellt skydd och hur länge de ska få uppehållstillstånd.

• Gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera.

• Databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande.

• Skapa en gemensam asylbyrå.

• Nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).

För två förslag är oenigheten fortsatt stor:

• Förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan).

• Normer för mottagande av asylsökande, inklusive frågan om säkra länder.

För att komma förbi låsningarna har EU-kommissionen aviserat en ny "pakt" om asyl och migration, där förslagen ska presenteras på onsdagen den 23 september.

Utrikes

Polisen sköt ihjäl man vid norskt hotell

Norsk polis sköt ihjäl en man vid ett hotell på tisdagen. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT
Utrikes
Utrikes

Polisen har skjutit ihjäl en man vid Bolkesjø turisthotell i Telemark sydväst om Oslo.

Mannen uppfattades som påverkad och ska ha uppträtt hotfullt mot andra personer, enligt polisen. Men den uppgiften avvisas av ett vittne, skriver VG.

– Personen som blev skjuten utgjorde inte något hot mot andra, utan mot sig själv. Han mådde inte bra, säger vittnet till tidningen.

Flera skott avlossades mot mannen, som uppges ha varit i 30-årsåldern, rapporterar NRK.

Det statliga organet Specialenheten för polisfrågor utreder händelsen, vilket är rutin då poliser använt tjänstevapen mot en person, skriver nyhetsbyrån NTB.

Utrikes

Misstänkt Madeleine-mördare utreds för våldtäkt

Den försvunna flickan Madeleine McCann tros vara död. Arkivbild.
Foto: London Metropolitan Police via AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den tyske man som misstänks ligga bakom treåriga Madeleine McCanns försvinnande i Portugal 2007 utreds för en våldtäkt mot en ung irländsk kvinna, meddelar åklagaren.

Våldtäkten ägde rum under knivhot i juni 2004, i samma område som Madeleine McCann försvann.

Flickan försvann från ett hotellrum i Praia da Luz i Algarve medan hennes föräldrar åt middag med några vänner. Åklagaren som utreder fallet har sagt att allt talar för att flickan är död.

Den man som misstänks för att ha fört bort Madeleine McCann avtjänar för närvarande ett fängelsestraff för narkotikabrott i Kiel.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Personlig ekonomi under och efter Covid-19

Axofinans.se Den rådande pandemin har slagit hårt mot Sveriges ekonomi, med fallande tillväxt och en stigande arbetslöshet. För många är Coronaviruset främst associerat med dess ekonomiska inflytande, snarare än hälsokonsekvenserna som viruset medför. Detta är fullt förståeligt, eftersom pandemin krånglat till det finansiellt för svenskar runtom landet, och det kan vara svårt att förstå sig på hur man bör gå tillväga framöver gällande den personliga ekonomin. Det är viktigt att inte ta känslomässiga beslut baserat på dagssituationen – långsiktigt tänkande är det som kommer att rädda ekonomin, både under och efter Corona-eran.

Coronakrisen har medfört ekonomiska svårigheter globalt, och Sverige är inget undantag. Det kan vara svårt att veta hur man bör agera framöver gällande ens personliga ekonomi när hela världen befinner sig i krisläge. Det viktigaste att ha i åtanke är att denna kris kommer att nå sitt slut så småningom, trots att vägen framåt ser ut att bli längre än förväntat. Man bör därför inte ta några större finansiella beslut till följd av pandemin: pengar som investerats i aktier och dylikt bör lämnas ifred, tills dess att situationen stabiliserat sig.

Utöver det är det rekommenderat att ta väl hand om den personliga finansen, eftersom situationen kan komma att förvärras inom snar framtid. En andra våg verkar mer och mer möjlig, och kan medföra en stor ekonomisk nedgång för den svenska ekonomin – som förlitar sig främst på sin export. Det här är vad man bör fundera över gällande den personliga ekonomin både under och efter den nuvarande världssituationen.

Mindre företagsägare värst drabbade

De som drabbats hårdast ekonomiskt av Covid-19 är mindre företagsägare, särskilt de som arbetar inom turismbranschen. För sådana personer kan det vara svårt att finna en balans mellan företagets ekonomi och den personliga ekonomin. Det är viktigt att hålla dessa separat, och att se till att den personliga ekonomin håller sig stabil, även i de fall då företaget ter sig fallera.

Refinansiering av lån

Att försöka beta av flera lån samtidigt under en ekonomisk kris är inte lätt. Avbetalning av samtidiga lån innebär många olika minimibelopp att betala samt vanligtvis en högre än nödvändig ränta. Med en refinansiering av ens lån kan man samla alla sina tidigare lån på en och samma plats, och därmed få möjlighet till en lägre ränta samt lägre månadsbetalningar.

Detta innebär självklart mer pengar över i slutet på varje månad och en högre nivå av ekonomisk säkerhet. En refinansiering är ett särskilt attraktivt val för den som tidigare använt sig av lån där standarden är skyhöga räntor, exempelvis sms-lån. Sådana lån kan vara svåra att betala av inom en rimlig tidsram och kan innebära framtida problem med Kronofogden om man inte är försiktig.

Börssituationen som den ser ut idag är inte permanent

Turbulensen man kunnat observera hos aktiemarknaden på senare tid kan vara ångestgivande, men det innebär inte att man bör paniksälja. Det är bäst att vänta ut pandemin innan man rör sina aktier, eftersom marknaden eventuellt kommer stabilisera sig. Precis som med det mesta i finansvärlden, är det bäst att tänka långsiktigt, eftersom man annars riskerar förlora stora summor på sina tidigare investeringar.

En buffert gör stor skillnad

Går saker och ting snett i framtiden, är det viktigt att man inte hamnar i en situation där man måste låna pengar av familj och vänner för att klara sig. Att spara till en buffert är därför essentiellt för en säker privatekonomi. Vanligtvis räcker det med tre månadslöner för de flesta nödsituationer. Om inkomsten minskar eller man plötsligt blir av med arbetet, kan en sådan buffert lätta på stressen och bidra till en mildare övergångsperiod.

Många bäckar små gör en stor å

Privatekonomin under Covid-19 bör inte utsättas för drastiska åtgärder eller panikartade ekonomiska beslut. Små, men goda, finansiella val är allt som behövs för att säkerställa en god ekonomi både under pandemin men även framöver.

Sammanfattningsvis bör man fundera över följande för privatekonomin:

– En buffert. Slår nöden till behöver man ha pengar att tillgå tills dess att krisen är över.

– Omfinansiering. Flera mindre lån innebär högre utgifter per månad och kan leda till en nödssituation om ens privatekonomi försämras.

– Lämna investeringarna ifred. Situationen kommer att stabilisera sig så småningom, men det gäller att vara tålmodig.

Utrikes

Indisk huskollaps krävde minst 26 liv

Indiska räddningsarbetare vid den kollapsade byggnaden.
Foto: Praful Gangurde/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Räddningstjänsten har räddat 20 människor ur rasmassorna från det hus som kollapsade i indiska staden Bhiwandi, några mil nordost om Bombay.

Minst 26 människor omkom när trevåningshuset rasade samman i måndags, uppger lokala myndigheter.

Ytterligare 12–15 personer tros befinna sig under rasmassorna. Räddningspersonal använder sig bland annat av hundar för att hitta fler överlevande.

Utrikes

FN distansöppnar med hot om nytt kallt krig

USA:s president Donald Trump talar till FN.
Foto: UNTV via AP/TT
Utrikes
Utrikes FN:s toppmöte hålls på distans.
Trots förinspelade tal kom skarpa utfall, angrepp och svar.
FN:s generalsekreterare varnar för ett kallt krig mellan USA och Kina.

Förenta nationernas generalförsamling öppnade traditionsenligt det kommande årets arbete med ett toppmöte, på distans, på tisdagen.

Coronapandemin har tvingat världens stats- och regeringschefer att skicka in sina tal, ofta förinspelade, till FN:s högkvarter i New York som vanligtvis är en tummelplats av möten, utspel och oväntade infall under septemberveckan.

Mötet inleddes dock med en kraftfull varning från FN:s generalsekreterare António Guterres, som fanns på plats.

– Vi måste göra allt vi kan för att undvika ett nytt kallt krig.

– Vi rör oss i en farlig riktning. Vår värld har inte råd med en framtid där de två största ekonomierna delar jorden med en stor spricka, fortsatte Guterres i ett skarpt riktat angrepp mot USA och Kina utan att nämna dem vid namn.

Kinavirus enligt Trump

USA:s president Donald Trump valde i sitt tal från huvudstaden Washington att peka ut Kina som ansvarig för coronapandemin, som han återigen kallade för Kinaviruset.

Han sade att Kina måste hållas ansvarig.

Trump valde sedan i ett kort tal att framhäva amerikanska framgångar, med hänvisning snarare till USA:s väljare inför novembers presidentval än till kolleger runt om i världen.

Xi vill undvika krig

Trump fick, någon halvtimme senare, knappast svar på tal då även Kinas ledare Xi Jinpings tal var förinspelat. Framför en väggmålning av kinesiska muren sade Xi att världen måste samarbeta för att möta nuvarande och framtida utmaningar.

Sedan sade Xi att Kina inte har för avsikt att utkämpa "ett kallt eller hett krig".

På plats i FN:s generalförsamling kunde dock Kinas FN-ambassadör, i presentationen av sin ledares tal, förkastat de amerikanska anklagelserna om coronaviruset från USA.

Fler coronaröster

Även Rysslands president Vladimir Putin anslog en politisk ton till coronapandemins utbredning. I sitt distanstal sade Putin att han erbjuder samtliga FN-anställda att gratis få det vaccin som Ryssland forskat fram – men som röner internationell skepsis.

Sedan kontrade Putin med ett krav på att "illegitima sanktioner" bör slopas för att få igång världshandeln.

Grim Berglund/TT

Kinas ledare Xi Jinping i ett förinspelat tal till FN:s generalförsamling.
Kinas ledare Xi Jinping i ett förinspelat tal till FN:s generalförsamling.
Foto: UNTV via AP/TT
FN:s generalsekreterare António Guterres.
FN:s generalsekreterare António Guterres.
Foto: Eskinder Debebe/AP/TT

Utrikes

Omfattande tillslag mot aktörer på darknet

En bild visar en darknetsajt som beslagtogs av den amerikanska polisen vid ett tillslag i fjol. Arkivbild.
Foto: Keith Srakocic/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Flera länders polismyndigheter, med bland annat svenskt bistånd, har genomfört ett omfattande tillslag mot handlare och andra aktörer på den svarta internetmarknaden som kallas darknet.

179 personer i Europa och USA har gripits i tillslagen rapporterar Europol.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL