Hur farliga är Kinaföretagen?
President Donald Trump vill förbjuda den Kinaägda appen Tiktok, som används mest av barn och ungdomar för att visa danser och andra mer eller mindre underhållande framträdanden. Trumps föregivna motiv är att appen är en säkerhetsrisk eftersom den är kinesisk. Att han kräver att techgiganten Microsoft köper en del av Tiktok av ägaren Bytedance och att den amerikanska staten ska få en del av köpesumma i provision tyder på att hans motiv egentligen är andra.
Tiktoks lagring och insamling av personliga data skiljer sig inte från andra liknande appar. Stora sociala forum som Facebook, Twitter och Whatsapp tillämpar ungefär samma principer för persondata som Tiktok. Det är en integritetsfråga men knappast en fråga om nationell säkerhet. Militärer och andra säkerhetsklassade funktioner bör dock undvika att ladda ned Tiktok för säkerhets skull. Men det gäller många andra appar också.
Tiktok har alltså blivit ett nytt inslag i president Trumps ekonomiska krig mellan USA och Kina. För Trump är det inte förtrycket av uigurer i Kina eller president Xi Jinpings allt mer auktoritära styre som är problemet utan Kinas växande ekonomiska makt.
Ett annat inslag i detta ekonomiska krig är USA:s blockad av telefonbolaget Huawei. USA gör nu allt för att förmå andra länder att stoppa Huaweis möjligheter att delta i 5G-utbyggnaden och att över huvud taget finnas i telefoninfrastrukturen.
Hur allvarligt hotet är om kinesiska möjligheter att genom inbyggda bakdörrar i Huaweis system komma åt känsliga system i andra länder är svårt att bedöma som lekman. Att döma av vad som visas i olika agent- och polisfilmer numera, men också som diskuteras i seriösa tekniska tidskrifter, finns det stora möjligheter att bakvägen komma åt viktiga styrsystem och information även utan att i produktionsledet bygga in sådana möjligheter. Så kanske är farhågorna även riktade mot Huawei överdrivna.
Särskilt besvärande vid kontakter med Kina är att alla kinesiska företag är skyldiga att på begäran lämna uppgifter till de kinesiska myndigheterna. Det är dock ingen helt unik lagstiftning. Enligt amerikansk lag (Cloud act) har amerikanska myndigheter rätt att begära ut data från alla amerikanska tjänsteleverantörer, oavsett var i världen informationen lagras. Motsvarande lagstiftning finns också i en rad andra länder som Ryssland och Indien.
Det råder inget tvivel om att dessa regler är i direkt konflikt med EU:s integritetsregler (GDPR). När det gäller Kina är det naturligtvis ett särskilt problem att Kina är en hård diktatur och känsliga uppgifter som utnyttjas kan leda till allvarligare följder. Men handlar det om förmenta säkerhetsintressen lägger inte heller USA fingrarna emellan om det anses nödvändigt.
Självfallet finns det all anledning att vara försiktig i alla kontakter med diktaturen Kina. Men larmen från president Trump och amerikanska intressen kan lika gärna ha den ekonomiska konkurrensen som motiv som verkliga säkerhetsproblem. Att Volvo Cars är Kinaägt har hittills haft betydligt fler positiva effekter än negativa.
