Kultur och nöje

”Cyrano är en bra pjäs att komma tillbaka med”

Regissören Johannes Schmid och skådespelaren Johannes Wanselow inför premiären av Cyrano de Bergerac på Hipp.
Foto: Gunilla Wedding
Kultur och nöje
Scen På lördag 19 september är det premiär för Cyrano de Bergerac på Hipp i Malmö - en drömpjäs för regissören Johannes Schmid och en drömroll för skådespelaren Johannes Wanselow som spelar huvudrollen som Cyrano. - Jag vill åt den äkta känslan i att inte våga älska sig själv och därför inte heller kunna älska någon annan. Det är det som driver min Cyrano, självhatet och att han därför döljer sig bakom sånt som poesi och fäktning, säger Johannes Wanselow om sin roll.

På Hipps scen har ett klassiskt, svenskt bibliotek byggts upp. Höga bokhyllor är fyllda med lockande bokryggar och här finns också en spricka i väggen där en hel lite orkester med piano, cello och violin får plats. I biblioteket är det dags för bokcirkelträff när Johannes Schmids Cyrano de Bergerac inleds. Publiken i Hipps salong får sedan följa cirkelmedlemmarnas resa in i berättelsen om Cyrano.

- Cyrano görs ofta i komprimerade versioner men vi ville köra hela pjäsen. Samtidigt måste den vara spelbar, det är hundra roller i verkligheten. Då kom idén om läsecirkeln och biblioteket, förklarar Johannes Schmid. Cyrano handlar om fantasin och att ordet har så mycket makt. Alla de här personerna på biblioteket dyker mer och mer in i fantasin och texten blir verklighet för dem. Det erbjuder en stor lekfullhet också när det är en pjäs där man går in genom en port och plötsligt landar i den riktiga Cyrano.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

120 års fängelse för "sexsektens" ledare

Keith Raniere (mitten) i en rättegångsskiss från 2019. Arkivbild.
Foto: Elizabeth Williams/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Keith Raniere, ledaren av den kontroversiella "självhjälpsgruppen" Nxium som sedermera har kommit att liknas vid en sekt, har dömts för 120 års fängelse för bland annat människohandel och utpressning.

Rörelsens verksamhet har nyligen skildrats i HBO-dokumentärserien "The vow", i vilken tittarna får följa skådespelaren Catherine Oxenbergs kamp för att förmå sin dotter India Oxenberg att lämna Nxivm. Dottern rekryterades till rörelsen av "Smallville"-skådespelaren Allison Mack, som i fjol erkände sig skyldig till utpressning i samband med sina rekryteringar av skådespelarkollegor.

Åklagarna beskriver Nxivm (som uttalas "Nexium") som ett pyramidspel där personer rekryteras till självhjälpskurser som blir gradvis dyrare.

Raniere ska ha skapat en inre krets inom rörelsen i vilken han utövat makt över kvinnliga deltagare som beskrivs som "slavar" som tvingats till sexuella akter med ledaren.

Domen kommer som en chock för Ranieres försvarsadvokater, som yrkat på ett maxstraff på 15 år i fängelse, skriver Deadline .

Kultur och nöje

Jon Stewart återvänder till tv-rutan

Jon Stewart. Arkivbild.
Foto: Phil McCarten/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den forne "The daily show"-programledaren Jon Stewart tar klivet tillbaka till tv-världen och aktualitetsprogram med ett nytt program för Apples strömningstjänst Apple tv plus.

Enligt The Hollywood Reporter rör det sig om ett kontrakt för flera säsonger av det än så länge obetitlade programmet vars entimmeslånga avsnitt ska ta sig an både dagsaktuella ämnen och ämnen som överlappar med Stewarts egna politiska och samhälleliga engagemang.

Programledaren tackade för sig i "The daily show" 2015 och har sedan dess bland annat hyllats för sin kamp för att upprätta en stödfond åt räddningspersonal som deltog i arbetet efter terrorattentaten i New York den 11 september 2001.

Stewarts nya program väntas ha premiär under nästa år.

Kultur och nöje

Monika Fagerholm får Nordiska rådets litteraturpris

Monika Fagerholm tilldelas Nordiska rådets litteraturpris för 'Vem dödade Bambi?'. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm får Nordiska rådets litteraturpris för sin roman "Vem dödade Bambi?". Ett verk som är skrivet med "rasande energi och "stiliserad moralitet", enligt juryn.

"Vem dödade Bambi?" handlar om efterspelet av en gruppvåldtäkt i en välbärgad villastad utanför Helsingfors – huvudpersonen är inte offret utan en av förövarna.

Monika Fagerholm är särskilt glad att hon får priset för just den här romanen. Dels för att hon skrev den under en dramatisk period i livet när hennes man var svårt sjuk, dels för att handlingen berör henne starkt.

– Det är vad den handlar om som för mig är så viktigt – egentligen inte om en våldtäkt utan om allt det stora efteråt. Den utspelar sig på en plats med mycket resurser, makt och pengar till att upprätthålla det som upprättats: en tystnadskultur.

Hon beskriver skrivprocessen som svår och gjorde tillsammans med redaktören stora ingrepp i slutet av processen.

Inga pekpinnar

Monika Fagerholm har varit nominerad fyra gånger tidigare och säger att bara det har varit en ära, att hon – helt ärligt – aldrig hade räknat med att faktiskt tilldelas Nordiska rådets litteraturpris.

– Det existerar egentligen inte något som heter "den bästa boken". Man ska ha lite tur.

Hon tycker att motiveringen är fin men vill förtydliga att det är litteratur och inte plakatkonst, att romanen är skriven med intensitet men att hon inte var rasande när hon skrev den. Och att den inte är moraliserande.

– Det finns inga pekpinnar. Alla människor framställs både i ett slags storhet och skröplighet. Ingen vinner.

Årets prisutdelning skulle egentligen ha skett på Island men på grund av den pågående coronapandemin blev evenemanget i stället digitalt.

Sverige hade två starka kandidater till musikpriset, Robyn och Andrea Tarrodi, men priset gick i år till den finländske kompositören Sampo Haapamäki för verket "Konsert för kvartstonspiano och kammarorkester".

Filmpriset tilldelades den norska duon Dag Johan Haugerud och Yngve Sæther för den uppmärksammade filmen "Barn".

Barn- och ungdomslitteraturpriset gick precis som förra året till en bilderbok: det finska bidraget "Vi är lajon!" av den svenske författaren Jens Mattsson och den finländska illustratören Jenny Lucander.

Jens Mattsson har gedigen erfarenhet av barnlitteratur i egenskap av barnbibliotekarie och tidigare barnboksredaktör, men "Vi är lajon!" är hans författardebut, och när han fick veta att han vunnit kategorin blev han förstummad.

– Jag hade inte räknat med det. Det är en validering att vi har gjort något som också andra tycker är bra. Det behövs barnböcker om svåra ämnen också.

I "Vi är lajon!" möts leken och sorgen i gränslandet mellan fantasi och verklighet. Två bröder leker att de är "lajon på savannen". Men storebrodern är sjuk, orkar bara ryta svagt och har "tappat sin päls på huvudet".

"Ett verk som står omutligt på barnets sida, med ett barnperspektiv genomdrivet i både text och bild", lyder juryns motivering.

– Barnen i målgruppen älskar boken just för leken, medan föräldrarna ser det sorgliga, säger Jens Mattsson.

Sally Henriksson/TT

Ur bilderboken 'Vi är lajon' av Jens Mattsson och Jenny Lucander. Pressbild.
Jens Mattsson har tillsammans med Jenny Lucander tilldelats barn- och ungdomslitteraturpriset. Pressbild.
Jens Mattsson har tillsammans med Jenny Lucander tilldelats barn- och ungdomslitteraturpriset. Pressbild.
Foto: José Figueroa

FAKTA

Fakta: Pristagare Nordiska rådets priser 2020

Litteratur: "Vem dödade Bambi?", Monika Fagerholm (Finland).

Barn- och ungdomslitteratur: "Vi är lajon", författare Jens Mattsson och illustratör Jenny Lucander (Finland).

Film: "Barn", manusförfattare och regissör Dag Johan Haugerud (Norge) och producent Yngve Sæther (Norge).

Musik: "Konsert för kvartstonspiano och kammarorkester", Sampo Haapamäki (Finland).

Miljö: Jens-Kjeld Jensen (Färöarna) som medverkat till att kartlägga över 350 nya arter på Färöarna.

FAKTA

Fakta: Nordiska rådets priser

Nordiska rådets utdelar varje år fem priser: litteraturpriset, filmpriset, musikpriset, miljöpriset och barn- och ungdomslitteraturpriset.

Pristagaren mottar prisstatyetten ”Nordlys” och 350 000 danska kronor och delas ut i förbindelse med Nordiska rådets årliga session.

I år skulle prisutdelningen ha hållits på Island men med anledning av coronapandemin hölls ceremonin digitalt.

Litteraturpriset har delats ut sedan 1962 med syfte att öka intresset för den nordiska litteraturen och öka den nordiska kulturgemenskapen.

Källa: Nordiska rådet

Kultur och nöje

Monika Fagerholm får Nordiska rådets litteraturpris

Monika Fagerholm tilldelas Nordiska rådets litteraturpris för 'Vem dödade Bambi?'. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm får Nordiska rådets litteraturpris för sin roman "Vem dödade Bambi?". Ett verk som är skrivet med "rasande energi och "stiliserad moralitet", enligt juryn.

"Vem dödade Bambi?" handlar om efterspelet av en gruppvåldtäkt i en välbärgad villastad utanför Helsingfors – huvudpersonen är inte offret utan en av förövarna.

Monika Fagerholm är särskilt glad att hon får priset för just den här romanen. Dels för att hon skrev den under en dramatisk period i livet när hennes man var svårt sjuk, dels för att handlingen berör henne starkt.

– Det är vad den handlar om som för mig är så viktigt – egentligen inte om en våldtäkt utan om allt det stora efteråt. Den utspelar sig på en plats med mycket resurser, makt och pengar till att upprätthålla det som upprättats: en tystnadskultur.

Hon beskriver skrivprocessen som svår och gjorde tillsammans med redaktören stora ingrepp i slutet av processen.

Inga pekpinnar

Monika Fagerholm har varit nominerad fyra gånger tidigare och säger att bara det har varit en ära, att hon – helt ärligt – aldrig hade räknat med att faktiskt tilldelas Nordiska rådets litteraturpris.

– Det existerar egentligen inte något som heter "den bästa boken". Man ska ha lite tur.

Hon tycker att motiveringen är fin men vill förtydliga att det är litteratur och inte plakatkonst, att romanen är skriven med intensitet men att hon inte var rasande när hon skrev den. Och att den inte är moraliserande.

– Det finns inga pekpinnar. Alla människor framställs både i ett slags storhet och skröplighet. Ingen vinner.

Årets prisutdelning skulle egentligen ha skett på Island men på grund av den pågående coronapandemin blev evenemanget i stället digitalt.

Sverige hade två starka kandidater till musikpriset, Robyn och Andrea Tarrodi, men priset gick i år till den finländske kompositören Sampo Haapamäki för verket "Konsert för kvartstonspiano och kammarorkester".

Filmpriset tilldelades den norska duon Dag Johan Haugerud och Yngve Sæther för den uppmärksammade filmen "Barn".

Barn- och ungdomslitteraturpriset gick precis som förra året till en bilderbok: det finska bidraget "Vi är lajon!" av den svenske författaren Jens Mattsson och den finländska illustratören Jenny Lucander.

Jens Mattsson har gedigen erfarenhet av barnlitteratur i egenskap av barnbibliotekarie och tidigare barnboksredaktör, men "Vi är lajon!" är hans författardebut, och när han fick veta att han vunnit kategorin blev han förstummad.

– Jag hade inte räknat med det. Det är en validering att vi har gjort något som också andra tycker är bra. Det behövs barnböcker om svåra ämnen också.

I "Vi är lajon!" möts leken och sorgen i gränslandet mellan fantasi och verklighet. Två bröder leker att de är "lajon på savannen". Men storebrodern är sjuk, orkar bara ryta svagt och har "tappat sin päls på huvudet".

"Ett verk som står omutligt på barnets sida, med ett barnperspektiv genomdrivet i både text och bild", lyder juryns motivering.

– Barnen i målgruppen älskar boken just för leken, medan föräldrarna ser det sorgliga, säger Jens Mattsson.

Sally Henriksson/TT

Ur bilderboken 'Vi är lajon' av Jens Mattsson och Jenny Lucander. Pressbild.
Jens Mattsson har tillsammans med Jenny Lucander tilldelats barn- och ungdomslitteraturpriset. Pressbild.
Jens Mattsson har tillsammans med Jenny Lucander tilldelats barn- och ungdomslitteraturpriset. Pressbild.
Foto: José Figueroa

FAKTA

Fakta: Pristagare Nordiska rådets priser 2020

Litteratur: "Vem dödade Bambi?", Monika Fagerholm (Finland).

Barn- och ungdomslitteratur: "Vi är lajon", författare Jens Mattsson och illustratör Jenny Lucander (Finland).

Film: "Barn", manusförfattare och regissör Dag Johan Haugerud (Norge) och producent Yngve Sæther (Norge).

Musik: "Konsert för kvartstonspiano och kammarorkester", Sampo Haapamäki (Finland).

Miljö: Jens-Kjeld Jensen (Färöarna) som medverkat till att kartlägga över 350 nya arter på Färöarna.

FAKTA

Fakta: Nordiska rådets priser

Nordiska rådets utdelar varje år fem priser: litteraturpriset, filmpriset, musikpriset, miljöpriset och barn- och ungdomslitteraturpriset.

Pristagaren mottar prisstatyetten ”Nordlys” och 350 000 danska kronor och delas ut i förbindelse med Nordiska rådets årliga session.

I år skulle prisutdelningen ha hållits på Island men med anledning av coronapandemin hölls ceremonin digitalt.

Litteraturpriset har delats ut sedan 1962 med syfte att öka intresset för den nordiska litteraturen och öka den nordiska kulturgemenskapen.

Källa: Nordiska rådet

Kultur och nöje

"Cyberpunk 2077" försenat igen

Tv-spelet 'Cyberpunk 2077' är försenat ännu en gång. Pressbild.
Foto: Bandai Namco/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Lanseringen av det emotsedda tv-spelet "Cyberpunk 2077" har skjutits upp ännu en gång, meddelar utvecklaren CD Projekt Red på sitt officiella Twitterkonto.

"Med stor sannolikhet är era huvuden fyllda av känslor och frågor just nu. Först och främst vill vi därför ödmjukast be er om ursäkt", heter det i det i uttalandet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Personlig ekonomi under och efter Covid-19

Axofinans.se Den rådande pandemin har slagit hårt mot Sveriges ekonomi, med fallande tillväxt och en stigande arbetslöshet. För många är Coronaviruset främst associerat med dess ekonomiska inflytande, snarare än hälsokonsekvenserna som viruset medför. Detta är fullt förståeligt, eftersom pandemin krånglat till det finansiellt för svenskar runtom landet, och det kan vara svårt att förstå sig på hur man bör gå tillväga framöver gällande den personliga ekonomin. Det är viktigt att inte ta känslomässiga beslut baserat på dagssituationen – långsiktigt tänkande är det som kommer att rädda ekonomin, både under och efter Corona-eran.

Coronakrisen har medfört ekonomiska svårigheter globalt, och Sverige är inget undantag. Det kan vara svårt att veta hur man bör agera framöver gällande ens personliga ekonomi när hela världen befinner sig i krisläge. Det viktigaste att ha i åtanke är att denna kris kommer att nå sitt slut så småningom, trots att vägen framåt ser ut att bli längre än förväntat. Man bör därför inte ta några större finansiella beslut till följd av pandemin: pengar som investerats i aktier och dylikt bör lämnas ifred, tills dess att situationen stabiliserat sig.

Utöver det är det rekommenderat att ta väl hand om den personliga finansen, eftersom situationen kan komma att förvärras inom snar framtid. En andra våg verkar mer och mer möjlig, och kan medföra en stor ekonomisk nedgång för den svenska ekonomin – som förlitar sig främst på sin export. Det här är vad man bör fundera över gällande den personliga ekonomin både under och efter den nuvarande världssituationen.

Mindre företagsägare värst drabbade

De som drabbats hårdast ekonomiskt av Covid-19 är mindre företagsägare, särskilt de som arbetar inom turismbranschen. För sådana personer kan det vara svårt att finna en balans mellan företagets ekonomi och den personliga ekonomin. Det är viktigt att hålla dessa separat, och att se till att den personliga ekonomin håller sig stabil, även i de fall då företaget ter sig fallera.

Refinansiering av lån

Att försöka beta av flera lån samtidigt under en ekonomisk kris är inte lätt. Avbetalning av samtidiga lån innebär många olika minimibelopp att betala samt vanligtvis en högre än nödvändig ränta. Med en refinansiering av ens lån kan man samla alla sina tidigare lån på en och samma plats, och därmed få möjlighet till en lägre ränta samt lägre månadsbetalningar.

Detta innebär självklart mer pengar över i slutet på varje månad och en högre nivå av ekonomisk säkerhet. En refinansiering är ett särskilt attraktivt val för den som tidigare använt sig av lån där standarden är skyhöga räntor, exempelvis sms-lån. Sådana lån kan vara svåra att betala av inom en rimlig tidsram och kan innebära framtida problem med Kronofogden om man inte är försiktig.

Börssituationen som den ser ut idag är inte permanent

Turbulensen man kunnat observera hos aktiemarknaden på senare tid kan vara ångestgivande, men det innebär inte att man bör paniksälja. Det är bäst att vänta ut pandemin innan man rör sina aktier, eftersom marknaden eventuellt kommer stabilisera sig. Precis som med det mesta i finansvärlden, är det bäst att tänka långsiktigt, eftersom man annars riskerar förlora stora summor på sina tidigare investeringar.

En buffert gör stor skillnad

Går saker och ting snett i framtiden, är det viktigt att man inte hamnar i en situation där man måste låna pengar av familj och vänner för att klara sig. Att spara till en buffert är därför essentiellt för en säker privatekonomi. Vanligtvis räcker det med tre månadslöner för de flesta nödsituationer. Om inkomsten minskar eller man plötsligt blir av med arbetet, kan en sådan buffert lätta på stressen och bidra till en mildare övergångsperiod.

Många bäckar små gör en stor å

Privatekonomin under Covid-19 bör inte utsättas för drastiska åtgärder eller panikartade ekonomiska beslut. Små, men goda, finansiella val är allt som behövs för att säkerställa en god ekonomi både under pandemin men även framöver.

Sammanfattningsvis bör man fundera över följande för privatekonomin:

– En buffert. Slår nöden till behöver man ha pengar att tillgå tills dess att krisen är över.

– Omfinansiering. Flera mindre lån innebär högre utgifter per månad och kan leda till en nödssituation om ens privatekonomi försämras.

– Lämna investeringarna ifred. Situationen kommer att stabilisera sig så småningom, men det gäller att vara tålmodig.

Kultur och nöje

Kinnaman spelar legendariskt NFL-proffs

Joel Kinnaman. Arkivbild
Foto: Joel Ryan/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Joel Kinnaman ska producera och spela huvudrollen i en film om den amerikanske fotbollsspelaren Jerry Smith och dennes nära vänskap med lagkamraten Brig Owens.

Jerry Smith gick bort i aids 1986. Filmen ska skildra en tidsperiod från mitten på 1960-talet till mitten på 1970-talet, då han rönte stora framgångar på fotbollsplanen samtidigt som han led av att behöva hålla sin sexuella läggning hemlig.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Arkitekten Sigurd Lewerentz hyllas på Arkdes

Meditationsplatsen Almhöjden på Skogskyrkogården i Stockholm, ritad av Sigurd Lewerentz. Pressbild.
Foto: Johan Dehlin/Arkdes
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Nästa år bereder Arkdes i Stockholm plats åt den modernistiske arkitekten Sigurd Lewerentz och dennes gärning i en stor utställning med titeln "Sigurd Lewerentz – Dödens och livets arkitekt".

Lewerentz ritade bland annat världsarvsklassade Skogskyrkogården i huvudstaden tillsammans med Gunnar Asplund, Markuskyrkan i Björkhagen i södra Stockholm och Sankt Petri kyrka i Klippan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Netflix vill göra "Assassin's creed"-serie

'Assassin's creed'-spelen ska få nytt liv i form av tv-serier på Netflix. Pressbild
Foto: Ubisoft
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Netflix vill göra tv av de populära spelen i "Assassin's creed"-serien.

Enligt Variety har strömningstjänsten och spelutvecklaren Ubisoft nått ett avtal som omfattar både en tv-serie och animerade motsvarigheter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL