Debatt

Tusentals nya industrijobb med sänkta marginalskatter

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det talas sällan om att sänkta marginalskatter kan skapa varaktiga nya jobb. En ny rapport från Teknikföretagen, som tagits fram i samarbete med ekonomer på Svenskt Näringsliv, visar att en sänkt marginalskatt skulle kunna skapa arbete motsvarande mer än 15 000 årsarbetskrafter inom industrin varav cirka 7 000 är helt nya arbetarjobb.

Forskningen visar att avskaffandet av värnskatten ökar arbetsutbudet vilket gör reformen statsfinansiellt neutral. Ökad inkomst per arbetad timme tack vare sänkt marginalskatt ger incitament att jobba fler timmar. I industrin, likväl som för andra sektorer i ekonomin, stärks drivkrafter för arbete och företagsamhet när incitamenten för att anstränga sig ytterligare ökar.

Inkomstskattesänkningar har breda positiva beteendeeffekter som gynnar stora delar av samhället genom exempelvis ökad produktivitet, arbetskraftsdeltagande och utbildning. Dessa effekter möts ofta i debatten av att det endast är personer som ligger över gränsen för statlig inkomstskatt som gynnas när skattesatsen sänks. Vår nya rapport visar att effekter av sänkt marginalskatt för industrin är betydligt bredare än så.

När marginalskattesatsen sänks ökar skattebasen. Med vedertagna data om hur skattebasen förändras ger en halverad statlig inkomstskatt i storleksordningen 2 700 nya årsarbetskrafter inom den direkta industrin och ytterligare ca 4 400 nya årsarbetskrafter inom den indirekta industrin. Men effekten stannar inte där. Industrin ökar succesivt även sin andel sysselsatta bland underleverantörer, inte minst i tjänstesektorn. De så kallade input-output-sambanden visar att ett nytt jobb inom industrin genererar 1,2 jobb bland dess underleverantörer.

Genom att företagen får ut fler timmar av sina högavlönade personer, exempelvis ingenjörer, förbättras gradvis företagens produkter och tjänster och tack vare det ökar efterfrågan på företagens varor och tjänster. För att klara av att leverera på den ökade efterfrågan krävs det att företagen anställer fler personer i produktionen, samt ökar sina inköp från underleverantörer. En betydande andel av dessa tillkommande arbetstillfällen skulle finnas inom arbetarkollektivet. Sammanlagt beräknas en sänkt marginalskatt ge ca 15 700 årsarbetskrafter.

Under förutsättning att andelen arbetare i relation till tjänstemän förblir detsamma så skapas ca 7 000 nya arbetarjobb av marginalskattesänkningen.

Sverige har bland de högsta marginalskatterna i världen som dessutom sätter in på internationellt sett mycket låga nivåer. Nivån på vårt välstånd styrs bland annat av hur många som arbetar och hur mycket högkvalificerat arbete som utförs. Vi blir som samhälle fattigare om människor väljer att arbeta mindre på grund av höga skatter.

Mats Kinnwall,

chefekonom Teknikföretagen

Lena Hagman,

ekonom, Teknikföretagen

Johan Lidefelt,

nationalekonom, Svenskt Näringsliv

Oscar Brissle,

nationalekonom, Svenskt Näringsliv

Debatt

Foodora räddar restaurangbranschen

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Hemleveransföretag som Foodora är viktiga för att restaurangbranschen ska överleva. Detta har blivit allt tydligare under pandemin. Det har varit ett hårt år för egenföretagare runt om i Sverige, inte minst just i restaurangbranschen, där permittering av personal har följts av att restauranger fått lägga ned. Kritiken mot hemleveransföretagen har på sistone ökat, inte minst mot Foodora för orättvis behandling av anställda. Bland annat Sydsvenskans kulturpristagare Fredrik Gertten uppmanar till bojkott att beställa från företaget.

Folk har under pandemin uppmanats att inte lämna sina hem och utsätta andra för onödiga risker, vilket lett till konsekvenser för flera av landets många krögare. Aktörer som Foodora har lyckats täcka upp för den del av marknaden som pandemin slagit ut.

Cirka 4500 restauranger runt om i Sverige har valt att ansluta sig till Foodora. Affärsidén är enkel, med ett knapptryck kan folk få mat levererad till sin dörr. Görs inga beställningar, tas inte heller någon avgift ut av Foodora.

Allt för ofta råkar man passera restauranger man före pandemin ofta besökte, som numera ekar tomma. Fler restauranger hade gått detta öde till mötes om inte för uppmaningar att köpa mer hämtmat och hjälpa sina favoritställen genom krisen. Foodoras affärsidé gick steget längre genom att köra hem maten till den som kanske inte kunde hämta den själv.

Foodora har som motpol mot den snabbt växande arbetslösheten sysselsatt och anställt mer än tusen nya matbud under pandemin. Bland dessa fanns såväl studenter som arbetssökande. Att fördöma aktörer som skapar jobb i ett läge där Sverige riskerar att nå 10% arbetslöshet är fel fokus.

De anställdas lön och ersättning är ett direkt resultat av den summa dess kunder är beredda att betala. Enligt Foodoras utsago är den genomsnittliga lönen för ett matbud 140 kr i timmen. Detta handlar inte om girighet eller ondska, utan att samtliga parter i kedjan ska få betalt.

Ända sedan Foodora tillfälligt tog över marknaden efter sammanslagningen med hungrig.se och onlinepizza har den varit ensidig. Ett monopol där en aktör kan styra och ställa hur som helst är aldrig önskvärt och därför är intåget av UberEATS och Wolt välkommet. Dessa aktörer har nyligen öppnat upp i fler storstäder och ökar konkurrensen. Konkurrens är nyttigt, då det skapar incitamentet för bättre avtal med krögare, samt för att potentiella arbetstagare ska få bättre villkor än vad de fått hos en konkurrent.

Alternativet till hur det ser ut idag hade antingen varit förbud eller lagstadgade minimilöner. Två saker som mer som i regel leder till ökad arbetslöshet. Minimilöner går emot den svenska modellen och det räcker att titta på hur lönerna ser ut i USA, finns det minimilöner lönesätter arbetsgivaren allt som oftast på den lägsta nivå med motiveringen att den inte behöver ge sina anställda mer betalt.

Foodora och andra hemleveransaktörer har spelat en viktig roll under pandemin, både genom tjänsten de utför och genom arbetstillfällena de skapar. Innan dessa aktörers inträde körde krögare själv ut sin mat, oftast utan någon extra ersättning. Det innebar exempelvis att en pizzeria fick skicka iväg en av sina anställda för att leverera maten, vilket innebar förlorad tid för att baka fler pizzor. Tack vare aktörer som Foodora kan pizzerian fokusera på att sälja just pizzor och låta någon annan hantera leveransen.

Lucas Ljungberg,

riksordförande Moderata Studenter

Markus Krook,

ledamot Moderata Studenter vid Lunds universitet

Anton Novak,

ledamot Moderata Studenter vid Lunds universitet

Debatt

Öka ekomaten

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

En ökad andel ekologiskt odlade livsmedel är nödvändigt för att möta de enorma klimat- och miljöutmaningar vi står inför. Kommunpolitiker i Skåne har stora möjligheter att bidra genom att ställa krav på ekologisk mat i förskolor, skolor och äldreomsorg.

Kommuner som prioriterar ekologisk mat har medborgarna med sig. Två av tre svenskar vill att kommunerna ska ställa krav på ekologiska livsmedel i de egna verksamheterna, enligt en Sifoundersökning som KRAV beställt. Bland anställda i offentlig sektor är andelen hela åtta av tio.

När svenska bönder producerar ekologiska livsmedel väljer de bort kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. I stället används naturlig gödsel och odlingsmetoder som minskar utsläppen av växthusgaser. Det ger en bördigare jord och ökad biologisk mångfald.

Regeringen har satt upp målet att 60 procent av all mat som serveras i offentlig sektor ska vara ekologisk senast 2030. Men förra året vara bara 39 procent av den offentligt upphandlade maten ekologisk.

I Skåne är andelen 43 procent, så det är långt kvar till regeringens mål. Variationen i landet är stor, och de kommuner som ligger längst fram visar att målet är fullt uppnåeligt. Lund, Malmö och Örebro ligger alla redan över 65 procent. Samtidigt ligger några kommuner fortfarande under 10 procent, enligt en kartläggning av Ekomatcentrum.

Kommuner som har en tydlig strategi för inköp av ekologisk mat tenderar att köpa mer svenska råvaror. Det innebär minskade transporter och lägre utsläpp, samtidigt som det gynnar svensk livsmedelsproduktion.

Måltiderna i skolorna kan fylla en viktig funktion för att öka intresset för hållbara livsmedel och för att äta hälsosamt. Ökad kunskap om sambandet mellan mat, hälsa, klimat och miljö kan ge mer kvalitetsmedvetna konsumenter, bättre matvanor och bidra till ett långsiktigt hållbart svenskt jordbruk.

I Sverige serveras varje dag cirka 3 miljoner måltider i vård, skola och äldreomsorg. Det är viktigt att den maten är både hälsosam och producerad utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel.

Livsmedelsproduktionen spelar en avgörande roll för att lösa de globala utmaningar som klimatkrisen, minskad artrikedom och spridning av miljögifter utgör. Svenska folket förväntar sig att politikerna tar sitt ansvar. Det är dags för alla kommuner i Skåne att ställa högre krav på ekologisk mat i förskolor, skolor och äldreomsorgen – för barnens, de äldres och miljöns skull.

Anita Falkenek,

vd på KRAV

Debatt

Vi satsar på mindre sjukhus

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Alla Skånes tio sjukhus är livsviktiga. De kompletterar varandra och skapar ett nät med nära sjukhusvård i hela Skåne. För Centerpartiet är det självklart att alla sjukhus behövs; för utan de små sjukhusen försvåras arbetet om att flytta vården än närmare skåningen.

Vi centerpartister vet att satsningar på de mindre sjukhusen är en förutsättning för att klara omställningen till en nära vård. En viktig del i den omställningen är något som kallas nivåstrukturering och handlar om att koncentrera de mest avancerade ingreppen till enskilda sjukhus. Samtidigt är en annan del av omställningen att mer av den planerade vården ska kunna göras utanför sjukhuset. Med hela omställningen och inte minst genom nivåstruktureringen kommer de mindre sjukhusen att kunna specialisera och profilera sig inom den avancerade vården; till exempel ortopedi i Hässleholm.

Men mer vård ska också utföras i primärvården och den kommunala omsorgen. Utvecklingen går snabbt framåt och de operationer som för tio år sedan krävde att man låg inne på sjukhuset i flera dagar kan nu göras på förmiddagen, med hemgång lagom till lunch. Vissa behandlingar som idag sker på sjukhus kommer med all sannolikhet att kunna göras på vårdcentralen om tio år. Med sjukhus i hela Skåne kan lokala samarbeten med kommunerna och vårdcentralerna etableras. Då blir det som kallas närsjukvårdsuppdrag på riktigt.

Genom att utnyttja kapaciteten på de mindre sjukhusen kan vi dessutom avlasta de större akutsjukhusen. Det är en viktig kugge i arbetet för att komma tillrätta med vårdköerna som finns i Skåne. Vi ser att de mindre sjukhusen, som ofta har ledig kapacitet, skulle kunna ta över ansvar för många av de vanligt förekommande operationerna. Då skulle de mindre sjukhusen få genomföra fler operationer och de skånska patienterna skulle få en bättre vårdkvalitet samtidigt som köerna kortas.

Därför är det viktigt att de små sjukhusen får del av satsningarna på sjukvården. I den budget som Centerpartiet tillsammans med Allians för Skåne har presenterat satsar vi extra på Skånes minsta sjukhus: med en ny permanent sterilcentral på Lasarettet i Landskrona. Idag är sterilcentralen i Landskrona en tillfällig modul utanför sjukhuset och det tillfälliga bygglovet går snart ut. Det funkar inte om vi menar allvar med en nära vård för skåningen. Med denna satsning gör vi det tydligt att alla sjukhus behövs, speciellt de minsta. Centerpartiet ser alla sjukhusens potential. För oss är det självklart: med sjukhus i hela Skåne, blir det lite enklare att bo och verka i just hela Skåne.

Annette Linander (C)

regionråd och gruppledare

Lennart Pettersson (C)

vice ordförande, regionfullmäktige

Ann Hörnebrant-Sturesson (C)

ledamot, primärvårdsnämnden

Debatt

Värna det kommunala vetot

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Regeringen är desperat. När Sverige tvingas att elda olja mitt i sommaren har något gått riktigt fel i energipolitiken. Genom att successivt avveckla planerbara energikällor som kärnkraft och ersätta dem med väderberoende källor som vind- och solkraft, skapas ett opålitligt system som leder till högre priser och mer utsläpp. Där är vi nu. Nu kommer nästa steg. För att släta över bristerna i regeringens symbolpolitik vill man nu i ren desperation påtvinga kommuner byggandet av än fler vindkraftverk. Kommuninvånarna ska omyndigförklaras och de ska inte längre få vara med och bestämma över sin egen mark. Regeringens nya miljö- och energipolitik är auktoritär och djupt skadlig för Sverige.

Vid etablering av större tillståndspliktiga vindkraftverk finns det idag krav på att etableringen aktivt måste tillstyrkas i den aktuella kommunen, även kallat för det kommunala vetot. Detta har inneburit att det definitiva beslutet kring stora vindkraftsetableringar har fattats så nära medborgarna som möjligt, vilket är angeläget ur ett demokratiskt perspektiv. Men nyligen aviserade regeringen att man nu vill avskaffa det kommunala vetot och att förslaget nu ska snabbutredas. Något som Sverigedemokraterna vänder sig starkt emot.

Vid etablering av miljöfarlig verksamhet, såsom vindkraftverk utgör, har kommunerna idag ett direkt inflytande över etableringen genom det kommunala vetot. Man bör även komma ihåg att innan de nya bestämmelserna infördes 2009, prövades uppförandet av vindkraftverk enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken. När förenklingar genomfördes och dubbelprövningen avskaffades, infördes just det kommunala vetot för att ett kommunalt inflytande skulle kvarstå och med syftet att det uttryckligen inte skulle minska.

Uppförande av stora vindkraftverk för med sig betydande lokala konsekvenser såsom fördärvade natur- och kulturvärden, estetiska samt landskapsbildsmässiga värden. Ofta annekterar man också mark som kan komma i konflikt med framtida markanvändningsintressen. Många av de som har oturen att ha bostadsfastigheter på fel ställe när vindkraftverken byggs upp kan dessutom drabbas av oljud och solreflexer.

Sverigedemokraterna anser att det kommunala självbestämmandet är angeläget att värna om och att det är de lokala politikerna – och i förlängningen kommunernas invånare - som är bäst lämpade att fatta beslut i frågan. Vi vänder oss därför starkt mot regeringens ingång att slopa det kommunala vetot och därmed minska det demokratiska inflytandet. Regeringens auktoritära miljö- och energipolitik leder till högre priser, större osäkerhet i elnäten samt högre utsläpp när vi tvingas elda olja och importera smutsig kol när vinden inte blåser.

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Energipolitisk talesperson

Magnus Olsson (SD)

Oppositionsråd Malmö

Debatt

Regnbågsflagga för allas lika värde

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I rådande samhällsklimat är det lätt att glömma att det är många som är för hbtqi-personers rättigheter. Att de flesta faktiskt är det. De flesta tycker att du ska få vara den du är och älska den du vill.

Det blev extra tydligt i veckan när Sverigedemokraterna som styr i Hörby kommun ville att kommunen skulle sluta flagga med regnbågsflaggan. Moderaterna i Hörby ställde sig bakom förslaget. Det blev ett herrans liv. Människor protesterade utanför kommunhuset och kyrkan mitt emot hissade sin regnbågsflagga. Hörby kommuns instagramflöde fylldes med regnbågsflaggor. Öppna Moderater skrev ett Facebookinlägg där de bad Moderaterna i Hörby att tänka om, vilket de sedan gjorde. Nu verkar inte förslaget gå igenom, tack vare alla högljudda protester.

Sverigedemokraterna är en liten men högljudd minoritet. I vissa kommuner har de stor makt, makt som de använder för att motverka hbtqi-personers rättigheter. Det handlar om så mycket mer än flaggan.

Sverigedemokraterna på lokal och regional nivå är ett parti som genomgående motverkar hbtqi-rättigheter. Deras hjärtefrågor verkar vara att strypa alla bidrag till hbtqi-föreningar och mötesplatser. De vill att Pridefestivaler inte ska få kommunalt stöd och de vill sluta vidareutbilda anställda i hbtqi-frågor. Och så vill de inte att regnbågsflaggan ska pryda himlen med sitt budskap om mångfald, frihet och lika rättigheter.

Vad ligger bakom motståndet till regnbågsflaggan? Sverigedemokraterna och andra högerpopulister ser hbtqi-personers rättigheter som en ideologi som ska bekämpas. Regnbågsflaggan blir symbolen för den ideologin. Högerextrema tycker att flaggan symboliserar en ideologi som förstör nationen och kärnfamiljen. När nazister attackerar RFSLs lokala avdelningar och pridefiranden så är regnbågsflaggan ofta vandaliserad, inte sällan bränd. Genom att se regnbågsflaggan som en symbol för en ideologi så kan man ducka för att det handlar om mänskliga rättigheter. Det är så de styrande har lyckats att dra tillbaka rättigheter för hbtqi-personer i exempelvis Polen och Ungern.

Politiker från andra partier som går med på Sverigedemokraternas förslag behöver ställa sig frågan om ni vill bekämpa hbtqi-organisering, hbtqi-personers rättigheter och regnbågsflaggan. För det är det som händer när ni röstar ner våra flaggor.

Vi är glada att politiker som först tänkt rösta för ett liknande förslag kan ändra sig och tänka om. Vi är glada att de inte låter en liten hatfull minoritet sätta agendan och obehindrat motverka hbtqi-personers rättigheter och förhindra att flagga med en symbol för alla människors lika värde. Vi är också otroligt glada över allt det stöd som vanliga människor visar i protest mot dessa hatiska förslag.

Deidre Palacios

Förbundsordförande RFSL

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se

Svenska Spel pausar aktieutdelningar och permitterar casinopersonal

CasinoHex.se Sveriges före detta monopolföretag inom casinovärlden, Svenska Spel, har meddelat att man vidtar en rad olika åtgärder för att mildra spridningen av coronaviruset Covid-19. Bland annat innebär detta att man pausar utdelningar av aktier och att man korttidspermitterar majoriteten av deras casinopersonal.

Operatörens filial för online casinon, Svenska Spel Sport & Casino, har även de påverkats och man har tvingats minska arbetsmängden för 45 av deras 135 anställda, som numera jobbar deltid.

Man säger från Svenska Spels sida att detta beror på alla inställda idrottsevenemang och matcher som gör att man drar in mindre pengar på betting.

Dock kommer den största skillnaden i deras verksamhet att märkas på deras fyra landbaserade casinon, Casino Cosmopol, som kommer att behöva stängas ner i och med den nya regeln som säger att folksamlingar på över 50 personer är förbjudna. Casino Cosmopol är landets enda casino med svensk licens när det kommer till landbaserade casinon. De flesta licensierade online casinon kan man hitta på CasinoHEX.se.

Stängningarna kommer leda till att 800 av Svenska Spels 900 anställda i deras landbaserade casinon i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall kommer att korttidspermitteras tillsvidare. Operatören kommer också att försöka förhandla med fackförbunden för att kunna erbjuda sina anställda korttidsarbeten.

”Vi implementerar dessa åtgärden för att anpassa verksamheten till den pågående situationen och vi gör detta med yttersta omsorg om våra anställda”, säger Svenska Spels VD Patrik Hofbauer.

”Vår förhoppning är att snabbt kunna växla upp till full verksamhet och bemanning när situationen vänder. Men just nu vet vi inte hur denna situation kommer att utveckla sig och hur länge den kommer att pågå. Därför är det nödvändigt att vi vidtar åtgärder för att försäkra en hållbar verksamhet”, fortsätter han.

Slutligen har Svenska Spels styrelse övervägt att dra tillbaka utdelningen på 850 miljoner kronor till sina aktieägare. Detta efter att 2019 års resultat visat att man minskat årsomsättningen med 2,4% till 8,58 miljarder kronor. Nettovinsten sjönk med hela 40% till 2,48 miljarder kronor.

Till skillnad från nästan alla andra europeiska länder har Sverige än så länge valt att inte stänga skolor, barer, restauranger och affärer. En begränsning på folksamlingar över 500 personer ändrades dock den 27:e mars och den nya regeln gäller nu samlingar på max 50 personer. Samtidigt rekommenderar man arbete hemifrån för de som har möjlighet.

Debatt

Vad händer när krisen klingat av?

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Svensk vård och omsorg genomgick under våren ett stålbad: att få verksamheter att fungera under Sveriges största pandemi på 50 år. Utan tidigare erfarenhet och trots de utmaningar som dessa verksamheter ställdes inför, anser åtta av tio chefer i Skåne att krisen sköttes bra eller mycket bra. Samtliga chefer oavsett arbetsområde, från första linjens chefer hela vägen till de högsta cheferna i länet, är positiva till hur krisen leddes. Visserligen är de högre cheferna något mer positiva till krisledarskapet på den egna arbetsplatsen. Men det starka stöd i samma fråga som även första linjens chefer ger visar att såväl den som blir ledd som den som leder anser att krisledarskapet fungerar väl. Detta visar en undersökning genomförd i maj, bland nära 3 000 vård- och omsorgschefer varav 463 i Skåne län.

Även om etiska dilemman är en naturlig del av chefskapet i vård och omsorg intensifieras de under en pandemi. Svåra etiska gränsdragningar som prioriteringar inom intensivvården, fördelning av skyddsutrustning och genomförandet av avsked i livets slutskede behövde hanteras. Trots det anser så få som en av tio chefer att stödet i etiska dilemman under våren var sämre än före krisen.

Visst finns det utrymme för viktiga förbättringar för framtiden. Enligt cheferna gäller det främst information (kanaler, frekvens och kvalitet) och tydlighet relaterat till information, ansvar, beslut, riktlinjer och liknande.

Men det är svårt att tolka svaren i denna undersökning på annat sätt än att vård och omsorg i Skåne har väl fungerande chefer med vård- och omsorgspersonal runt om i länet som vill och kan ta ansvar även i den mest krävande av situationer.

Det är självklart för denna kvinnodominerade sektor att sätta lojalitet och professionalitet främst i krisen. Men vad händer sedan? Vad händer med de som sades vara samhällets hjältar när krisen klingat av?

Det som behövs är tillräckligt med resurser. I vården och omsorgen hittar vi de allra största personalgrupperna per chef, de lägsta lönerna och de sämsta arbetsvillkoren för chefer.

För hälften av alla chefer, oavsett typ av vård eller omsorg, är de två främsta utmaningarna: att ha ork efter en så krävande period och tid att arbeta strategiskt igen.

Totalt i landet behövs över en halv miljon medarbetare fram till år 2026. Men trots att den offentligfinansierade välfärden redan före krisen stod inför enorma utmaningar när det gäller kompetensförsörjning ligger tunga besparingskrav på verksamheterna.

Det är dags att det svenska samhället slutar utnyttja kvinnors välvilja och lojalitet till sjuka och gamla och att våra folkvalda politiker tar sitt ansvar.

Vård och omsorg behöver fler, inte färre medarbetare.

Jenny Wibacke,

ordförande i LiVO och områdeschef på Skånes Universitetssjukhus

Debatt

Öka tempot i ekonomin

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Sverigedemokraternas höstbudget är en investering i trygghet och tillväxt. Genom att stimulera köpkraft, jobbskapande och tillväxt läggs grunden för snabb ekonomisk återhämtning. Så ser en trygghetsskapande tillväxtpolitik ut - på riktigt.

I tider av ekonomisk kris krävs extraordinära åtgärder som får hjulen att snurra. Ökad konsumtion är i detta hänseende av högsta relevans. Vi föreslår därför ett statligt engångsbidrag riktat till varje svensk medborgare folkbokförd i landet på 10 000 kronor. För barn under fem års ålder är summan 5000 kronor. Alla ska omfattas, ung som gammal, sjuk som frisk, arbetande som arbetslös. Rättviseaspekten är central.

För att ytterligare öka tempot i ekonomin vill vi dessutom se generella skattesänkningar kopplade till att anställa och behålla personal.

En förutsättning för tillväxt är trygghet. Den politik som vänsterliberalerna så kallhamrat drivit igenom har byggt dagens otrygghet. För att vända på detta krävs att vi sätter stopp för fortsatt import av brottslighet. Den ansvarslösa invandringspolitiken måste upphöra samtidigt som vi genomför rejäla satsningar på hela rättsväsendet.

Vår budget är ett knockoutslag mot brottsligheten. Straffrabatter ska bort. Utlänningar som begår grova brott ska utvisas. Vi lägger 5,3 miljarder på att fördubbla antalet fängelseplatser. Poliserna ska bli fler och ges ökade befogenheter. Vi höjer lönen för poliser i yttre tjänst med upp till 6000 kronor mer i månaden. Åklagarmyndigheten och domstolsväsendet ska stärkas.

Hade övriga partier lyssnat på oss under de senaste 10 åren hade läget sett annorlunda ut. Tyvärr har de istället lagt 100 tals miljarder på invandring och stora satsningar på andra länders medborgare. Notan betalas nu av de svenskar som behöver samhällets stöd allra mest.

För att rädda välfärden krävs att vi sätter våra egna medborgare före stora miljardrullningar utomlands. Pengarna behövs här och de behövs nu – hos medborgarna, kommunerna och regionerna. Det är dags att vi börjar investera i trygghet och tillväxt i Sverige.

Jimmie Åkesson

Partiledare

Oscar Sjöstedt

Ekonomisk-politisk talesperson

Niclas Nilsson (SD)

Regionråd

Marlen Ottesen (SD)

Regionråd

Johan Wifralius (SD)

Regionråd

Debatt

Rött ljus för regeringens gröna bilförslag

org-7a76c524-a4ab-413e-96ad-e668de6aac39.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Låt oss börja med att konstatera att Sveriges företag är beredda att göra sin del i den gröna omställningen. Klimatfrågan är viktig för småföretag i Skåne län och många har redan anpassat sin verksamhet för att vara en del i omställningen mot en mer klimatsmart ekonomi. Två av tre företag har ambitionen att minska sina utsläpp av växthusgaser, och nästan vartannat företag har redan vidtagit utsläppsminskande åtgärder, visar Företagarnas undersökning Hållbarhet som konkurrensfördel – småföretagen ställer om från 2019.

Samtidigt händer det hela tiden nya saker på den politiska arenan. I budgeten för 2021 kom nya satsningar på det som kallas grön återhämtning. Regeringens satsningar, i samverkan med Centerpartiet och Liberalerna, har tydligt fokus på att minska utsläppen från inrikes transporter. Tyvärr läggs också förslag som slår hårt mot landets företagare.

Ett av dessa förslag har ett namn som för tankarna snarare till en besvärjelse från Harry Potter-böckerna än till tjänstebilar, nämligen bonus malus-systemet. I korthet innebär systemet att fordon med låga eller inga koldioxidutsläpp erhåller en bonus vid köptillfället. För att ytterligare öka incitamenten att välja laddhybrider med låga utsläpp sänks koldioxidgränsen för bonus nu från 70 till 60 gram per kilometer. Dessutom höjs malus-delen, det vill säga fordonsskatten.

Sveriges och Skåne läns småföretagare anser själva att de har störst möjlighet att minska sin klimatpåverkan genom sitt val av tjänstebil. Detta är rimligt då valet av tjänstebil är något som företagaren själv kontrollerar – men då måste villkoren vara långsiktiga och förutsägbara.

De ständiga förändringarna är ett stort problem med bonus malus-systemet, och insikt om att villkoren för stad och landsbygd ser olika ut saknas. Systemets senaste skepnad innebär att det blir betydligt dyrare att köra bensin- eller dieselfordon, vilket särskilt drabbar de som antingen inte har råd att investera i ett nytt fordon eller de som bor och verkar i delar av landet där infrastrukturen brister. Laddinfrastrukturen längs vägnätet är i det närmaste obefintlig i många delar av landet. I hela Skåne län finns 1364 laddpunkter, och möjligheten att tanka biogas är extremt begränsad. Om utvecklingen ska drivas av skatter måste infrastrukturen finnas på plats så att inte företagen straffas oavsett hur de agerar.

Det slutar heller inte där. I budgeten föreslås ökad beskattning av tjänstebil. Den exakta utformningen är inte fastställd, men förmånsvärdet av en tjänstebil ska enligt regeringen höjas för att i princip motsvara kostnaderna för en motsvarande privatägd bil. Höjningen av skatten lär därmed bli upp mot 25 procent. Kostnaderna för tjänstebilar kommer alltså öka ordentligt – och påtagligt mycket för elbilar och laddhybrider, som idag är extra förmånliga. Återigen brister långsiktigheten.

Den höjda tjänstebilsskatten i kombination med bonus malus-systemet gör det alltså dyrare för dem som på grund av hög fordonsskatt valt miljövänligare alternativ, och det blir även dyrare för dem som inte kunnat byta till miljövänligare alternativ beroende på var i Sverige de bor. Företagare som har gjort ett aktivt val och investerat i bilar som är bättre för miljön straffas.

Det regeringen för fram i årets budget går emot de mål och ambitioner som regeringen själv har satt upp. Skåne läns företagare är redo att delta i övergången mot en mer klimatsmart framtid. Politiken bör hjälpa dem i detta, inte motarbeta dem.

Philip Thunborg, expert hållbarhet och infrastruktur på Företagarna

Magnus N:son Engelbäck, Regionchef Företagarna Syd

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL