Tusentals nya industrijobb med sänkta marginalskatter

Det talas sällan om att sänkta marginalskatter kan skapa varaktiga nya jobb. En ny rapport från Teknikföretagen, som tagits fram i samarbete med ekonomer på Svenskt Näringsliv, visar att en sänkt marginalskatt skulle kunna skapa arbete motsvarande mer än 15 000 årsarbetskrafter inom industrin varav cirka 7 000 är helt nya arbetarjobb.

Forskningen visar att avskaffandet av värnskatten ökar arbetsutbudet vilket gör reformen statsfinansiellt neutral. Ökad inkomst per arbetad timme tack vare sänkt marginalskatt ger incitament att jobba fler timmar. I industrin, likväl som för andra sektorer i ekonomin, stärks drivkrafter för arbete och företagsamhet när incitamenten för att anstränga sig ytterligare ökar.

Inkomstskattesänkningar har breda positiva beteendeeffekter som gynnar stora delar av samhället genom exempelvis ökad produktivitet, arbetskraftsdeltagande och utbildning. Dessa effekter möts ofta i debatten av att det endast är personer som ligger över gränsen för statlig inkomstskatt som gynnas när skattesatsen sänks. Vår nya rapport visar att effekter av sänkt marginalskatt för industrin är betydligt bredare än så.

När marginalskattesatsen sänks ökar skattebasen. Med vedertagna data om hur skattebasen förändras ger en halverad statlig inkomstskatt i storleksordningen 2 700 nya årsarbetskrafter inom den direkta industrin och ytterligare ca 4 400 nya årsarbetskrafter inom den indirekta industrin. Men effekten stannar inte där. Industrin ökar succesivt även sin andel sysselsatta bland underleverantörer, inte minst i tjänstesektorn. De så kallade input-output-sambanden visar att ett nytt jobb inom industrin genererar 1,2 jobb bland dess underleverantörer.

Genom att företagen får ut fler timmar av sina högavlönade personer, exempelvis ingenjörer, förbättras gradvis företagens produkter och tjänster och tack vare det ökar efterfrågan på företagens varor och tjänster. För att klara av att leverera på den ökade efterfrågan krävs det att företagen anställer fler personer i produktionen, samt ökar sina inköp från underleverantörer. En betydande andel av dessa tillkommande arbetstillfällen skulle finnas inom arbetarkollektivet. Sammanlagt beräknas en sänkt marginalskatt ge ca 15 700 årsarbetskrafter.

Under förutsättning att andelen arbetare i relation till tjänstemän förblir detsamma så skapas ca 7 000 nya arbetarjobb av marginalskattesänkningen.

Sverige har bland de högsta marginalskatterna i världen som dessutom sätter in på internationellt sett mycket låga nivåer. Nivån på vårt välstånd styrs bland annat av hur många som arbetar och hur mycket högkvalificerat arbete som utförs. Vi blir som samhälle fattigare om människor väljer att arbeta mindre på grund av höga skatter.

Mats Kinnwall,

chefekonom Teknikföretagen

Lena Hagman,

ekonom, Teknikföretagen

Johan Lidefelt,

nationalekonom, Svenskt Näringsliv

Oscar Brissle,

nationalekonom, Svenskt Näringsliv