Utrikes

Tusentals på plats i nytt Lesbosläger

Omkring 9 000 personer ska ha flyttat in i det tillfälliga lägret på Lesbos.
Foto: Panagiotis Balaskas/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

De flesta som fick sitt boende förstört i branden i flyktinglägret Moria på Lesbos har flyttat in i ett tillfälligt läger, meddelar Greklands migrationsdepartement. Tidigare i veckan kom rapporter om att runt 1 000 personer hade flyttat till Kara Tepe, norr om Mytilene. Nu uppges omkring 9 000 av de 12 700 som bodde i Moria ha begett sig till det hastigt ordnade lägret.

Efter branden den 9 september som ödelade större delen av Moria har lokalbefolkningen och hjälporganisationer tryckt på för att flyktingar och migranter ska få lämna Lesbos. Grekland har lagt skulden för bränderna på invånare i lägret och fem migranter har gripits och anklagas för att ha varit delaktiga i bränderna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Ryssland höjer tonläget i blodiga konflikten

En kvinna vinkar hej då till släktingar som flyr striderna i staden Stepanekert, Nagorno-Karabach.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Ryssland kommer att bistå Armenien med "nödvändig hjälp" om konflikten trappas upp.
Beskedet kommer kort efter att Armenien och Azerbajdzjan åter misslyckats med att komma överens om eldupphör i den kaukasiska utbrytarregionen Nagorno-Karabach.

Trots att överenskommelsen föll samman ska man ha enats om vissa punkter, exempelvis att inte anfalla civila, uppger medlare.

I ett uttalande från Frankrike, Ryssland och USA, den så kallade Minskgruppen, heter det att parterna har uppmanats att till fullo följa ett tidigare avtal.

Båda sidor har, enligt uttalandet, "inlett ett öppet och ingående utbyte av åsikter som syftar till att klargöra deras förhandlingspositioner" om punkter i det avtal som tecknades i Moskva den 10 oktober.

Det, samt två efterföljande överenskommelser om eldupphör varav det senaste förhandlades fram för mindre än en vecka sedan, har dock misslyckats med att stoppa striderna.

Ryssland bekänner färg

Det kollapsade eldupphöret kommer samtidigt som tongångarna i regionen höjs.

Under lördagen kom beskedet från Ryssland att de är villiga att erbjuda Armenien "nödvändig hjälp" om striderna når armeniska områden.

"Ryssland kommer att erbjuda Jerevan all tänkbar nödvändig hjälp utifall att striderna sprider sig till armeniska territorier", meddelade Rysslands utrikesdepartement i ett uttalande.

Uttalandet kommer kort efter att den armeniske premiärministern Nikol Pasjinjan i ett brev vädjat om rysk assistans i den väpnade konflikten.

Internationell oro

Även om Ryssland, tillsammans med USA och Frankrike i Minskgruppen, tagit en medlarroll, så har Moskva en försvarspakt med Armenien. På andra sidan står Turkiet, som stödjer Azerbajdzjan.

Det ryska beskedet får oron att stiga ytterligare för att konflikten ska få bredare internationell spridning.

"Ett steg närmare ett större krig?" frågar sig USA:s tidigare ambassadör Carey Cavanaugh på Twitter efter beskedet.

Över 1 200 personer från båda sidor om konflikten har rapporterats döda sedan striderna bröt ut. Det verkliga dödstalet tros dock vara högre.

FAKTA

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konflikten går långt tillbaka i tiden och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter det att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

Utrikes

Hånad flygplats öppen till slut

Flygplan på plats på Berlins nyöppnade flygplats Berlin Brandenburg Willy Brandt.
Foto: Kay Nietfeld/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den blev nästan tio år försenad och alldeles för dyr.

Men nu är till slut tyska flygplatsen Berlin Brandenburg Willy Brandt eller BER öppen. Vid 14-tiden på lördagen landade det första planet med passagerare.

Någon stor invigning med pompa och ståt var det inte tal om. Att man valde en stillsam öppning beror inte bara på coronapandemin. Flygplatsbygget har varit kantat med skandaler.

Byggstarten var 2006 och egentligen skulle flygplatsen vara klar 2011. Tanken var att den skulle kosta 2,7 miljarder euro, motsvarande 28 miljarder svenska kronor.

Men så blev det verkligen inte. Allt som kunde gå fel med ett byggprojekt gick fel. Och nu när flygplatsen är öppen har prislappen svällt till drygt sju miljarder euro.

Även en del klimataktivister hade kommit för att protestera mot flygtrafik.

De första avgångarna är planerade till söndag. BER kommer att ersätta Tegel, som stänger den 8 november.

Utrikes

Johnson kan utlysa ny nedstängning

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. Arkivbild.
Foto: Jessica Taylor/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den brittiske premiärministern Boris Johnson väntas presentera nya åtgärder i kampen mot virusspridningen.
Enligt en regeringskälla till tidningen The Times kan det handla om att man stänger allt utom "viktiga affärer", skolor och universitet under en månads tid.

Premiärministern kommer att hålla en presskonferens under lördagen klockan 17 svensk tid, enligt tv-kanalen ITV News.

För närvarande råder lokala restriktioner baserat på smittspridningen i olika delar av landet. Men nu kan landsomfattande åtgärder, liksom de som rådde under våren, att stå för dörren en andra gång.

Motståndet mot en andra eventuell nedstängning har varit utbrett.

Vårens nedstängning gick hårt åt ekonomin som minskade med en dryg femtedel. Enorma stödpaket följde men landets ekonomi har ännu ej kommit på rätsida.

Bostadsminister Robert Jenrick har tidigare sagt att en andra nedstängning skulle föra med sig "mer skada än nytta".

– Även om det har vissa fördelar så för det också med sig stor skada för människors liv och försörjning, sade Robert Jenrick i en tidigare intervju till Times Radio.

Men snart kanske landet, med en befolkning på över 65 miljoner, inte längre har något val.

Landets statistikmyndighet ONS säger i sin veckovisa sammanfattning att antalet smittade i genomsnitt över landet har ökat till omkring en på hundra.

I Storbritannien har hittills över 45 000 coronasmittade mist livet.

Utrikes

Opposition uppmanar till protest i Tanzania

Medborgare står i kö för att rösta i Dodoma i onsdagens val.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

De två största oppositionspartierna i Tanzania förkastar resultatet i onsdagens val och uppmanar sina anhängare att bege sig ut på gatorna och protestera.

– Vi kräver att valet omedelbart görs om, säger Freeman Mbowe, ledare för partiet Chadema.

Chadema och det andra oppositionspartiet ACT-Wazalendo vill också se att valet inte erkänns internationellt.

– Vi uppmanar till upprepade, fredliga, landsomfattande demonstrationer tills våra krav har mötts, säger Freeman Mbowe och tillägger att protesterna ska börja på måndag.

Sittande president John Magufuli fick 84 procent av rösterna i valet, enligt valkommissionen. Det fanns få utländska valobservatörer på plats under valet och de flesta utländska medier nekades bevaka det på fastlandet.

"Vi är väldigt oroade över trovärdiga rapporter om oegentligheter i valet", twittrar Morgan Ortagus från USA:s utrikesdepartement.

"Vi uppmanar Tanzanias myndigheter att omedelbart börja återuppbygga förtroendet för den demokratiska processen", fortsätter hon.

Utrikes

Trump beskyller läkare för hög virussiffra

Donald Trump under fredagens kampanjmöte i delstaten Minnesota.
Foto: Bruce Kluckhohn/AP/TT
Utrikes
Utrikes Med bara dagar kvar till valet är coronaviruset ett hett samtalsämne för presidentkandidaterna Donald Trump och Joe Biden.
Båda är kritiska till hur pandemin hanterats – men av helt olika skäl.

Under ett kampanjmöte i mellanvästern på fredagen gick Trump till attack mot de åtgärder som införs för att bromsa smittspridningen.

– Det är en småsak, men en hemsk sak, sade han om delstaten Minnesotas beslut att inte tillåta fler än 250 personer att delta på hans kampanjmöte med hänvisning till den pågående pandemin. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Nästan 5 700 amerikaner med bekräftad covid-19 har avlidit under de senaste sju dagarna. I genomsnitt avled runt 800 personer med covid-19 per dag under oktober, enligt en sammanställning gjord av The Washington Post.

Under den senaste veckan har dygnssiffran stigit något – i onsdags och i torsdags dog över 1 000 personer per dag, skriver tidningen.

Trump kritiserar även smittsiffrornas tillförlitlighet under sin kampanj.

– Våra läkare får mer pengar om någon dör av covid. Ni vet det, eller hur? Jag menar våra läkare är mycket smarta så det de gör är att säga "jag beklagar men alla dör av covid", sade presidenten under ett senare kampanjmöte i Michigan, rapporterar CNN.

Trumps motkandidat, demokraten Joe Biden, har under sin kampanj flera gånger uttalat kritik mot Trumpadministrationens hantering av pandemin.

– Donald Trump har gett upp och viftat med vit flagg, sade Biden angående hanteringen av viruset under ett kampanjmöte i Des Moines, enligt Reuters.

Ida Vanhainen/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopiloten

BankID - den perfekta legitimationen online!

Casinopiloten Idag använder vi oss av internet och våra mobiltelefoner till det mesta. I Sverige har vi nu haft tillgång till BankID som e-legitimation ett par år och det blir mer och mer populärt.

Det klassas som en säker betalmetod och identifiering av gällande personer vid beställningar online eller för att legitimera sig hos olika myndigheter, banker eller andra företag.

Andra länder använder sig givetvis också av liknande elektroniska tjänster som BankID. Norge är det land som har en e-legitimation som är mest likt hur det fungerar för oss när vi använder oss av bankID som legitimering. Skillnaden med Norges e-legitimering och vår svenska är att deras e-legitimering görs via mobiloperatörens inblandning. De tar dessutom en avgift för varje gång som tjänsten används.

BankID är Sveriges absolut största och mest använda e-legitimation och har utfärdats av totalt 12 banker som i samarbete erbjuder tjänsten. Alla de största bankerna i Sverige erbjuder tjänsten och mer eller mindre alla i dagens samhälle har appen nedladdad på någon av sina enheter. De flesta använder sig av mobilt bankID för att bara med några knapptryck kunna genomföra köp och legitimering på olika sidor online.

BankID används till mer eller mindre alla köp online numera

Vi svenskar har tagit emot de flesta teknologiska förändringar öppenhjärtigt och sedan BankID kom och tjänsten breddats så använder vi den mer eller mindre till allt. Några av de områden där BankID är nära till hands:

Till inlogg där verifiering krävs, t.ex på internetbanken, arbetsförmedlingen och csn.

Vid betalning av räkningar eller för identifiering av beställningar som görs online.

Till tjänster som kräver verifiering för insättningar, t.ex när du spelar på online casino. (mer information om casino med bankid - här).

BankID kan användas för att göra direkt överföringar via tjänsten swish.

Appen är enkel att ladda hem och allt du behöver göra för att aktivera tjänsten är att antingen gå in på banken eller använda din bankdosa.

BankID kan både användas från dator, surfplatta och mobiltelefon och används flitigt flera gånger i veckan av de flesta. Tjänsten gör det betydligt mer bekvämt och enkelt för oss att hantera vardagliga inloggningar och/eller köp online.

Mobilt BankID - ett måste!

Att ha BankID installerat på sin mobiltelefon är mer eller mindre ett måste idag, eftersom att tjänsten används till det mesta online. Allt från att logga in på din internetbank, till att göra snabba överföringar, bekräfta köp eller logga in på olika sidor. För att skaffa Mobilt BankID så gör du på följande sätt:

1. Gå in på Google Play eller App Store och ladda hem appen “BankID”.

2. För att logga in i appen så använder du din säkerhetsdosa samt aktiverar tjänsten i din internetbank.

3. Om du inte har en bankdosa så behöver du aktivera ditt BankID på ditt närmaste bankkontor.

Varje bankID har en giltighetstid innan det behöver förnyas och detta kan variera beroende på vilken bank du använder dig av. Det är lika enkelt att förnya sitt bankID som att skaffa ett för första gången och när det är dags så kommer du att bli underrättad om det via appen. Många som spelar på casino online tycker att BankID är smidigt då det förenklar verifieringen av betalmetoder och i sin tur leder till snabbare uttag. Tidigare så var spelare tvungna att skicka in styrkande dokument för att bevisa sin identitet och folkbokföringsadress.

Utrikes

Val testar skört läge i Elfenbenskusten

Folk köar för att komma in i en vallokal i Abidjan, Elfenbenskusten.
Foto: Leo Correa
Utrikes
Utrikes Ett skört dödläge utmanas när västafrikanska Elfenbenskusten går till val. Den sittande presidenten Alassane Ouattara satsar på att förlänga sitt maktinnehav en tredje presidentperiod.

Vallokalerna i Elfenbenskusten har öppnat och på gatorna i miljonstaden Abidjan var det på lördagsmorgonen lugnt och till största del tomt – en kontrast till de ibland våldsamma scener som utspelat sig i landet sedan Ouattara meddelade att han kandiderar en tredje gång.

Kandidaturen innebär att han kringgår landets grundlag, som bara tillåter två mandatperioder på fem år vardera. Samtidigt har flera oppositionella kandidater nekats att ställa upp i valet på lördagen.

Ouattara själv säger att han egentligen inte vill ställa upp men att han gör det för landets bästa.

– Det här beslutet innebär en verklig uppoffring för mig, sade Ouattara när han tillkännagav sina intentioner i augusti.

Manar till civil olydnad

Sedan i augusti i år har över 30 har flera människor fått sätta livet till i våldsamheter. Olika etniska grupper har drabbat samman med machetes och tänt eld på hus och affärer runt om i landet.

Den tidigare presidenten Henri Konan Bédié och Pascal Affi N’Guessan, två av de totalt fyra kandidaterna till presidentposten, manar till civil olydnad och aktiv bojkott av valet. Händelseutvecklingen ses som den största utmaningen hittills för den sköra stabiliteten i landet, som har rått sedan ett kort inbördeskrig kostade runt 3 000 människor livet efter det att Ouattara kom till makten 2010.

I samband med att han lade sin röst i Abidjan fördömde President Ouattara uppmaningen till civil olydnad.

– Jag uppmanar de som lanserat denna slogan för civil olydnad som lett till att folk mist livet: Sluta, det ni gör är brottsligt. Jag vädjar till alla unga att inte låta er manipuleras, sade Ouattara.

"Ingen bojkottar valet"

I Abobo, förort till Abidjan, där stödet för president Ouattara är stort, ringlade köerna långa under morgonen.

– Ingen bojkottar valet här, säger 57-årige väljaren Alidou Kanye.

Den sittande presidentens kampanj trycker på att Elfenbenskustens ekonomi har växt under Ouattaras tid vid makten – i augusti beskrev Världsbanken tillväxten som "en av de bäst presterande" söder om Sahara.

Samtidigt är fattigdomen och inkomstskillnaden stor och ekonomin har rammats hårt av coronapandemin. Enligt Världsbanken lever tio av landets 25 miljoner människor i fattigdom och två tredjedelar av ivorianska familjer har svårt att tillgodose de basala behoven.

FAKTA

Fakta: Skört lugn i våldshärjat Elfenbenskusten

Elfenbenskusten ligger på Västafrikas sydkust och har drygt 25 miljoner invånare. Huvudstaden heter Yamoussoukro på pappret, men den största staden Abidjan är landets verkliga centrum.

Elfenbenskusten blev självständigt från det franska kolonialstyret 1960. Den första presidenten, landsfadern Félix Houphouët-Boigny – "Papa Houphouët" – hade fortsatt starka band till Frankrike och ledde ett Elfenbenskusten med ett enpartisystem fram till sin död 1993.

Efter det kom starka etniska och sociala splittringar upp till ytan. Militären tog makten i en kupp 1999, ett par år senare utbröt ett första inbördeskrig och sedan har det skett flera våldsamma maktskiften. Landet brottas med stora klassklyftor, fattigdom, arbetslöshet, aids och ett raserat vårdsystem.

Alassane Ouattara, 78, har varit president sedan 2010. Han var premiärminister under Félix Houphouët-Boignys styre och har också varit vicechef för Internationella valutafonden. I det senaste valet, som bojkottades av delar av oppositionen, uppgavs han ha fått 84 procent av rösterna.

Motkandidaten Henri Konan Bédié, 86, blev president efter Félix Houphouët-Boignys död, i stark konkurrens med Alassane Ouattara. Det var han som avsattes i militärkuppen 1999.

En annan tidigare presidents skugga faller över valet. Laurent Gbagbo, 75, var president fram till valet 2010, då han vägrade erkänna sig besegrad av Alassane Outtara, som hade stöd från större delen av omvärlden. En våldsam konflikt följde där över 3 000 människor dödades och upp emot en miljon drevs på flykt.

Gbagbo tvingades bort och greps 2011, varpå han utlämnades för att ställas inför Internationella brottmålsdomstolen i nederländska Haag. Där friades han tidigare i år och nu befinner han sig i Belgien – förbjuden att återvända till eller ställa upp i val i Elfenbenskusten.

Utrikes

Miljardär och exilpolitiker tävlar i hett val

Valararbetare gör sitt yttersta för att få röstningen coronaanpassad i Georgiens huvudstad Tbilisi.
Foto: Shakh Aivazov/AP/TT
Utrikes
Utrikes Georgiens fyra miljoner invånare går under dagen till valurnorna för att rösta i vad som ser ut att bli ett dramatiskt parlamentsval.
Val i landet tenderar att gå hett till – endast en gång har makten överlämnats på ordnat och fredligt vis.

I centrala Tbilisi strålade höstsolen och himlen var hög. Runt om i stadens centrala delar slingrade sig köerna långa för att få komma in i vallokalerna.

– Jag är mycket optimistisk, Georgien kommer i dag att göra sig kvitt Ivanishvili och hans korrupta regering, säger rörmokaren Lasha Guruli som just lagt sin röst.

Dagens val står mellan två välkända profiler inom landets politik – den tidigare presidenten Mikhail Saakasjvili, som för närvarande lever i självvald i exil i Ukraina, och den tidigare premiärministern Bidzina Ivanishvili, som är en av Georgiens rikaste män.

Eklektisk opposition

Mikhail Saakasjvili, som representerar oppositionen Förenade nationella rörelsen (UNM), har inför valet förmått en eklektisk samling politiska grupper att sluta upp bakom honom – och mot Bidzina Ivanishvili, som representerar det allt mer impopulära regeringspartiet Georgisk dröm.

Oppositionsledaren Saakasjvili tjänade som landets president fram tills valet 2012 då han besegrades av Georgisk dröm. Efter detta lämnade han landet för att undkomma åtal om maktmissbruk, en anklagelse som Saakasjvili och hans anhängare anser är politiskt motiverad.

Jämn kamp

Opinionsundersökningar pekar på en mycket jämn kamp mellan de två kandidaterna och valdeltagandet väntas bli högt.

Fyra timmar efter att vallokalerna öppnat hade 19 procent av de röstberättigade röstat.

Vallokalerna stänger klockan 17 svensk tid och de första preliminära valresultaten förväntas komma runt 21-tiden. På grund av Georgiens komplexa vallagar kan det dröja fram tills slutet av november innan landet får en ny regering.

FAKTA

Georgien

Georgien ligger i södra Kaukasus där Europa möter Asien, och är till ytan ungefär dubbelt så stort som Jämtland.

Georgien, mellan 1936 och 1991 en del av Sovjetunionen, har omkring 4,5 miljoner invånare.

Från 1992 leddes det självständiga Georgien av den förre sovjetiske utrikesministern Eduard Sjevardnadze, som störtades 2003 i en fredlig folkresning, "Rosenrevolutionen".

Året därpå tillträdde Mikhail Saakasjvili som landets president och satt kvar på posten till 2012.

Källa: UI/Landguiden

Utrikes

Grekland stänger barer och restauranger

Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis.
Foto: Iakovos Hatzistavrou/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Grekland stänger barer, restauranger, gym, biografer och museer från och med den 3 november, meddelar landets premiärminister Kyriakos Mitsotakis.

Nedstängningen ska gälla en månad i landets mest befolkade delar för att minska spridningen av coronaviruset, säger premiärministern. Man förlänger också det nattliga utegångsförbudet.

Antalet fall i Grekland har varit färre än på många håll i Europa men spridningen har ökat gradvis sedan början av oktober.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL