Pandemin förändrar hur vi vill bo

För mindre än ett år sedan hejade vi som hastigast på grannen innan vi stack iväg till jobbet. Väl där umgicks vi med våra kolleger, åt eventuellt en lunch ute och kom sedan hem på kvällen. I dag kan det vara så att grannen är den enda vi pratar med under en dag. Lunchen vill vi äta i närheten av där vi bor och kaffepausen vill vi ta på balkongen – om vi har en.

– Bostäderna vi har i dag är inte ritade för en pandemi, säger Stefan Rydin, arkitekt på Tengbom och tillägger att öppna kök, små sovrum och stora sociala ytor inte är optimala för en familj där två vuxna jobbar hemifrån och ett eller flera barn också ska sköta skolgången.

Vad vi behöver är i stället en eller ett par avskilda arbetsplatser och möjlighet att vara hemma alla samtidigt utan att mötas hela tiden.

På bostadssajten Hemnet har man redan sett en skillnad i vad människor letar efter. Mellan mars och augusti ökade sökningen på ordet ”uteplats” med 92 procent, jämfört med samma period förra året. När det gäller sökningar på villor ökade ”pool” med 25 procent. Det ses som tecken på att vi har accepterat det faktum att vi inte kan resa på samma sätt längre och kommer att tillbringa mer tid hemma.

– Så många som 31 procent uppgav i vår undersökning, som vi genomförde i juni, att deras bostadspreferenser har förändrats. Till exempel värdesatte sju procent fler ett hemmakontor, och 14 procent en trädgård i högre utsträckning än tidigare, säger Staffan Tell, talesperson på Hemnet.

Åtta procent uppgav att de vill ha större boyta nu än tidigare.

– Om man har upplevt att man var trångbodd före pandemin så blev nog den känslan ännu mer påtaglig när många tillbringade mer tid i hemmet. Söktrycket på villor har varit stort, och under de senaste månaderna har det kommit ut färre villor på marknaden. Utbudet är rekordlågt just nu, säger Staffan Tell.

I brist på tillgängliga villaträdgårdar planerar man på arkitektstadiet nu gärna större gemensamma gårdar för flerfamiljshusen och fler balkonger – och undersöker hur taken kan användas som terrasser, enligt Stefan Rydin.

– Dessutom funderar vi över hur vi kan förlänga säsongen. Att ha ett uterum från april ända till slutet av oktober är värdefullt för många.

Den gemensamma gården blev betydelsefull under sommaren, och grannarna blev viktigare för våra dagliga sociala kontakter.

– Folk efterfrågar gårdar där det kan hända mycket – de vill ha odlingsplatser, utrymmen för social samvaro och ett gemensamt hus som kan fungera som arbetsplats och barnkalas och kanske yogastudio, säger Stefan Rydin och fortsätter:

– Under våren har vi sett hur folk har öppnat sina lägenhetsdörrar och fikat i trappuppgången, det finns en tydlig längtan efter den här typen av sociala kontakter. I stället för kollegerna vill vi småprata med grannarna, därför ritar vi nu bland annat större trapphus.

Vårt hem har sedan i våras förvandlats från att bara vara bostad till att också fungera som såväl kontor som platsen för rekreation. Det ställer höga krav.

– Få människor har råd att betala för det extra rum som egentligen skulle behövas för att få en bra arbetsplats hemma. Nu börjar vi se önskemål om att bygga gemensamma arbetsytor i bostadshus. Kanske en av lägenheterna eller en yta på entréplan kan fungera som kontor, säger Stefan Rydin.

Han är övertygad om att även om ett vaccin snart finns tillgängligt kommer vi inte helt att gå tillbaka till hur vi levde före virusutbrottet. Citykärnan i storstäder har förändrats i och med att vi inte pendlar in till stan längre i samma utsträckning, lunchrestauranger har fått slå igen och kontor står öde. I gengäld har de lokala centren fått ett uppsving. Redan nu byggs centrala kontorslokaler om till bostäder, enligt Stefan Rydin.

– Det är en utmaning. Kontorslokaler är så mycket djupare och bland annat är det svårt att tillgodose reglerna för hur mycket dagsljus alla rum måste ha i en bostad.

Vilka miljöer kommer vi att vilja ha om två till fem år? Vägen mellan idé och färdiga byggnader är lång, och som arkitekt måste man kunna tänka framåt. Men i och med det extrema läget som har rått det senaste halvåret har processerna förkortats.

– Det sa bara pang, och plötsligt är benägenheten till förändring mycket större. Det som förut tog år att få igenom tar nu ett par veckor. Alla, från bostadsbolagen till kommunen, förstår att det krävs ett nytt slags boende för att hantera pandemier, säger Stefan Rydin.

Han drar sig för att säga att pandemin har fört positiva saker med sig, men efter en viss tvekan säger han att människor som är hemma på dagarna skapar trygghet.

– Sovstäder har vaknat upp och folk lever där de bor. Ser vi längre än till pandemiläget är det bara positivt.

Viktoria Hansén/TT