Inrikes

Vintern är här – rejält med snö att vänta

Det blir mycket snö i Norrbottens inland i helgen. Men boende i södra delarna av Sverige får vänta på vintern, enligt SMHI. Arkivbild.
Foto: Charles Rex Arbogast/AP/TT
Inrikes
Inrikes Vintern har nu formellt anlänt i stora delar av norra Sverige. Och mer vinter blir det.
SMHI klass 1-varnar för rejält snöfall i Norrbotten – och bilister i Jämtland och Västernorrland bör se upp för ishalka.
PREMIUM

Från Treriksröset i norr till Åre i söder är det nu meteorologisk vinter – det innebär att dygnsmedeltemperaturen varit noll grader eller lägre i minst fem dygn.

På SMHI:s årstidskarta täcks hela Norrbotten av den mörkblå färg som symboliserar vintern, och även i delar av Västerbotten har det varit kyligt i veckan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Säpopolis glömde tjänstevapen på tågperrong

Den Säpoanställda polisen straffas med löneavdrag. Arkivbild.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

En polis på Säpo glömde en ryggsäck med sitt tjänstevapen, ammunition och magasin på en tågperrong på Lunds centralstation i somras, skriver Kvällsposten .

Enligt en intern disciplinutredning ska polisen snabbt ha insett misstaget och drabbats av en känsla av panik och tog då direkt tåget tillbaka till Lund. Där hade väskan redan omhändertagits av ordningsvakter.

Den Säpoanställda polisen har uppgett att misstaget berodde på "en sekund av ouppmärksamhet" i samband med ett telefonsamtal.

Polisen straffas med ett löneavdrag, då personalansvarsnämnden vid Säkerhetspolisen finner att misstaget innebar en uppenbar risk att en utomstående kunnat komma över utrustningen.

Jonas Grönvik/TT

Inrikes

Havsström upptäckt öster om Island

Djuphavsströmmen passerar norr om Färöarna. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Forskare vid Universitetet i Bergen har upptäckt en hittills okänd havsström som sträcker sig öster om Island ner mot Färöarna.

Havsströmmar har mycket stor betydelse för klimatet och ekosystemen. Det är inte varje dag någon upptäcker och ger namn åt en.

– Vi har satt en ny havsström på kartan. Rätt och slätt, säger en av studiens huvudförfattare Stefanie Semper till norska NRK .

Hon är verksam vid klimatforskningscentret Bjerknessenteret och Universitetet i Bergen.

Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications , visar att djuphavsströmmen "Iceland-Faroe Slope Jet" (IFSJ) transporterar mycket kallt och tungt vatten norr om Island ner mot Färöarna. Strömmen på flera hundra meters djup är en del av ett större system. Vattnet i Nordatlanten cirkulerar genom att varmt vatten strömmar norrut, kyls av, sjunker och på stort djup transporteras tillbaka söderöver.

Studien har kombinerats med en annan som försöker peka ut källan till havsströmmen och som anger att den bildas i Grönlandshavet. Att veta var vattnet kommer ifrån är viktig kunskap i klimatsynpunkt, säger Semper.

– Jag tror att om vi verkligen vill förutse hur framtiden kommer att se ut måste vi veta mycket om havet och hur strömmarna fungerar i dag, säger hon till NRK.

Niklas Svahn/TT

Inrikes

Polismisstanke: Samma personer bakom falsklarm

Den senaste tiden har flera falska bomber placerats ut i Rosengård. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Bombliknande men ofarliga föremål har placerats ut i Rosengård i Malmö vid sju tillfällen sedan förra veckan, skriver Sydsvenskan . Senast i fredags fick polisen rycka ut vid två tillfällen.

Polisen misstänker att det är samma personer som ligger bakom flera falska, inringda larm om skottlossningar och grova våldsdåd i stadsdelen de senaste månaderna.

– Dagligen har vi en hög frekvens av vad vi bedömer som falsklarm där det påstås allt från att det skett skottlossningar till att bilar brinner. Uppgifter som helt enkelt inte stämmer, säger biträdande lokalpolisområdeschef Erik Åberg till tidningen.

Han kan med hänvisning till förundersökningssekretess inte uttala sig om vilka man misstänker ligger bakom falsklarmen, men säger att det kostar polisen tid och resurser.

Falsklarmen påverkar också förutsättningarna att prioritera bland larmen.

– Nu känner vi till fenomenet så vi värderar varje enskilt samtal som vi alltid gör. Men vissa av händelserna beskrivs så spektakulärt att man kan ana att det inte stämmer. Oavsett så behöver vi vidta kontroller i ett väldigt stort antal ärenden, säger Erik Åberg.

Inrikes

Stor vattenläcka drabbade Arboga

Arboga har drabbats av en vattenläcka. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En större vattenläcka inträffade på ledningsnätet i Arboga på lördagsförmiddagen. Trycket i ledningarna var svagt och många hushåll blev helt utan dricksvatten.

Huvudläckan tros ha uppstått vid en viadukt vid Stureleden i centrala Arboga. Det ledde till stora vattensamlingar under järnvägstunneln och bland annat fastnade en bil i vattenmassorna.

Personal från kommunen lyckades täta läckan och på eftermiddagen hade de flesta fått tillbaka trycket i ledningarna. Boende i Arboga, Medåker och Valskog uppmanas dock att koka vattnet tills vattenprover tagits klart. Det beräknas ta hela helgen, enligt kommunens hemsida.

Inrikes

Minister: Kan hantera minksmitta i Sverige

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) anser att det finns bra rutiner i Sverige för att kunna hantera utbrott. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes Coronautbrottet på en minkfarm i Blekinge är inget som oroar landsbygdsminister Jennie Nilsson. Enligt henne finns det goda rutiner för att hantera det här i Sverige.

Både minkar och anställda har konstaterats vara smittade av coronaviruset på en farm i Sölvesborg. Om viruset gått från djur till människa är inte klarlagt, men enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) kan man anta det.

Utbrottet i Sölvesborg är det första i Sverige, men inte i Europa. I bland annat Nederländerna har ett stort antal minkfarmar drabbats. Enligt landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) är myndigheter i Sverige väl förberedda på eventuella utbrott.

– Vi har väl upparbetade rutiner sedan länge kopplat till smittskydd och det är det som tickar i gång nu där man provtar, smittspårar och isolerar bland annat.

Hon har stort förtroende för att myndigheter nationellt men även regionalt och lokalt kan klara av att hantera utbrott på svenska minkfarmar.

– Man (myndigheterna) signalerar att det fungerar väl.

TT: Är det säkert att ha minkfarmar öppna under rådande omständigheter?

– Det finns fortfarande en diskussion om det överförs från mink till människa, men det går inte att utesluta att det är så. Det viktiga är att man säkerställer att man har goda rutiner för att hantera eventuella utbrott, säger Jennie Nilsson.

Men hon tillägger:

– Är det så att våra myndigheter signalerar att de behöver något ytterligare för att klara detta så vill jag vara tydlig med att vi kommer agera snabbt och kraftfullt kring det, säger Jennie Nilsson.

Malin Johanson/TT

FAKTA

Fakta: Mink

Minken är ett mårddjur som blir 30–45 cm lång (utan svansen inräknad).

Djurets ursprung är Nordamerika men finns nu även i Skandinavien, Storbritannien och lokalt på andra platser i Europa.

Sveriges första minkfarm etablerades 1928. På 1950- och 60-talet fanns över 1 300 minkfarmer i Sverige. Nu är antalet farmer ett 40-tal men de är betydligt större.

Källa: Nationalencyklopedin

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Minifinder.se

Ökade våldsbrott i Skåne - vad säger brottsstatistiken?

Minifinder Nano GPS personlarm - telefon och larm i ett!
Minifinder.se I hela Sverige så har våldsbrotten ökat markant de senaste åren och det är egentligen inte förrän efter ett par år man kan se trenderna.

Statistiken över brott kan dock variera lite från år till år, men när man ser över statistiken med ett par års överblick så har brotten stigit sakta men säkert. I Skåne kan vi också tydligt se den här trenden.

En orsak till ökningen tros också vara benägenheten till att anmäla brott. Däremot så har inte vården märkt av trenden när det kommer till behandling av offer som blivit utsatt för våldsbrott och i de regionerna kan man inte se några tecken alls på ökad utsatthet när det kommer till misshandel. Det betyder med andra ord att anmälningsbenägenheten har ökat. Att ökningen inte märks av inom vården tros bero till största del på att fler anmäler och att det inte är någon högre andel av misshandelsfallen som anmäls som är av det grövre slaget.

Skåne ligger 3:a på listan över anmälda våldsbrott i Sverige

Södermanlands län och Stockholms län ligger lite högre än vad Skåne gör när det kommer till anmälda våldsbrott per invånare. Att det ser ut på detta viset beror till stor del på att det är i dessa län som vi hittar Sverige tre största städer.

Statistiken säger dock att det dör mindre människor i våldsbrott och går i linje med vad sjukvården menar på, Detta innebär med andra ord att även om våldsbrotten har ökat, så har inte de fallen av grövre misshandel ökat och inte heller har ett högre antal dött till sviterna från våldsbrott. Det finns flera faktorer som tros spela in till varför vi kan se en ökning av våldsbrott i Sverige.

Detta kan du göra för att känna dig mer trygg:

– Om du har barn så är det bra om du låter barnet ha en telefon att ringa med och som du kan nå dem via. Du kan också använda en GPS Tracker, dessa gör att du alltid kan se var ditt barn befinner sig. Detta ger trygghet och säkerhet till barn och föräldrar.

– Ett överfallslarm är bra att ha i fickan på sin jacka (man ska absolut inte vara rädd i onödan, men de är otroligt effektiva eftersom att de hörs väldigt högt).

- Håll dig lugn! Även om våldsbrott ökar statistiskt sett så ökar inte dödsfall eller personskador, vilket betyder att våldsbrott har ofta någon bakomliggande orsak och är ofta relaterade till dispyter mellan kriminella.

– Många gånger sker våldsbrott i nära relationer där det kan vara svårt att ta sig bort. Om du befinner dig i en situation där du blir misshandlad i hemmet, så prata med någon och sök dig till hjälp. Det kan vara svårt att berätta om, men det finns alltid professionella människor du kan vända dig till för att få råd, stöd och hjälp att bli fri din situation Om du är utsatt för våld i nära relation så kan du kontakta Malmös kriscentrum.

- Ha alltid med dig din telefon ifall du skulle råka illa ut på något sätt, så att du alltid kan ringa och be om hjälp eller för att bara prata med någon som kan lugna dig om du är orolig.

Om du är med om ett våldsbrott, oavsett om det är en av familjens medlemmar som skadar dig eller om du blir illa behandlad av någon du inte känner sedan tidigare så är det viktigt att anmäla. Genom att anmäla vad du blivit utsatt för så står du automatiskt upp för alla andra som också blivit utsatta för våldsbrott.

Inrikes

80 år sedan olyckan i Armasjärvi då 46 omkom

44 infanterister och två färjekarlar omkom när en färja förliste på sjön Armasjärvi 1940. Arkivbild.
Foto: Pressens Bild/TT
Inrikes
Inrikes I dag är det 80 år sedan en av de svåraste olyckorna inträffade för Försvarsmakten i fredstid – den så kallade Armasjärviolyckan.

Det var den 24 oktober 1940 som en färja skulle föra två ingenjörsplutoner över sjön Armasjärvi i Tornedalen. Det var en kall och blåsig kväll.

När färjan med 102 militärer ombord lämnat land började vågor skölja in över stäven och männen flyttade sig bakåt i båten. Då tog färjan in mer vatten och sjönk. Panikartade scener utbröt, dåtidens uniformer sög åt sig det iskalla vattnet vilket gjorde att många förolyckades.

46 personer, varav 44 militärer och två civila färjekarlar, miste sina liv.

Olyckan är alltjämt en av de svåraste som drabbat Försvaret i fredstid. Varje år hedras offren med en minnesceremoni med kransnedläggning i byn Armasjärvi. Under lördagen tände bybor 80 gravljus för alla år som gått i den kalla nordanvinden.

"80 år är en lång tid. Men det är viktigt att berättelsen om Armasjärvi aldrig glöms bort. För olyckan är även en påminnelse för oss i dag om hur viktigt det är att alltid ta säkerheten på största allvar i riskfyllda miljöer. Det är en sanning även i dag", säger Jonny Lindfors, chef för Norrbottens regemente, i ett pressmeddelande.

Niklas Svahn/TT

En ceremoni genomfördes vid minnesstenen i byn Armasjärvi.
En ceremoni genomfördes vid minnesstenen i byn Armasjärvi.
Foto: David Carr/Försvarsmakten

Inrikes

Kriminalvårdens nya gd: De får bära ut mig

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow
Inrikes
Inrikes Brist på platser, besöks- och permissionsförbud, coronapandemi och stabsläge har präglat Martin Holmgrens första månader som generaldirektör för Kriminalvården. Men han har också hunnit med att titta på en tv-serie om världens värsta fängelser.

– Där kan man verkligen se hur man kan tvingas bedriva kriminalvård på ett annat sätt. Personalen bevakar den yttre gränsen och sedan sköter de intagna allting innanför, säger generaldirektör Martin Holmgren när TT träffar honom på Kriminalvårdens regionkontor i Liljeholmen i Stockholm.

Serien ser han inte som en inspiration för hur den svenska Kriminalvården borde se ut.

– Men som ett led i mitt behov av att kompetensutveckla mig så är det nyttigt att se kontrasterna också.

Udda start

Martin Holmgren tillträdde som generaldirektör för Kriminalvården den 2 mars i år, efter drygt fem år som generaldirektör för Domstolsverket.

– Jag hann knappt börja förrän coronapandemin blev på riktigt. Redan den 13 mars fick jag ta beslutet om att vi skulle gå upp i stabsläge för att hantera coronaläget.

Pandemin grusade hans genomtänkta plan för att lära känna verksamheten genom besök på häkten, anstalter och hos frivården. I stället blev han sittande på regionkontoret i Stockholm och fick lära känna sina medarbetare ute i landet genom videokonferenser och telefonsamtal.

– Det var naturligtvis inte alls så som jag hade tänkt mig, säger han.

Den senaste tiden har Martin Holmgren kunnat sätta sin ursprungliga plan i verket och göra besök på verksamheterna ute i landet.

– Det är otroligt viktigt för att jag ska göra ett bra jobb att jag förstår vad det är för problematik och frågeställningar som är aktuella ute i verksamheten.

Stabsläge och platskris

Och aktuell problematik finns det just nu gott om inom Kriminalvården. Den mest kända är platsbristen, som förvisso varit ett problem i flera år, men som blivit mer uppmärksammat sedan Martin Holmgren valde att gå ut på DN:s debattsida och berätta att Kriminalvården på grund av platsbrist och överbeläggningar beslutat att jobba i särskild stab.

– Vi såg att vi inte kan jobba i vår vanliga organisation. Vi behöver skärpa upp tempot för att kortsiktigt bygga ut antalet platser både på häkten och anstalter.

TT: Varför valde ni att gå ut med stabsbeslutet på en debattsida?

– Det är många debattörer som velat berätta om att det är fullt på anstalter och häkten. Jag tyckte att nu är det läge att berätta vad det här faktiskt betyder för oss. Att det här är vårt uppdrag, det är vi som ska klara av det, det är ingen annan som kommer att göra det åt oss.

Saknar marginaler

För få platser på anstalter och häkten får mer långtgående konsekvenser än att någon intagen kanske måste dela cell med en annan i en våningssäng. Martin Holmgren säger att det påverkar det återfallsförebyggande arbetet, som är ett av myndighetens grunduppdrag, men också säkerheten för intagna och anställda. Det handlar om att kunna ha marginaler för att kunna placera varje intagen där de bäst passar men också att snabbt kunna flytta på intagna som utgör säkerhetsrisker.

– Vi behöver ha en sådan marginal och i dag har vi inte det.

TT: Om det skulle bli ett upplopp på en anstalt i dag och många intagna behöver flyttas därifrån, finns det möjlighet till det?

– De möjligheterna blir mer utmanade ju färre platser vi har att tillgå. Om en sådan sak skulle hända behöver vi vara beredda att flytta folk kanske över hela landet.

Lärt av misstag

Martin Holmgren säger i nästa andetag att Kriminalvården arbetar aktivt för att förhindra upplopp och oroligheter. Bland annat genom mindre enheter på anstalterna.

– Tidigare lät man de intagna umgås i mycket större grupper, där mycket kunde hända. I dag är det mer sektionerat och mindre grupper och vi har ur det perspektivet större möjligheter att möta när det inträffar en allvarlig incident.

TT: Har överbeläggningarna hittills lett till att personer som borde sitta på anstalt med hög säkerhetsklass placerats på anstalt med lägre säkerhet?

– Jag ska vara ärlig och säga att vi tittar på alla möjliga saker för att lösa den här situationen.

Bland annat har intagna, efter "vederbörlig säkerhetsbedömning", flyttats från sluten klass 2 anstalter till öppen klass 3 anstalt.

– Vi har varit väldigt noggranna med att man är i rätt säkerhetsklass och det ska vi fortsätta vara, säger Martin Holmgren.

Vänta på fängelseplats

En annan konsekvens av platsbristen på anstalterna är att personer som dömts till fängelsestraff, men som domstolen bedömt inte behöver vara häktade, i vissa fall fått längre tid på sig innan de ska inställa sig vid anstalten för att avtjäna sitt straff. Inställelsetiden, alltså tiden en dömd person har på sig innan straffet ska börja avtjänas, har utökats från 50 upp till 100 dagar.

– Vi har tyckt att vi varit tvungna att göra det för att kunna prioritera i utnyttjandet av de befintliga platserna, säger han.

Detta uppmärksammades och kritiserades när det visade sig att en person som misstänks för att grovt ha misshandlat två yngre pojkar på en kyrkogård i Solna gjorde det när han var på fri fot i väntan på att avtjäna ett fängelsestraff för ett annat brott.

När det gäller när en dömd ska infinna sig inom de 100 dagarna gör Kriminalvården, precis som när det gäller var en intern ska placeras, en individuell bedömning.

– Sedan utesluter inte det att det kan hända sådana här saker, som i Solna till exempel.

Vänder stenar

Kriminalvården jobbar enligt Martin Holmgren intensivt för att åtgärda platsbristen både på kort och lång sikt och för att bygga upp en flexibel infrastruktur för att klara upp- och nedgångar i inflödet till anstalter och häkten i framtiden.

TT: Tittar ni på möjligheten att hyra platser i andra länders fängelser?

– Det är en fråga för regering och riksdag att ta ställning till.

Han säger att debattartikeln som berättade om stabsläget på grund av platsbrist ledde till att det strömmade in tips om lösningar på krisen.

– Vi har till exempel förhoppningar om att kunna återstarta den gamla riksanstalten i Härnösand som en klass 2-anstalt. Den står där och skulle kunna tas i bruk ganska snabbt, förutsatt att vi kan komma överens och hitta lösningar med nuvarande fastighetsägare.

Bäras ut

I det korta perspektivet jobbar Kriminalvården också för att bygga ut befintliga anstalter med till exempel modulhus och på längre sikt ska två nya klass 2-anstalter uppföras. Den ena, med 300 platser ska ligga i Trelleborg och ytterligare en klass 2-anstalt ska, enligt justitieminister Morgan Johansson (S) byggas någonstans i "östra Sverige".

TT: Kan du säger mer exakt var anstalten hamnar?

– Vi tittar i sydöstra Sverige. Sedan kan jag också säga att vi har långt framskridna planer. Jag ser framför mig att vi kommer att kunna komma till något ställningstagande inom de närmaste veckorna, säger han.

Att Martin Holmgren efter den första turbulenta tiden nu funnit sig väl tillrätta som generaldirektör för Kriminalvården går inte att ta miste på. När vi ska skiljas åt berättar han entusiastiskt om vilket fantastiskt jobb alla gör och hur bra organisationen fungerar i kris.

– Alla de här människorna är så stolta och duktiga och engagerade. Och då ska det väl fan till om inte jag ska kunna ge dem förutsättningarna för att det här ska funka i framtiden också.

TT: Ska man tolka det som att du blir kvar ett tag på den här posten?

– Ja, de får nog bära ut mig, säger Martin Holmgren.

Beatrice Nordensson/TT

Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Foto: Jessica Gow

FAKTA

Fakta: Martin Holmgren

Namn: Martin Holmgren

Nuvarande jobb: Generaldirektör för Kriminalvården

Född: 1950

Uppväxt: I Täby norr om Stockholm

Nuvarande bostadsort: Nacka

Familj: Fru och två vuxna söner

Fritidsintressen: Familjen, fritidshus på Gotland, AIK och att åka motorcykel.

"Jag är hellre den som kör lite fort, men det har sina utmaningar. Man vill ju vara laglydig men man kan ju accelerera snabbt. Det ger energi."

Tidigare uppdrag: Generaldirektör för Domstolsverket, departementsråd i Justitiedepartementet, rätts- och expeditionschef vid Inrikes- och Kulturdepartementet, chefsrådman i Stockholms tingsrätt och lagman vid Nacka tingsrätt. Han har också varit ordförande för Ishockeyförbundets disciplinnämnd.

Inrikes

Barn hålls hemma – föräldrar hotas med vite

Föräldrar måste betala vite om de inte låter sina barn gå i skolan under pandemin. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes

Skolpolitiker i Skellefteå hotar föräldrar som inte låter sina barn gå i skolan på grund av rädsla för covid-19 med vite om inte barnen är tillbaka den 2 november, rapporterar P4 Västerbotten .

Föräldrarna har hållit sina barn hemma sedan i mars, och försvarar sig med att de har fått hemundervisning via internet. Men skolpolitikerna underkänner hemundervisningen eftersom den inte följer läroplanen.

Föräldrar i andra kommuner har tidigare hotats med vite om de inte låter barnen gå i skolan under pandemin, bland annat en mamma i Kungälv som hotades med straffavgift på 17 000 kronor i månaden, som Göteborgs-Posten skrev om i augusti. Mamman ändrade sig senare och lät barnen återvända till skolan.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL