SKR: Fem miljarder behövs 2023
Coronapandemin har gett en högst oväntad effekt runtom i landet enligt SKR.
Ökade generella statsbidrag med totalt 31 miljarder kronor ger ett rejält ekonomiskt överskott, närmare bestämt 40 miljarder kronor, enligt den ekonomirapport som presenteras i dag
Detta inte enbart tack vare statliga bidrag utan även tack vare att efterfrågan på exempelvis särskilda boenden och hemtjänst minskat som en konsekvens av oro för smittspridning. Dessutom har behovet av barnomsorg sjunkit då många föräldrar fått arbeta hemifrån.
Stora intäktsfall
För landets regioner i sin tur spås ett överskott på knappt nio miljarder trots stora intäktsfall inom kollektivtrafiken och Folktandvården.
– Vi har en betydligt bättre situation nu för regionerna vilket naturligtvis är positivt. Många som dragits av underskott kommer nu att kunna återställa det, säger SKR:s ordförande Anders Knape till TT och fortsätter:
– Om inget dramatiskt sker kommer 2020 bli ett väldigt bra ekonomiskt år och och även 2021–2022 ser bättre ut än vi trodde i våras.
Det är därefter som problemen förväntas uppträda igen för kommunerna och regionerna. Osäkerheten kring coronapandemin till trots, en annan stor utmaning handlar om demografin.
– Antalet äldre ökar kraftigt under den här planeringsperioden och det påverkar skatteintäkterna som minskar, säger Anders Knape.
I landsbygdskommunerna beräknas antalet invånare 80 år eller äldre att öka med 33 procent det närmaste decenniet samtidigt som antalet invånare i yrkesför ålder minskar med nio procent.
Det är en ekvation som SKR påpekar inte går ihop.
– Kommer vi att kunna ha tillräcklig personal som kan arbeta inom äldreomsorgen i den utsträckning som behövs? Personalfrågan kommer att bli brännande, pengar går alltid att plocka fram men när det gäller personal är det inte lika enkelt, utan det blir den stora utmaningen.
Flera utmaningar
Ytterligare utmaningar i spåren av coronapandemin är kollektivtrafiken liksom den vårdskuld som nu byggts upp. För 2020 som helår beräknas exempelvis antalet behandlingar/operationer minska med 15 procent jämfört med föregående år. Intäktsbortfallet i kollektivtrafiken beräknas uppgå till sju miljarder kronor i förhållande till 2019.
– Vi vet i nuläget inte hur stora kostnader det blir för att beta av den vårdskuld som nu vuxit fram. Vi vet inte hur mycket som kommer att klaras av ordinarie verksamhet och hur mycket som kommer att köpas in. Det kan i så fall bli kvällar och helger och då är prislappen en helt annan, säger Anders Knape.
Rättad: En tidigare version fanns felaktiga uppgifter om hur många miljarder som saknas, samt omfattningen av ökade statsbidrag och sektorns överskott.
Tobias Österberg/TT
