Inrikes

Stora fiskar har oväntad klimatpåverkan

När tonfiskar dör till havs sjunker de ned till botten och fungerar som en naturlig kolsänka. Arkivbild.
Foto: Itsuo Inouye/TT
Inrikes
Inrikes Havets stora fiskar har en hittills ouppmärksammad förmåga att ta bort koldioxid ur atmosfären – om de får dö naturligt. Men detta urgamla kretslopp har brutits av fiskeindustrin, visar en ny studie.
PREMIUM

När stora fiskar, som tonfisk, makrill och svärdfisk, dör en naturlig död i havet sjunker de snabbt ner till botten. Den mängd kol som de bundit under sin livstid kommer då att lagras i sedimenten i tusentals eller till och med miljontals år, beroende på djupet.

”Men om fisken fångas kommer detta kol i stället att släppas ut som koldioxid i atmosfären efter några dagar eller veckor", säger Gaël Mariani, forskare vid Université de Montpellier i Frankrike, i ett pressmeddelande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Regioner hinner inte smittspåra i tid

De flesta regionerna har svårt att hinna med att smittspåra så att spårningen får effekt och förhindrar att covid-19 sprids vidare. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Många regioner har svårt att hinna med smittspårningen av covid-19 utan väntetider. Ibland tar smittspårning så lång tid att den blir verkningslös, visar en enkät som Sveriges Radio Ekot har gjort.

I enkäten svarar 18 av 21 av regionernas smittskydd att smittspårningen ibland dröjer. När coronaviruset sprids allt snabbare har det hänt att väntetiden i flera regioner blivit så lång att det inte längre är någon poäng att smittspåra.

– Vi har omfördelat i vår region, så vi har nästan dubblerat bemanningen på smittspårningsenheten bara de sista veckorna, och ändå räcker det inte riktigt till, säger Lisa Labbé Sandelin, som är smittskyddsläkare i Kalmar län.

Det är inte ovanligt att det tar upp till sju dagar för smittspårningen att komma i gång, enligt Ekots enkät. Då har redan de flesta slutat att vara smittsamma och sjukdomen har hunnit bryta ut hos dem som den sjuka har träffat.

– Hela poängen är ju att bryta smittkedjor så tidigt det bara går, säger Fredrik Zettergren, ansvarig för provtagningsenheten i Region Uppsala, till radion.

I många regioner hinner inte smittspårarna ringa upp alla smittade. I stället får de smittade instruktioner om att själva ta kontakt med de människor som de kan ha smittat.

Inrikes

Chattar om mordförsöket: Imorn han ska ta han

Pistolen som användes i skjutningen hittades av polisen på platsen.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll
Inrikes
Inrikes En 16-årig pojke misstänks ha anlitats för att skjuta ihjäl en ung man i Järfälla. I chattar i telefontjänsten Encrochat syns hur den utpekade uppdragsgivarens förväntan inför mordet förbyts i besvikelse och ilska när offret överlever.
"Fan. Nu de e 10ggr svårare o ta horungen", skriver mannen.

Många blev vittnen till det misslyckade mordförsöket i Järfälla mitt i morgonrusningen den 19 maj i år. Offret, en man i 20-årsåldern, satt och väntade på bussen till jobbet när skytten stannade till på sin elcykel framför honom och började skjuta. Ett av vittnena beskriver hur skytten, ståendes gränsle över cykeln, avlossade två till tre skott rakt i överkroppen på den unge mannen.

Offret försökte springa därifrån men jagades av skytten som fortsatte skjuta. Han föll till sist till marken i ett skogsparti i närheten, och skytten flydde på elcykeln.

Mannen fick livshotande skador, rättsläkaren kunde senare räkna till sju kulhål, men han överlevde. Enligt läkaren hade han dött om han inte hade fått vård så snabbt.

Under torsdagen inleds rättegången mot fyra personer som står åtalade misstänkta för inblandning i skjutningen. 16-åringen åtalas för förberedelse till mord, försök till mord samt grovt vapenbrott. En 27-årig man åtalas för anstiftan till mordförsöket samt grovt vapenbrott och två andra män i 30-årsåldern åtalas för medhjälp till mordförsöket.

Knäcktes av fransk polis

Åklagarens viktigaste bevisning är chattar från den krypterade mobiltjänsten Encrochat – en tjänst där kriminella över hela Europa helt öppet diskuterat sin brottsliga verksamhet i tron om att polisen inte kunde komma åt den – som knäcktes av fransk polis i samarbete med Europol i år.

I polisens förundersökningsprotokoll syns hur mordplanerna diskuterades veckorna och dagarna före skjutningen. Kvällen före skjutningen skriver den användare som pekas ut tillhöra anstiftaren att skytten, som han kallar för "ungen", ska genomföra attacken dagen därpå.

"Han e riktif 100gubbe den här ungen bror om du ser han du skulle aldrig kunna tro så om han, skenet bedrar verkligen o de e riktigt bra hahaha", skriver han.

"Sånt jag gillar!" och tummen upp får han till svar av en användare som kopplas till en av personerna som åtalats för medhjälp.

Fick pistol och lägenhet

I chattarna framgår hur skytten fått tydliga instruktioner om när och var han skulle hitta offret, han har även försetts med en pistol och en lägenhet i närheten.

Motivet bakom mordförsöket har dock inte kunnat klarläggas, säger åklagaren Jenny Clemedtson.

– Vad det är för relation mellan anstiftaren och målsägaren vet vi inte riktigt. De verkar känna till varandra i alla fall, och något måste ha hänt som gjort att anstiftaren tycker att det här ska ske.

16-åringen har förnekat att han har något med skjutningen att göra, men åklagaren misstänker att han tagit på sig uppdraget för att få en "bättre position i gruppen".

– Det kan man gissa, men jag vet inte eftersom han inte säger att han gjort det. Men han vill inte ha "para, han gör det ändå, han vill visa framfötterna", något sådant står det i chattarna.

Besvikelse efter skjutningen

Efter det misslyckade mordförsöket förbyts den förväntansfulla tonen i chattarna till besvikelse.

"Hur kan man misslyckas me sån servering", skriver användaren som kopplas till anstiftaren. "Fattar ej vrf han inte avslutade en i ansiktet innan han taggade".

Han får till svar att det är risken man får ta när man anlitar någon:

"Men gör nån det me personlig vendetta, då man siktar rätt till sista skottet o springer ti sista andetaget".

TT: Hur viktig är Encrochattarna för målet?

– De är jätteviktiga. De är den huvudsakliga bevisningen mot de här tre personerna, säger åklagare Clemedtson med syftning på de tre männen i 30-årsåldern.

16-åringen, som var omhändertagen enligt LVU men på rymmen från sitt HVB-hem när skjutningen inträffade, kan inte knytas till någon av användarna i chattarna. Han har däremot lämnat dna-spår efter sig på hylsor på platsen och på en telefon som tappades vid skjutningen.

Samtliga förnekar brott.

Marc Skogelin/TT

Mannen blev skjuten när han väntade på bussen.
Mannen blev skjuten när han väntade på bussen.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll
Den misstänkte skytten observerades av flera personer sittandes vid en bänk före skjutningen. Bild från en övervakningskamera på en buss strax före skjutningen.
Den misstänkte skytten observerades av flera personer sittandes vid en bänk före skjutningen. Bild från en övervakningskamera på en buss strax före skjutningen.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll

FAKTA

Fakta: Åtalet om mordförsöket i Järfälla

Fyra personer har åtalats för inblandning i mordförsöket i Järfälla den 19 maj i år, då en ung man skottskadades allvarligt.

En 16-årig pojke åtalas för förberedelse till mord, försök till mord samt grovt vapenbrott. Han misstänks vara den som genomfört skjutningen.

En 27-årig man åtalas för anstiftan till försök till mord samt för grovt vapenbrott. Han misstänks ha varit den som beställt skjutningen.

Två män i 30-årsåldern åtalas för medhjälp till försök till mord. De misstänks ha hjälpt till i planeringen av mordförsöket.

FAKTA

Fakta: Europol och krypterade chattar

Polisen i Sverige har samarbetat med Europol i deras insats mot krypterade chattar. Encrochat har tillhandahållit krypterade lösningar till sina kunder och polisens bedömning är att chattarna i stor utsträckning har använts i kriminella syften.

Genom samarbetet med Europol har polisen fått del av krypterat innehåll som på olika sätt bidragit till förundersökningar vid grova brott.

Källa: Polisen

Inrikes

I Norge testar sig svenskar mest för covid-19

Svenskar dominerar coronatestningen i Norge. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Svenskar är den grupp i Norge där störst andel har testat sig för covid-19. Orsaken tros vara att många jobbar inom vården.

Hittills har över 2,3 miljoner människor testat sig för coronaviruset i Norge – och de som har testat sig mest sedan sommarsemestern är svenskarna. Det visar de senaste siffrorna från landets folkhälsomyndighet, Folkehelseinstituttet, skriver Aftenposten.

En av förklaringarna som ges är att många av svenskarna som bor i Norge jobbar inom hälso- och sjukvården, och sjukvårdspersonal testar sig betydligt mer än resten av befolkningen.

Andelen svenskar som har testat positivt för coronaviruset är samtidigt lägre än det norska genomsnittet. Bara två procent av svenskarna som har testat sig i Norge har varit smittade med covid-19, vilket är lägre än för norrmännen.

Även danskar i Norge testar sig oftare än norrmännen, men andelen positiva provsvar är lika hög bland danskar som bland norrmän.

Folkehelseinstituttet konstaterar samtidigt att det finns flera andra invandrargrupper som testar sig betydligt mer sällan, vilket gör att andelen positiva provsvar hos dessa är mycket hög. Det handlar exempelvis om personer födda i Vietnam, Thailand, Baltikum, Rumänien, Turkiet och Syrien. Myndigheten anser att flera åtgärder måste sättas in för att öka testningen i dessa grupper.

Inrikes

Ny metod visar lungskador hos covidpatienter

Med hjälp av ädelgasen xenon och en vanlig magnetresonanskamera (bilden), har brittiska forskare upptäckt lungskador hos patienter med långvariga symtom efter covid-19, skador som inte gått att upptäcka med konventionella metoder.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes Med hjälp av en ny diagnostisk metod har brittiska forskare upptäckt lungskador hos patienter som varit långtidssjuka i covid-19, skador som inte kan upptäckas med konventionella metoder.

Genom att låta patienter inandas gasen xenon, samtidigt som de fotograferas med hjälp av en magnetresonanskamera, har forskare vid Oxford University i Storbritannien upptäckt lungskador hos patienter som varit sjuka länge i covid-19, skador som inte går att upptäcka med konventionella metoder.

Ett test som kan upptäcka den här typen av lungskador antas få stor betydelse för alla de patienter som lider av långvariga symtom av covid-19, utan att ha varit så svårt sjuka att de behövt sjukhusvård.

I den aktuella studien undersöktes tio patienter mellan 19 och 69 år, var av åtta hade återkommande problem med andning och trötthet tre månader efter det att de insjuknat i covid-19. Ingen av patienterna hade vårdats på sjukhus i samband med infektionen. Inte heller hade konventionella undersökningsmetoder hittat några fel på lungorna.

Allvarliga skador

Hos samtliga åtta med andningsproblem upptäckte man lungskador, såtillvida att forskarna tydligt kunde identifiera områden i lungorna där inandningsluften inte flödade in i blodet som den ska göra.

– Jag förväntade mig att se någon form av lungskador, men inte så allvarliga som dessa, säger professor Fergus Gleeson, som lett den uppmärksammade studien, till BBC News.

Han tror att skador som dessa kan vara en förklaring till de långvariga symtom vissa patienter som haft covid-19 säger sig uppleva.

Fergus Gleeson vill gå vidare och testa metoden i en större grupp patienter med långvariga symtom efter covid-19.

Andas in gas

Den nya avbildningstekniken har utvecklats av forskare vid University of Sheffield. Utgångspunkten alltså är gasen xenon, som är en färg- och luktlös ädelgas som finns i små mängder i atmosfären. Patienterna får andas in gasen, samtidigt som lungorna avbildas med en "vanlig" magnetresonanskamera.

– Vi har visat vid andra fibrotiska lungsjukdomar att den här metoden är mycket känslig för att påvisa den här typen av lungskador, säger James Wild, professor vid University of Sheffield, som lett forskningen.

Statens beredning för social- och medicinsk utvärdering (SBU) konstaterade så sent som i tisdags att det finns vetenskapligt stöd för de symtom som många med långtidsbesvär efter covid-19 säger sig uppleva, samtidigt som det behövs mycket mer forskning avseende dessa patienter.

Johan Nilsson/TT

Inrikes

Därför dröjer ett godkänt vaccin i EU

Den europeiska läkemedelsmyndigheten räknar med att kunna lämna ett första besked om Pfizer-Biontechs vaccin i slutet av december. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Storbritannien meddelar att Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19 godkänns för användning. Men i EU dröjer ett liknande besked sannolikt minst en månad till.
– Vi har inte fått fullständig data ännu, säger Charlotta Bergquist, vaccinkoordinator vid svenska Läkemedelsverket.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har meddelat att en eventuell rekommendation att godkänna Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19 kan lämnas tidigast i slutet av december. Därefter ska EU-kommissionen ta det formella beslutet att godkänna vaccinet. Det kan i normala fall ta ett par månader, men beräknas nu ske på några dagar.

Men redan under onsdagen blev Pfizer-Biontechs vaccin godkänt för användning i Storbritannien.

– Det är ett nödgodkännande, som bland annat innebär att de bara godkänner en sats i taget, säger Charlotta Bergquist som är vaccinkoordinator på Läkemedelsverket och även ingår i en grupp med svenska och franska kollegor som specialgranskar Pfizer-Biontechs vaccinkandidat för EU:s räkning.

Olika nationella lagstiftningar

Inom EU finns inte samma möjlighet att ge ett generellt nödgodkännande för samtliga medlemsländer, förklarar hon.

– Det är olika nationella lagstiftningar som hindrar det, vissa länder har möjligheten och andra inte, säger Charlotta Bergquist.

I Sverige finns en motsvarighet som kallas för beredskapslicens, som var på vippen att användas för att snabbt godkänna ett vaccin mot svininfluensan 2009 – men det blev aldrig aktuellt. För att nu ge beredskapslicens åt ett vaccin mot covid-19 skulle Folkhälsomyndigheten behöva lämna in en ansökan till Läkemedelsverket, som i så fall gör en bedömning.

– Men Folkhälsomyndigheten meddelade tydligt förra veckan att den inväntar ett riktigt godkännande, för att vara helt säkra på att man har vänt på alla stenar när det gäller säkerheten innan ett vaccin börjar användas, säger Charlotta Bergquist.

Avtal på EU-nivå

Övriga EU-länder som har liknande möjlighet tycks också vänta på EMA:s centrala beslut. Dessutom är det oklart om något land ens skulle kunna få tillgång till vaccin i förväg, då avtalen har skrivits på EU-nivå.

TT: Men varför dröjer ett godkännande i EU, om den brittiska läkemedelsmyndigheten redan nu anser att vaccinet är säkert att ge till landets befolkning?

– Vi siktar på att ge ett fullständigt godkännande, och det kräver lite grundligare granskning. Vi har inte fått fullständig data ännu. Men det bör komma inom de närmaste dagarna, säger Charlotta Bergquist.

TT: Innebär det att det är en högre risk i Storbritannien?

– Jag kan inte svara exakt på hur de har gått tillväga och vad de har ställt för villkor. Tanken är nog att det ska bli ett fullt godkännande i framtiden, säger Charlotta Bergquist.

Olika säkerhetsaspekter

TT: Vad är det för uppgifter ni inväntar för att kunna rekommendera att EU-kommissionen godkänner vaccinet?

– Det kan jag inte gå in på i detalj. Men allt handlar ju om olika säkerhetsaspekter, både när det gäller tillverkning och kliniska data. Än så länge har vi inte fått allt vi behöver, säger Charlotta Bergquist.

TT: Kan du säga något om hur effektivt och säkert vaccinet är för olika åldersgrupper?

– Nej, företaget har ju gått ut med generell information, men det är inte meningsfullt att göra någon värdering utifrån den. Vi måste göra vår egen bedömning, och vi kommer att ha underlag för det, säger Charlotta Bergquist.

Förutom Pfizer-Biontech har läkemedelsföretaget Moderna kommit långt med sin ansökan inom EU. Det har ett snarlikt vaccin, som också baseras på så kallat mRNA, där kroppens eget cellmaskineri används för att framställa det virusprotein som immunförsvarets ska lära sig att anfalla.

EMA räknar enligt Charlotta Bergquist med att kunna ge besked om Modernas vaccinkandidat senast den 12 januari. Dessutom behandlar EMA just nu ansökningar från Astra Zeneca och Jansen, men de har inte kommit lika långt.

Jörn Spolander/TT

FAKTA

Så testas och godkänns ett vaccin

Inom EU godkänns vacciner oftast gemensamt för alla medlemsländer samtidigt. Det är en process där två länder är så kallade rapportörer och sammanställer alla nödvändiga uppgifter, som sedan granskas av experter från samtliga medlemsländer. Det slutgiltiga beslutet tas av EU-kommissionen.

Proceduren inleds med att en tillverkare skickar in en ansökan om att få sälja ett vaccin.

Tillverkaren är skyldig att tillhandahålla resultat från alla kliniska studier som utförts, tillsammans med tidigare laboratorieförsök, djurförsök samt information om tillverkningsprocesser och kvalitetskontroll.

De kliniska studierna, på människor, sker i tre steg av tillverkaren:

Fas 1 – Vaccinet testas på en liten grupp personer, för att kontrollera hur kroppen reagerar och utesluta akuta säkerhetsrisker. Detta är som regel första gången preparatet testas på människor.

Fas 2 – Fler personer testas, för fortsatta studier av biverkningar. Dessutom undersöks om kroppen utvecklar immunsvar i form av antikroppar.

Fas 3 – Vaccinet testas på ett betydligt större antal personer, för att undersöka om det skyddar mot infektion. Två grupper behandlas med antingen vaccin eller en verkningslös saltlösning. Vare sig forskarna eller försökspersonerna vet vem som behandlas med vad – den uppgiften hålls hemlig tills studien utvärderas. Efter ett fastställt antal sjukdomsfall jämförs grupperna. Om tillräckligt många fler personer smittats i kontrollgruppen jämfört med den vaccinerade gruppen bedöms vaccinet som fungerande. I vissa fall görs en kontroll i halvtid. Om resultatet då visar en tydlig effekt erbjuds det verksamma vaccinet av etiska skäl ofta även till kontrollgruppen. Om det tvärtom ser verkningslöst ut kan försöket avbrytas.

Om sjukdomen som vaccinet ska skydda mot är mycket sällsynt går det inte att vänta på att tillräckligt många ska bli smittade. I sådana fall kan det räcka med att mäta halten av antikroppar.

För att vaccinet ska godkännas ska det vara en rimliga balans mellan nytta och risk. Vid svåra sjukdomar kan högre risk för biverkningar tolereras, och vice versa.

Efter ett godkännande finns ofta krav på fortlöpande utvärdering, för att exempelvis spåra sällsynta biverkningar som blir märkbara först då ett stort antal människor vaccineras. Även risk för smittspridning och immunitetens varaktighet utvärderas.

När vaccinet är godkänt offentliggörs all vetenskaplig dokumentation som legat till grund för godkännandet.

Källa: Läkemedelsverket

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopro.se

Casino spel online nu jämfört med innan den nya spellagen - så har casinospelen förändrats

Casinopro.se I samband med utbrottet av den pandemi som just nu härjar, beslutades att göra vissa tillfälliga ändringar i den svenska spellagen. Dessa skulle i första hand gälla 2020 ut - men har nu förlängts till att gälla ytterligare ett halvår till.

Ändringarna har medfört ytterligare restriktioner i en redan sträng spellag, och rösterna kring ändringen har varit många. I denna artikel ska vi gå närmare in på skillnaderna i spellagen som den var innan ändringarna - och hur den ser ut nu.

Så såg spelen ut då

Innan ändringarna av den svenska spellagen stod det vart och ett spelbolag fritt att utforma sina bonusar i vilken storlek de ville. Varje spelbolag fick endast dela ut en enda bonus per spelare och licens - något som fortfarande gäller.

Denna fick dock vara hur stor som helst, och det var upp till spelbolaget att välja den maximala gränsen för denna.

Det innebar att många spelbolag konkurrerade med varandra genom att erbjuda så höga bonusar som möjligt - och många av dessa kunde vara på flera tusentals kronor.

Dessa bonusar kom i stort sett alltid tillsammans med omsättningskrav, och även om dessa varierade något låg kravet ofta runt 30-35 gånger. Detta kunde man med fördel försöka omsätta på någon av de lågvolatila slots som var väldigt populära tidigare.

Så ser spelen ut nu

I och med den nya - tillfälliga - spellagen, har vissa ändringar skett. Några av dessa är större än andra - och den allra mest utmärkande skillnaden är att en maxgräns om 100 kr införts på välkomstbonusar.

Inget spelbolag får alltså dela ut en bonus värd mer än 100 kronor - något som faktiskt medfört vissa positiva effekter för spelarna.

En positiv egenskap med de nya bonusarna är att många av dessa kommer utan krav på omsättning. Det innebär att de vinster du får när du spelar för din bonus får du behålla direkt.

Detta gör att spelare inte blir låsta till ett och samma casino på samma sätt - samtidigt som fler spelare tjänar bättre på dessa bonusar eftersom de inte riskerar att spela upp bonusen på grund av omsättningskrav innan de kan plocka ut den.

Eftersom trenden just nu verkar vara att släppa högvolatila slots är därmed det slopade omsättningskravet goda nyheter för de spelare som gillar att spela nya spel.

Mer om detta kan du läsa på sidan casinopro.se.

De största skillnaderna

De största skillnaderna i spellagen ligger framförallt i bonusarna, samt i de insättningsgränser som införts. Det är som spelare - åtminstone bonusmässigt - mer fördelaktigt att spela casino spel online nu jämfört med innan den nya spellagen. Så här har casinospelen förändrats:

Bonusarna som tidigare inte hade något tak, har nu fått ett maxtak om 100 kr per spelare och bonus

Insättningsgränserna som tidigare inte hade något tak, har nu fått ett maxtak om 5 000 kr per spelare

När det gäller skillnader på nysläppta spel är det kanske främst volatiliteten som skiljer, då den just nu främst är hög på de slots som släpps idag.

5 nya speltrender

Nya speltrender dyker upp hela tiden. Detta är för att vi spelare inte ska tröttna på spelandet - och naturligtvis uppskattar vi lite omväxling mellan varven.

Köp bonus feature - många casino spel har börjat med att erbjuda spelaren möjlighet att köpa sin väg direkt in i bonusspelet. Denna trend passar väldigt bra nu som många spelutvecklare verkar satsa främst på högvolatila spel - något som inte tilltalar alla spelare på grund av den ibland mycket långa väntetiden på vinster. Att köpa sin väg in i bonusspelet är förenat med en kostnad, vilket du inte är garanterad att ta igen i bonusspelet, även om chansen är stor. Hur stor summan för inköpet är varierar på spel och på hur mycket du satsar i varje spinn. Kostnaden brukar nämligen tas ut i ett visst antal gånger din insats - ofta runt 100 x insatsen.

Blitz spel - när du spelar med Blitz spel, eller i Blitz mode, spelar du samma slots som vanligt - men helt 6 gånger snabbare än normalt. Det är inte alla casinon som tillhandahåller detta spelsätt idag, utan det finns bara hos några få aktörer. Blitz mode är för dig som inte har tålamod att vänta när du spelar. Här ser du inte hjulen som snurrar som när du spelar på vanligt vis - istället ser du storleken på dina vinster som är samlade mitt på spelplanen, och dessa ändras i realtid i takt med att du vinner.

Megaways spel - något som kommit riktigt stort i det sista är megaways slots. Dessa ger dig långt fler vinstvägar än normalt, och det vanligaste antalet vinstlinjer megaways slotsen har är 117 649 stycken - även om det finns slots med både fler och färre vinstvägar. En annan rolig grej med just megaways slotsen är att de brukar innehålla kaskader, vilka ger dig möjligheten att vinna flera gånger på samma spinn.

Dagliga jackpottar - casino spel med dagliga jackpottar är en speltrend som många spelare älskar. Detta handlar om de progressiva jackpottarna som vi känner till på grund av dess enorma vinster, men som i gengäld ofta låter vänta flera månader på sig innan de faller ut. Dessa har nu fått en daglig motsvarighet, vilken fungerar tvingande och som måste falla ut innan en viss förutbestämd tid varje dag. Även om dessa inte kommer upp i samma enorma summor som de jackpottar som väntar flera månader innan utdelning, kan de ändå bli riktigt stora många gånger - och jackpottar över miljonen är inte ovanligt alls.

Omsättningsfria bonusar - bonusar utan krav på omsättning är den senaste trenden i casinovärlden, vilken blev riktigt stor när den svenska spellagen fick sin tillfälliga ändring. Dessa bonusar har funnits redan innan, men eftersom fokus för många aktörer då låg på större bonusar - något som är minst sagt ofördelaktigt för ett casino att låta vara omsättningsfritt - var de då väldigt ovanliga. Idag finner du dem hos vart och vartannat casino.

Inrikes

Svenske Ola Bini inför rätta i Ecuador

Den svenske programmeraren Ola Bini (t h) i Quito, Ecuador, i augusti 2019.
Foto: Dolores Ochoa/AP/TT
Inrikes
Inrikes Den svenske programmeraren Ola Bini greps för över ett och ett halvt år sedan i Ecuador, anklagad för dataintrång. Efter att ha skjutits upp flera gånger hålls på torsdagen den första domstolsförhandlingen i målet.
PREMIUM

Det handlar om en förberedande förhandling i Ecuadors huvudstad Quito. En domare ska utvärdera bevisningen och ta ställning till om det finns skäl nog att driva åtalet mot Ola Bini till rättegång.

Binis advokat Carlos Soria uppger att flera av svenskens rättigheter har kränkts under processens gång och att han anser att gripandet är godtyckligt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Uppskjuten EU-debatt hålls i januari

Den 18 november var det tänkt att partiledarna skulle debattera EU-frågor i riksdagen. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Riksdagen ställde in en partiledardebatt om Sveriges EU-politik förra månaden med hänvisning till det allvarliga smittoläget. Händelsen blev omdebatterad och frågor ställdes om Sverige klarar av att upprätthålla demokratiska funktioner.

Nu har ett nytt datum spikats för debatten: den 20 januari. Beslutet är fattat efter det att talman Andreas Norlén samrått med partiernas gruppledare.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Larmade om skjutning – åtalas för falsklarm

En man åtalas efter att ha ringt polisen och sagt att han blivit skjuten. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 50-årsåldern sade att han hade blivit skjuten och flera polispatruller ryckte ut. Men allt var lögn och mannen har nu åtalats för falsklarm, rapporterar Bohusläningen.

Det var i början av oktober som mannen ringde polisen och sade att han satt skottskadad i en bil och skulle bli skjutsad till sjukhuset. En polispatrull fann emellertid mannen helt oskadd hemma i sin egen lägenhet i Uddevalla.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL