Svenska politiker redo för turbulent USA-val
I dagarna flyger fyra svenska riksdagsledamöter till USA för att observera presidentvalet den 3 november.
Att utländska parlamentariker observerar det amerikanska valet är inget nytt. Riksdagen skickar regelbundet ledamöter som observatörer till medlemsländerna i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). USA är ett av dem. Syftet är att kontrollera huruvida valen genomförs i enighet med gällande konstitution och internationella överenskommelser.
Gäller att konstitutionen tillämpas
Margareta Cederfelt (M) är vice ordförande i den svenska OSSE-delegationen.
– De flesta medlemsländer har en demokratisk konstitution, med det gäller att den tillämpas. Vi jobbar två och två med att samla in uppgifter om valprocessen. Våra rapporter visar hur valen har gått till och vilken förbättringspotential vi har kunnat se.
Den svenska delegationen åker först till Washington DC för ett informationsmöte med OSSE om det politiska läget i USA. Sedan sprider de ut sig över landet. Cederfelt kommer att observera valet i Detroit i Michigan.
– USA är ett av OSSE:s största och mest inflytelserika medlemsländer. Att observera deras val är en självklarhet.
Extra beredskap
Speciellt för det här valet är att OSSE har beredskap att stanna kvar för att observera efterspelet, om det skulle förekomma oklarheter. Cederfelt är en av två utländska parlamentariker som kan komma att bli kvar i USA efter det att rösterna har räknats.
– Normalt upphör vårt uppdrag efter det att vallokalens röster har överlämnats till distriktsnivå, mottagits och räknats. Men med tanke på de diskussioner som har varit om poströster och giltighet så anser vi det vara viktigt att stanna kvar och se vad som händer efter valet. Om vi gör det eller inte beror på utfallet.
– Och då syftar jag inte på vem som vinner. Det intressanta är hur man tar hand om eventuella tveksamheter och hur man arbetar med att lösa eventuella tvister.
Ytterligare en sak som skiljer det här valet från tidigare val är coronapandemin.
– Det ska bli intressant att se hur det påverkar. I vanliga fall är det långa köer till vallokalerna. Kommer förfarandet att kunna genomföras på ett säkert sätt, så att väljarna vill gå och rösta?
Uppskruvat tonläge
Johan Büser (S), ordförande i den svenska OSSE-delegationen, kommer att observera valet i och runt Milwaukee i Wisconsin. Staden har drabbats hårt av pandemin, enligt Johns Hopkins-universitetet har Milwaukee, med drygt 590 000 invånare, fler än 40 000 fall av covid-19 och över 580 döda.
– Wisconsin har stigande tal när det kommer till antal smittade. Det påverkar inte minst den politiska debatten där. Dessutom ser man redan nu ett rekordhögt förtidsröstande, säger Büser.
Han håller med om att det finns skäl för extra beredskap inför valet.
– En pågående pandemi och ett uppskruvat tonläge innebär så klart större risk för att det uppstår diskussioner efter valet.
Övriga riksdagsledamöter som kommer att observera USA-valet är Lars Thomsson (C) och Carina Ödebrik (S).
Jesper Karlsson/TT
Fakta: Så går valet till
Amerikanska presidentval hålls den första tisdagen efter den 1 november vart fjärde år. Den 3 november ställs den sittande presidenten Donald Trump (Republikanerna) mot Joe Biden (Demokraterna).
Valen är indirekta. Väljarna lägger sin röst på en presidentkandidat som i sin tur är kopplad till partiets elektorer. Det är de 538 elektorerna, fördelade mellan delstaterna efter befolkningsmängd, som formellt väljer president och vicepresident. Om en presidentkandidat vinner en delstat får den i regel alla delstatens elektorsröster. Det krävs 270 elektorsröster för att bli president.
Alla amerikanska medborgare över 18 år har rätt att rösta, med vissa undantag. Nästan alla delstater stoppar till exempel personer som avtjänar ett straff eller sitter i fängelse från att rösta, vilket är miljontals människor i varje val.
Valdeltagandet har länge legat på omkring eller strax över 50 procent – en låg siffra jämfört med andra utvecklade länder. I valet 2016 var det ungefär 64 procent av röstberättigade som hade registrerat sig för att rösta.
Vid sidan av årets presidentval ska amerikanerna välja representanthusets 435 ledamöter på nya tvåårsmandat, samt utse 35 av senatens 100 senatorer på nya sexårsmandat.
Efter valet väljer elektorskollegiet en president i december. Den valde svärs sedan in i januari.
Fakta: OSSE/OSCE
Fullständigt namn: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa/Organization for Security and Co-operation in Europe.
Grundades: 1975.
Medlemmar: alla länder i Europa utom Kosovo samt USA, Kanada, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan, Mongoliet, Ryssland, Turkiet, Azerbajdzjan och Armenien.
Generalsekreterare: Tuula Yrjölä.
Ordförandeland: Albanien. Den 1 januari 2021 tar Sverige över ordförandeskapet.
Syfte: Verksamheten riktar i huvudsak in sig på konfliktförebyggande åtgärder, skydd för nationella minoriteter, mänskliga rättigheter, stöd till demokratiuppbyggnad, rustningskontroll samt förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder.
Källa: OSSE, riksdagen
