Förslag: Inför global standard på mensskydd
Andra produkter som vi har i eller nära kroppen omfattas av betydligt mer omfattande produktkontroller än mensskydd. Inkontinensskydd, plåster och kondomer klassas som medicintekniska produkter och för sexleksaker är en ISO-standard på gång.
Samma sak hoppas nu Svenska institutet för standarder och ett antal aktörer ska ske med bindor och tamponger. Ett förslag på nytt standardiseringsområde skickades i veckan in till Copolco, en del av den internationella standardiseringsorganisationen.
Breddat utbud
– I dag finns inga regler för vad som får finnas i produkterna eller inte. Det man går på är EU:s Reach-förordning över vad som får finnas i konsumentprodukter, men det har inget att göra med vad som är bra för kvinnors underliv, säger Louise Klintner, doktorand på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet som forskar om mensskydd.
Hon har varit med och tagit fram förslaget på det nya standardiseringsområdet och menar att det kommer att driva på innovation och bredda utbudet på de mensskydd som finns idag. Utan regelverk är det upp till varje tillverkare att bedöma vad som är acceptabel standard.
– Det finns väldigt många olika konsumentgrupper men produkterna ser väldigt lika ut och det är få stora aktörer. Effekten av att standardisera är att nya innovatörer och entreprenörer får tillgång till vilka säkerhetskrav som gäller, säger Louise Klintner.
22 000 produkter
En global standard skulle göra det tydligt att produkterna är säkra och fungerar som de ska. I dag finns det internationella standarder för över 22 000 produkter.
– I grunden har det här med stigmat kring mens att göra, att kvinnor och andra menstruerande sätts åt sidan.
Josefin Silverberg/TT
Fakta: Regelverket för mensskydd
Det finns ingen svensk lagstiftning eller EU-rättsakt som är särskilt inriktad mot intimhygienprodukter.
Till exempel plåster och kondomer är klassade som medicintekniska produkter. Däremot inte mensskydd, eftersom de inte passar in i definitionen för dessa.
I en EU-förordning regleras bara två specifika ämnen som inte får användas i intimhygienprodukter. I övrigt gäller allmänna EU-regler om kemiska ämnen i varor.
I Sverige gäller produktsäkerhetslagen, som innebär att varor som erbjuds konsumenter inte ska medföra risk för människors hälsa och säkerhet.
Enligt EU:s Reach-förordning har konsumenter rätt att få information om en vara innehåller 0,1 viktprocent eller mer av ämnen som anses vara särskilt farliga. Dessa ämnen finns på en lista som uppdateras två gånger per år. Den omfattar till exempel ämnen som kan orsaka cancer, påverka förmågan att få barn eller skada miljön.
Källa: Kemikalieinspektionen
