Utrikes

Historisk orkansäsong gjorde slut på alfabetet

Regn i Iotas spår i La Lima i Honduras tidigare i veckan.
Foto: Delmer Martinez/AP/TT
Utrikes
Utrikes Årets orkansäsong är så pass historisk att det latinska alfabetet inte räckte till för att döpa alla tropiska oväder i Atlanten. Ett varmare klimat gör att cyklonerna riskerar att bli kraftigare och mer förödande, enligt en expert.
PREMIUM

När den subtropiska stormen Theta bildades ute på Atlanten den 10 november skrevs årets orkansäsong in sig i historieböckerna. Forskare hade förutspått ovanligt mycket aktivitet – men antalet namngivna tropiska cykloner är nu rekordmånga och har överträffat prognoserna från den amerikanska vädermyndigheten NOAA.

– Det är anmärkningsvärt. Helt klart ovanligt, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Första afroamerikan bland påvens kardinaler

Den amerikanske ärkebiskopen Wilton Gregory blir kardinal inom den romersk-katolska kyrkan.
Foto: Fabio Frustaci/poolfoto via AP/TT
Utrikes
Utrikes Påve Franciskus har utsett 13 nya kardinaler inom den romersk-katolska kyrkan.
Bland dem finns den amerikanske ärkebiskopen Wilton Gregory, som tidigare i år tog till orda mot presidenten Donald Trump. Han är den förste afroamerikanen i kollegiet.

Under lördagens så kallade konsistorium i Peterskyrkan klev nya kardinaler fram och knäböjde framför påven, som placerade de fyrkantiga och röda kardinalsmössorna på deras huvuden.

Han varnade dem också för att rollen skulle kunna stiga dem åt huvudena och uppmanade dem till att fortsättningsvis stå "folket nära".

I vanliga fall närvarar samtliga kardinaler vid ett konsistorium när nya medlemmar ska ta plats i deras kollegium, men med anledning av pandemin var det denna gång bara omkring 40 stycken. Två av de nya kardinalerna – en från Filippinerna och en från Brunei – kunde inte komma på grund av reserestriktioner.

Markerade mot Trump

Wilton Gregory, som är ärkebiskop i USA:s huvudstad Washingtons stift, rönte stor uppmärksamhet tidigare i år när han gick i polemik med USA:s president Donald Trump.

Trump valde att under brinnande valrörelse besöka en katolsk kyrka i Washington. Han beordrade polis och militär att använda tårgas och gummikulor mot demonstranter som samlats, så att han ostört skulle kunna fotograferas framför kyrkan med en bibel i handen.

Gregory tyckte att det var chockerande och oförståeligt att en katolsk kyrka kunde låta sig bli "så gravt missbrukad och manipulerad" i sådana syften. Han mötte dock stort motstånd bland konservativa katoliker i USA, som tog presidentens parti.

Den nye kardinalen sade i en intervju med Reuters tidigare i veckan att han hoppas kunna hitta gemensamma utgångspunkter med den tillträdande presidenten Joe Biden, som är katolik. De två väntas dock inte nå någon samsyn i den känsliga abortfrågan.

Reformriktning

Allt som allt har 83-årige påve Franciskus utsett 95 nya kardinaler. Bland dem som kommer att få vara med och välja hans efterträdare i framtiden tycks det finnas en majoritet som kan vilja fortsätta på Franciskus inslagna och relativt reformvänliga spår.

Bland de nya finns, utöver Wilton Gregory, den rwandiske ärkebiskopen Antoine Kambanda som förlorade nästan hela sin familj i folkmordet 1994 och ärkebiskopen i Chiles huvudstad Santiago, Celestino Aós Braco. Den katolska kyrkan har varit i blåsväder i Chile den senaste tiden till följd av avslöjanden om sexuella övergrepp som mörkats.

FAKTA

Fakta: 13 nya kardinaler

Påve Franciskus har utsett 13 nya kardinaler:

Wilton Gregory, ärkebiskop av Washington, USA

Felipe Arizmendi Esquivel, biskop emeritus av San Cristobal de las Casas, Mexiko

Jose Advincula, ärkebiskop av Capiz, Filippinerna

Antoine Kambanda, ärkebiskop av Kigali, Rwanda

Celestino Aós Braco, ärkebiskop av Santiago, Chile

Cornelius Sim, apostolisk vikarie (påvens ställföreträdare) i Brunei

Augusto Paolo Lojudice, ärkebiskop av Siena, Italien

Mauro Gambetti, överhuvud vid Sankt Franciskus-konventet i Assisi

Mario Grech, biskop av Gozo, Malta

Marcello Semeraro, prefekt vid kyrkans kongregation för helgonförklaringsprocesser

Raniero Cantalamessa, det påvliga hushållets predikant

Enrico Feroci, präst i Rom, Italien

Silvano Maria Tomasi, italiensk ärkebiskop som tidigare varit den heliga stolens företrädare i FN i Schweiz

Utrikes

Våldsvåg i Brasilien när städer går till val

Brasilien håller lokalval i två omgångar. Den avgörande rundan hålls på söndagen. Bilden togs i Rio de Janeiro vid den förra valdagen, den 15 november.
Foto: Silvia Izquierdo/AP/TT
Utrikes
Utrikes En våldsvåg har sköljt över Brasilien i samband med en landsomfattande valrörelse.
Landets städer går till val – bland dem flera av Sydamerikas största metropoler – vilket väntas ge en fingervisning om president Jair Bolsonaros framtid.

På söndagen hålls en avgörande andra omgång i lokalvalen i 57 olika städer.

Valrörelsen har sammanfallit med att det politiskt motiverade våldet tilltagit rejält. Under de två månaderna inför valhelgerna skedde fler än 200 våldsdåd med politiska förtecken i landet – mord, mordförsök och misshandel, enligt den brasilianska valmyndigheten.

Under årets åtta första månader noterades totalt 63 sådana fall.

Kommer lätt undan

En stor anledning är att våldsverkare i mindre eller avlägsna orter inte nödvändigtvis ställs till svars för sina gärningar, enligt Felipe Borba, som forskar om och följer det valrelaterade våldet vid ett universitet i Rio de Janeiro.

– I mindre områden sker det ofta direkta konfrontationer mellan lokala rivaler. Vinnaren tar hem alltihop och att förlora ämbetet betyder att du inte har någonting alls, säger han till Reuters.

Den 24 september, strax innan valrörelsen drog igång på allvar, sköts en socialdemokratisk kandidat i en ort i delstaten Minas Gerais ihjäl med fem skott på öppen gata. Samma dag sköts en liberal kandidat ihjäl i delstaten Pernambucano.

De första valomgångarna hölls den 15 november. Under dagarna dessförinnan skedde två politiska mord i Rio de Janeiro med utkanter.

– I Rio finns det ett mönster. Politiskt våld involverar framför allt organiserad brottslighet, narkotikasmuggling eller paramilitära grupper, säger Felipe Borba.

Efter valet sköts en man som valts till suppleant i stadsfullmäktige i Sumaré, i delstaten São Paolo, ihjäl av en beväpnad man på motorcykel.

"Stöttade förlorare"

Brasiliens president Jair Bolsonaro är halvvägs in i sin mandatperiod och står inför omval år 2022. I den första valomgången var det endast ett fåtal av de kandidater som han ställt sig bakom som gick vidare.

– Som (Donald) Trump skulle säga: Han stöttade ett gäng förlorare, säger David Fleischer, statsvetare vid universitetet i Brasília, till AFP.

Den allra största uppgörelsen väntar i São Paolo – Sydamerikas största stad med omkring tolv miljoner invånare – där den sittande mittenborgmästaren Bruno Covas utmanas av Guilherme Boulos, som företräder en ny och relativt radikal rörelse som står till vänster om de traditionellt stora socialdemokraterna.

I landets näst största stad Rio de Janeiro – kontinentens fjärde största – ser den Bolsonaro-allierade borgmästaren ut att lida ett stort nederlag.

Borgmästare Marcelo Crivella är en evangelisk biskop i grunden och har bland annat uppmärksammats för sitt motstånd mot stadens världskända karneval. Han ställs emot den tidigare borgmästaren Eduardo Paes, som beskrev sig själv som "den lyckligaste mannen i världen" när han senast satt på posten och visade desto större entusiasm för festligheterna. Paes leder stort i opinionsmätningarna.

Viruset i fokus

Brasilien, och i synnerhet metropolen São Paolo, har drabbats hårt av coronaviruset. Borgmästarkandidaterna Covas och Boulos har bägge diagnostiserats med covid-19 och hanteringen av smittspridningen ligger högt på den politiska dagordningen.

Fler än 171 000 smittade personer har avlidit, enligt vårddepartementets beräkningar. Myndigheterna i delstaten São Paolo har öppnat för att lansera ett vaccin oavsett om de federala myndigheterna hinner godkänna det eller inte.

President Jair Bolsonaro, som genomgående har uttryckt sig skeptiskt om virussmittan och dess konsekvenser, har utropat att han inte tänker vaccinera sig. Han diagnostiserades själv med covid-19 i juli men klarade sig till synes lindrigt undan.

– Jag säger er det, jag tänker inte ta det. Det är min rättighet, sade Bolsonaro tidigare i veckan.

Brasiliens president Jair Bolsonaro röstade i Rio de Janeiro under stort säkerhetspådrag den 15 november.
Brasiliens president Jair Bolsonaro röstade i Rio de Janeiro under stort säkerhetspådrag den 15 november.
Foto: Ricardo Borges/AP/TT

FAKTA

Fakta: Brasilien

Federal republik i Sydamerika med omkring 210 miljoner invånare. Landet tar upp nästan halva kontinentens yta. Stats- och regeringschef är presidenten, som väljs för en fyraårsperiod och kan sitta högst två mandatperioder.

Sedan år 2018 leds landet av den hårdföre högerpresidenten Jair Bolsonaro.

Ekonomin är den största i Latinamerika och den nionde största i världen. Brasilien har en omfattande tillverkningsindustri, med produkter som maskiner, fordon, förädlade trävaror och kemikalier. Även jordbruket är en viktig näringsgren, med stora kaffe- och sockerodlingar.

Inkomstfördelningen i Brasilien hör till de mest ojämlika i världen, och landet präglas av djupa sociala klyftor.

Amazonas, som till största delen ligger i Brasilien, är planetens största sammanhängande regnskogsområde.

São Paolo är Brasiliens och Sydamerikas största stad med omkring 12 miljoner invånare. Andra större städer är, i storleksordning, Rio de Janeiro, Salvador och huvudstaden Brasília.

Utrikes

Etiopiens premiärminister: Vi är inne i Mekele

Foto: Johan Hallnäs/TT
Utrikes
Utrikes Etiopiska arméstyrkor har gått in i Tigrayregionens huvudstad Mekele, meddelar premiärminister Abiy Ahmed på sin officiella Facebooksida.

"Jag kan med tillfredsställelse säga att vi har avslutat vår militära operation i Tigrayregionen", skriver han på Twitter och enligt den etiopiska statliga mediekanalen EBC hävdar Abiy Ahmed att landets armé lyckats gå in i Mekele utan att oskyldiga civila drabbats.

Tidigare under lördagen uppgav bland andra Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) att den etiopiska regimen inlett flygbombningar mot Mekele, uppger ledaren för Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) och flera andra.

Bombningarna för att ta över Mekele är kraftiga, sade TPLF-ledaren Debretsion Gebremichael då enligt nyhetsbyrån Reuters. Han uppgav även att eritreanska soldater utför räder mot flyktingläger i Etiopien för att hämta hem eritreaner som flytt sitt land.

"Intern fråga"

Uppgifterna om bombningar bekräftas av hjälparbetare på plats och diplomater som har direktkontakt med invånare i området.

I torsdags meddelade premiärminister Abiy Ahmed att militären inledde "slutfasen" i offensiven i Tigray efter att ett ultimatum mot TPLF löpt ut.

I fredags träffade han sändebud från Afrikanska unionen (AU) och sade då att hans regering kommer att skydda civila i regionen. Han meddelade dock att han ser konflikten som en intern fråga och har avvisat försök till medling.

Parternas uppgifter obekräftade

Kommunikationen till Tigray är avskuren och tillträdet hårt kontrollerat, vilket gör det svårt att bekräfta parternas uppgifter om striderna.

Människorättsgruppen Amnesty International har vädjat till de federala styrkorna att inte sätta in artilleri och flygbombningar mot Mekele och har uppmanat båda sidor att skona stadens omkring en halv miljon invånare.

Tusentals människor tros ha dödats under tre veckors strider i Tigray och över 43 000 människor har flytt över gränsen till Sudan. FN bedömer att 1,1 miljoner etiopier kommer att behöva hjälp som en följd av konflikten.

Raket mot Eritrea

I fredags kväll avfyrades minst en raket från Tigray mot grannen Eritrea i norr, uppgav flera diplomatkällor för nyhetsbyrån AFP.

Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) har anklagat Etiopien för att använda sig av eritreanskt militärt stöd i striderna i regionen, något som Etiopien tillbakavisar.

TPLF har tagit på sig liknande anfall mot Eritrea för två veckor sedan, men har hittills inte kommenterat fredagens attack.

Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed. Arkivbild.
Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed. Arkivbild.
Foto: Themba Hadebe/AP/TT

FAKTA

Fakta: Etiopien

I Afrikas näst folkrikaste land finns många olika folkgrupper. Enligt 2007 års folkräkning består Etiopien av 80 olika folk, varav tio rymmer över en miljon människor vardera. Bland de dominerande grupperna finns oromoer (som premiärminister Abiy Ahmed tillhör), amharer och tigreaner.

Sedan 1995 har Etiopien nio etniskt definierade regioner, eller delstater, med långtgående autonomi. Några domineras tydligt av en folkgrupp, medan "Södra nationernas, nationaliteternas och folkens delstat" officiellt har ett 50-tal olika etniska grupper.

Den federala författning som trädde i kraft 1995 omvandlade Etiopien från en centralstyrd stat till "en mångkulturell federation byggd på etnisk-nationell representation".

Enligt författningen har delstaterna omfattande rätt till självbestämmande, men centralregeringen har rätt att ingripa i delstaternas affärer i frågor som rör säkerhet.

Källor: Landguiden/UI, Encyclopedia Britannica (2012)

Utrikes

40-tal uppges döda i ny massaker i Nigeria

Utrikes
Utrikes Minst 43 människor har dödats då jihadister gått till attack mot jordbrukare utanför miljonstaden Maiduguri i nordöstra Nigeria.
Det är ännu en i raden av liknande attacker i området.

Uppgifterna kommer från en milisgrupp som strider mot extremistgruppen Boko Haram. Den gör gällande att gärningsmännen tillfångatog en stor grupp personer på en gård i orten Kwashebe Zamarmari och skar halsen av dem.

– Vi har hittat 43 döda kroppar, alla slaktade, samt sex andra som är allvarligt skadade, säger milisgruppens ledare Babakura Kolo, som säger att det är Boko Haram som ligger bakom attacken.

En annan uppgiftslämnare, som styrker att en sådan här massaker har begåtts, säger att de döda var en grupp som rest dit från nordvästra Nigeria för att arbeta.

Åtta personer saknas och förmodas ha blivit kidnappade av jihadisterna. De kvarlevor som återfunnits kommer att begravas på söndag.

Boko Haram och dess allierade i IS västafrikanska organisation har i allt högre grad riktat sina våldsamma dåd mot lantbrukare. I oktober dödades 22 människor i två liknande attacker, också i trakterna kring Maiduguri.

Under de strider mot jihadistiska upprorsmakare som pågått i Nigeria sedan 2009 beräknas omkring 36 000 människor ha blivit dödade. Extremistgrupperna, och våldet, har rört sig över gränser till grannländerna.

Utrikes

London: 60 gripna i protest mot restriktioner

Illustration av coronaviruset. Arkivbild.
Foto: Stefan Hörberg/Rithuset AB
Utrikes
Utrikes

Fler än 60 personer har gripits i London i samband med protester mot de brittiska restriktionerna för att hejda coronapandemins framfart.

Enligt polisen utbröt bråk när man försökte skingra demonstranterna.

"Vi förväntar oss att antalet kommer att öka", skriver Londonpolisen på Twitter, och förklarar att flera brottsrubriceringar använts vid gripandena inklusive brott mot de rådande coronareglerna.

Videoklipp visar demonstranter och poliser i bråk vid Londons stora shoppinggata drabbar Oxford Street.

När människor tidigare samlades i närheten av Marble Arch i Oxford Streets västra del uppmanade polisen dem att lämna området – annars riskerade de att bli gripna.

England befinner sig för närvarande i slutet av sin andra stora nedstängningsperiod för att bromsa coronavirusets framfart.

Sedan pandemin inleddes har drygt 57 000 människor i Storbritannien avlidit med bekräftad covid-19.

Ingrid Dahlbäck/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Personlig ekonomi under och efter Covid-19

Axofinans.se Den rådande pandemin har slagit hårt mot Sveriges ekonomi, med fallande tillväxt och en stigande arbetslöshet. För många är Coronaviruset främst associerat med dess ekonomiska inflytande, snarare än hälsokonsekvenserna som viruset medför. Detta är fullt förståeligt, eftersom pandemin krånglat till det finansiellt för svenskar runtom landet, och det kan vara svårt att förstå sig på hur man bör gå tillväga framöver gällande den personliga ekonomin. Det är viktigt att inte ta känslomässiga beslut baserat på dagssituationen – långsiktigt tänkande är det som kommer att rädda ekonomin, både under och efter Corona-eran.

Coronakrisen har medfört ekonomiska svårigheter globalt, och Sverige är inget undantag. Det kan vara svårt att veta hur man bör agera framöver gällande ens personliga ekonomi när hela världen befinner sig i krisläge. Det viktigaste att ha i åtanke är att denna kris kommer att nå sitt slut så småningom, trots att vägen framåt ser ut att bli längre än förväntat. Man bör därför inte ta några större finansiella beslut till följd av pandemin: pengar som investerats i aktier och dylikt bör lämnas ifred, tills dess att situationen stabiliserat sig.

Utöver det är det rekommenderat att ta väl hand om den personliga finansen, eftersom situationen kan komma att förvärras inom snar framtid. En andra våg verkar mer och mer möjlig, och kan medföra en stor ekonomisk nedgång för den svenska ekonomin – som förlitar sig främst på sin export. Det här är vad man bör fundera över gällande den personliga ekonomin både under och efter den nuvarande världssituationen.

Mindre företagsägare värst drabbade

De som drabbats hårdast ekonomiskt av Covid-19 är mindre företagsägare, särskilt de som arbetar inom turismbranschen. För sådana personer kan det vara svårt att finna en balans mellan företagets ekonomi och den personliga ekonomin. Det är viktigt att hålla dessa separat, och att se till att den personliga ekonomin håller sig stabil, även i de fall då företaget ter sig fallera.

Refinansiering av lån

Att försöka beta av flera lån samtidigt under en ekonomisk kris är inte lätt. Avbetalning av samtidiga lån innebär många olika minimibelopp att betala samt vanligtvis en högre än nödvändig ränta. Med en refinansiering av ens lån kan man samla alla sina tidigare lån på en och samma plats, och därmed få möjlighet till en lägre ränta samt lägre månadsbetalningar.

Detta innebär självklart mer pengar över i slutet på varje månad och en högre nivå av ekonomisk säkerhet. En refinansiering är ett särskilt attraktivt val för den som tidigare använt sig av lån där standarden är skyhöga räntor, exempelvis sms-lån. Sådana lån kan vara svåra att betala av inom en rimlig tidsram och kan innebära framtida problem med Kronofogden om man inte är försiktig.

Börssituationen som den ser ut idag är inte permanent

Turbulensen man kunnat observera hos aktiemarknaden på senare tid kan vara ångestgivande, men det innebär inte att man bör paniksälja. Det är bäst att vänta ut pandemin innan man rör sina aktier, eftersom marknaden eventuellt kommer stabilisera sig. Precis som med det mesta i finansvärlden, är det bäst att tänka långsiktigt, eftersom man annars riskerar förlora stora summor på sina tidigare investeringar.

En buffert gör stor skillnad

Går saker och ting snett i framtiden, är det viktigt att man inte hamnar i en situation där man måste låna pengar av familj och vänner för att klara sig. Att spara till en buffert är därför essentiellt för en säker privatekonomi. Vanligtvis räcker det med tre månadslöner för de flesta nödsituationer. Om inkomsten minskar eller man plötsligt blir av med arbetet, kan en sådan buffert lätta på stressen och bidra till en mildare övergångsperiod.

Många bäckar små gör en stor å

Privatekonomin under Covid-19 bör inte utsättas för drastiska åtgärder eller panikartade ekonomiska beslut. Små, men goda, finansiella val är allt som behövs för att säkerställa en god ekonomi både under pandemin men även framöver.

Sammanfattningsvis bör man fundera över följande för privatekonomin:

– En buffert. Slår nöden till behöver man ha pengar att tillgå tills dess att krisen är över.

– Omfinansiering. Flera mindre lån innebär högre utgifter per månad och kan leda till en nödssituation om ens privatekonomi försämras.

– Lämna investeringarna ifred. Situationen kommer att stabilisera sig så småningom, men det gäller att vara tålmodig.

Utrikes

Ilska över polisvåld eldar på franska protester

'Polisen stympar, polisen mördar', står det på banderollen som hålls upp av protesterande som demonstrerar i Frankrike mot ett lagförslag som begränsar spridande av bilder på poliser tjänst.
Foto: Francois Mori/AP/TT
Utrikes
Utrikes Över 70 demonstrationer genomförs i dag för pressfriheten i många av Frankrikes städer.
En föreslagen säkerhetslag befaras kriminalisera spridande av bilder på poliser i tjänst – medan en debatt om polisvåld har växt sig stor i landet.
PREMIUM

Lagförslaget gäller bilder som delas i syfte att skada polisernas "fysiska eller psykiska integritet". Det godkändes i nationalförsamlingen förra veckan men har ännu inte klubbats igenom i senaten.

Demonstranterna vill att den delen av lagförslaget ska dras tillbaka.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Flera döda i oväder på Sardinien

Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Flera personer har omkommit i samband med översvämningar på Sardinien.

Åtminstone tre dödsfall har rapporterats och flera personer uppges vara saknade, rapporterar italienska medier. Ett kraftigt regnoväder har orsakat översvämningarna, som drivit med sig mycket lervälling.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

30 svenskar saknas i krigshärjade Tigray

Tusentals människor tros ha dödats under tre veckors strider i Tigray. Arkivbild.
Foto: Nariman El-Mofty/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Omkring 30 svenska medborgare saknas i krigshärjade Tigrayprovinsen i Etiopien. Det säger Sveriges ambassadör i Addis Abeba Hans Henric Lundqvist till SVT Nyheter.

– Vi jobbar intensivt för att lokalisera de här personerna. Det är personer som varit på besök i Tigray och problemet är att all telekommunikation är avstängd där. Det har varit oerhört svårt att kunna nå dessa, säger han till SVT.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL