Annons

Risk för platsbrist på bårhusen - igen

Dödstalen stiger och bårhusen riskerar nu ännu en gång att bli fulla.
– Det är inte värdigt att en död persons kropp får vänta för länge, säger Jan Olov Andersson, vd för Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund.
Publicerad 22 november 2020 • Uppdaterad 25 november 2021
Bårhusen riskerar att bli fulla igen. Arkivbild.
Bårhusen riskerar att bli fulla igen. Arkivbild.Foto: Emilio Morenatti

Under pandemins inledning i våras rapporterades det om platsbrist på många av Stockholms bårhus. Nu finns risk för att mönstret upprepar sig.

– Vi måste undvika att det blir stopp i flödet, så att de som avlidit inte blir liggande, säger Jan Olov Andersson på Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund.

Annons

Han säger att folk i våras dröjde med att kontakta en begravningsbyrå eftersom det var svårt att planera en begravning.

TT: Är vi på väg åt det här hållet igen?

– Både ja och nej. I dag har vi ingen kris, men vi vet inte vad som händer den närmsta tiden. Det kan bli fler dödsfall över hela landet de kommande veckorna och då är det viktigt att hela kedjan fungerar, säger Jan Olov Andersson.

TT: Vad kan vi göra för att undvika att situationen blir som i våras?

– Anhöriga bör kontakta en begravningsbyrå som hjälper till. Kroppen blir i sämre skick ju längre den ligger och begravningsbyrån kan hjälpa till med att hitta alternativ som gör att alla kan få möjlighet att ta farväl.

"Inte värdigt"

Jan Olov Andersson menar att ett alternativ kan vara att kremera en avliden och sedan ha gravsättningen senare, då fler kan vara med. Det går också att ha begravningen digitalt eller utomhus.

– Det finns ett stort behov av att ta avsked av någon som avlidit redan under normala förhållanden, men kanske extra nu om man som anhörig inte fått göra det på sjukhuset.

– I mina ögon är en död person även en människa, vilket gör att det också finns en etisk aspekt av hela det här problemet. Det är inte värdigt att en död persons kropp får vänta för länge, säger Jan Olov Andersson.

En skör kedja

Han är också orolig för att smittan kan ta sig in på krematorierna.

– Det skulle kunna ställa till stor skada. Vi försöker ta vårt ansvar, så att det inte slutar med att vi är bromsklossen.

Annons

Han pekar på att det är en skör kedja.

– Vi vill hjälpa anhöriga och göra ett så bra jobb som möjligt, så jag är också orolig för att kedjan ska fallera från vår sida om vi alla plötsligt blir sjuka, säger Jan Olov Andersson.

Carin Fock/TT

Fakta: Det här händer efter ett dödsfall

Fakta: Det här händer efter ett dödsfall

Gravsättning eller kremering måste enligt lag ske inom en månad från dödsfallet.

Dödsfallet måste meddelas myndigheterna inom några dagar och sker genom att läkare som konstaterar dödsfallet sänder ett dödsbevis till folkbokföringen.

Efter att en person har dött bör de anhöriga kontakta en begravningsbyrå som hjälper till att anordna begravningen.

Alla som är folkbokförda i Sverige betalar en obligatorisk begravningsavgift via sin skattsedel. Avgiften täcker en del av de kostnader som uppkommer i samband med ett dödsfall, som till exempel kostnaden för en gravplats, gravsättning och kremering.

Regeringen beslutade i veckan om undantag för begravningar, så att upp till 20 personer kan delta, trots att lagen säger åtta personer.

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons