Inrikes

Risk för platsbrist på bårhusen - igen

Bårhusen riskerar att bli fulla igen. Arkivbild.
Foto: Emilio Morenatti
Inrikes
Inrikes Dödstalen stiger och bårhusen riskerar nu ännu en gång att bli fulla.
– Det är inte värdigt att en död persons kropp får vänta för länge, säger Jan Olov Andersson, vd för Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund.
PREMIUM

Under pandemins inledning i våras rapporterades det om platsbrist på många av Stockholms bårhus. Nu finns risk för att mönstret upprepar sig.

– Vi måste undvika att det blir stopp i flödet, så att de som avlidit inte blir liggande, säger Jan Olov Andersson på Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Vill se fler sjuksköterskor på äldreboenden

Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell. Arkivbild.
Foto: Fredrik Persson/TT
Inrikes
Inrikes Att många äldre som drabbats av covid-19 inte fått någon individuell läkarbedömning är mycket allvarligt, enligt Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell. Den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen måste stärkas, anser hon.

Covidsmittan fortsätter att öka i Sverige, och det märks inte minst på landets äldreboenden som ser allt fler smittade och döda.

I veckan visade en kritisk rapport från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) att var femte person på äldreboende med konstaterad eller misstänkt covidsmitta inte fick någon individuell läkarbedömning. En stor del av dessa fick inte heller någon bedömning av sjuksköterska.

– Det är mycket allvarligt. Det är inte förenligt med lagen och för de här personerna som inte fått en individuell bedömning och för deras närstående är det en tragedi, säger Olivia Wigzell i Ekot:s lördagsintervju.

Ingen skuld

I början av pandemin gav Socialstyrelsen ut en vägledning med praktiska råd för äldreboenden där det framgick att läkarbesök på boenden skulle undvikas, om de kunde hanteras på distans. Men Olivia Wigzell anser inte att Socialstyrelsen har någon skuld i det hela. På frågan hur hon kan veta att vägledningen inte haft betydelse för äldreboendena svarar hon:

– Varför jag antar det är för att varenda gång vi har fått signaler om att det här har missuppfattats, att man ryckt ut meningen ur sitt sammanhang eller tolkat den helt felaktigt så har vi gått ut och förklarat det för regionernas chefsläkare, beredskapsansvariga och medicinskt ansvariga sjuksköterskor – till alla de nätverk vi är aktiva i.

Fler sjuksköterskor

Generaldirektören anser att den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen måste stärkas.

– Jag tycker att vi ska ha fler sjuksköterskor på boendena, och fler specialistsjuksköterskor specialiserade på äldrevård. Det behöver också vara fler läkare. Sedan om kommunerna ska anställa dem, det är en fråga man får titta på. Det viktiga är att ha mer läkarresurser, säger hon.

Anja Haglund/TT

Inrikes

Varnar för falskt covid-brev

Det förfalskade brevet påstås komma från Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Inrikes
Inrikes Ett förfalskat brev som påstår att mottagaren utsatts för covid-19 har skickats till personer i Luleå. Region Norrbotten går nu ut med en varning, skriver NSD.

I brevet, som påstås komma från Folkhälsomyndigheten, uppmanas mottagaren att stanna hemma då det "finns misstanke om att du är smittad". Brevskrivaren hävdar att myndigheten snart kommer att ta kontakt med mottagaren.

Men enligt Rickard Stewén, säkerhetschef inom Region Norrbotten, ägnar sig FHM inte åt smittspridning på individnivå.

Han ser en risk för att de som kontaktats vid ett senare tillfälle kan sökas upp av bedragarna.

– Det kan vara så att bedragarna ringer upp eller besöker dem som fått brevet och att de försöker komma åt personens bankuppgifter, säger Stewén till NSD.

Han uppmanar de som fått det falska brevet att göra en polisanmälan.

Inrikes

Biljakt genom Tollarp – förare till sjukhus

Föraren misstänkts för bland annat olovlig körning och grov vårdslöshet i trafik. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man har förts till sjukhus efter att ha kört av vägen i samband med en biljakt vid Tollarp i Skåne.

Jakten startade vid 10.40 på lördagen då mannen vägrat att stanna vid en poliskontroll.

– Föraren valde i stället att gasa på varpå polispatrullen inledde ett förföljande. Han körde först ner i ett dike men kom upp igen, säger polisens presstalesperson Evelina Olsson.

Biljakten fortsatte genom Tollarp men tog slut några minuter senare då bilen körde av vägen i hög hastighet.

– Det var två män i bilen. Föraren fick följa med till sjukhus, men det såg inte så illa ut, säger Evelina Olsson.

Föraren misstänks för grov vårdslöshet i trafik, drograttfylleri och grov olovlig körning.

Inrikes

"Coronaanpassad" julskinka redan en trend

Mindre julskinkor har varit en trend i flera år i Sverige, enligt branschorganisationer. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Amerikanerna rusade efter små kalkoner när allt färre nära och kära kom för att fira Thanksgiving.
I Sverige är branschen redan förberedd inför julfirandet – mindre julskinkor har varit en trend i flera år.

I USA ställde distributörerna om och köpte in mindre kalkoner när pandemirestriktionerna gjorde att firandet kring Thanksgiving samlade mindre sällskap än normalt.

I Sverige väntas vårt julfirande bli annorlunda. Något totalt reseförbud är inte att vänta från Folkhälsomyndigheten, men statsminister Stefan Löfven har framhållit att det är den "nya normen" att maximalt åtta personer får samlas.

Har anpassat sig

Innebär det att branschen måste erbjuda mindre julskinkor med tanke på att färre lär samlas kring julborden i de svenska hemmen?

– Vi har redan haft en trend att de mindre skinkorna är en större andel av de julskinkor som säljs. De tre, fyra senaste åren har även färdigskivad skinka ökat kraftigt, säger Hans Agné, vd för Svenska köttföretagen.

Han får medhåll av branschkollegan Magnus Därth, vd på Kött och charkföretagen.

– Trenden har funnits i ett antal år. Där har företagen anpassat sig. Jag tror mycket väl att på de här produktgrupperna kommer det säkert att ske en ökning i år, säger Därth.

Men det är inte helt säkert att konsumenterna kommer att rusa efter mindre skinkor till "pandemijulen" 2020.

– Det kommer nog att bli mer tid för julen för många och man kanske äter julmaten hemma under flera dagar när man inte ska resa iväg till en massa olika platser. Då kan det vara fler som hinner göra ett traditionellt julbord. Man kanske kokar och griljerar julskinkan själv. Ska den räcka i flera dagar kanske man köper en större skinka, säger Magnus Därth.

Köper julmat redan nu

Generellt sett har den inhemska köttproduktionen fått ett uppsving under pandemin och redan i slutet av november verkar det som att svenskarna har börjat äta julmat.

– Vi får signaler från detaljhandeln att handeln kring julmaten är i gång tidigare än normalt. Det ser ut som att vi får en längre konsumtion hemma, säger Hans Agné.

För branschen kan det vara en kompensation för en marknad som i princip dött ut helt: försäljningen till restauranger.

– Nu brukar vi vara inne i den stora julbordssvängen, där företag bjuder anställda på julbord och där även familjer går ut och äter julbord. Den marknaden är obefintlig nu – den är nere på en miniminivå, säger Hans Agné och fortsätter:

– Det finns många kreativa krögare som erbjuder jultallrikar, men folk vill inte gå på restaurang. Man håller sig hemma i enlighet med vad Stefan Löfven säger.

"Trötthet och tristess"

Inställda julbord kan också vara en förklaring till att svenskarna redan nu börjat handla julmat.

– Den trötthet och tristess som man upplever i pandemins mörker gör att man kanske äter julmat tidigare, säger Agné.

Dessutom är det tänkbart att fler svenskar än normalt firar sin jul hemma i Sverige i år.

– Det är ändå många som reser utomlands under julen, men de kommer ju inte åka iväg i samma utsträckning i år. Så jag tror att det kommer att bli fler julbord, men totalantalet vid varje julbord kommer att bli mindre, säger Magnus Därth.

Daniel Kihlström/TT

FAKTA

Fakta: Julskinka

Producenternas förberedelser inför julborden drar i gång redan i augusti–september och det finns möjligheter att vara anpassningsbara vad gäller julskinkans storlek.

Låret på en gris – det vill säga skinkan – består av fem muskler och dessa går att dela upp och kombinera på olika sätt för att få till olika storlekar och former på en julskinka.

Källa: Svenska köttföretagen

Inrikes

Hårt covidtryck – operationer skjuts upp igen

Fler covidsjuka vårdas på iva och än en gång måste planerad vård flyttas fram. Arkivbild.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Inrikes
Inrikes 90 000 färre operationer och behandlingar. Det är facit av coronapandemins första våg i Sverige.
När antalet covidpatienter nu ökar kraftigt på sjukhusen ställer flera regioner återigen in planerad vård.

I veckan beslöt Region Norrbotten att skjuta på viss planerad vård för att klara av situationen.

– Vi ser en ökad smittspridning med ett ökat behov av sjukhusvård, både i vanlig sjukhusvård, liksom i det vi kallar intermediärvård och i slutändan också intensivvård, säger Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten, till TT.

Även i till exempel Västra Götalandsregionen, Region Stockholm och Region Uppsala har delar av den planerade vården ställts in, vilket SR Ekot tidigare rapporterat om.

I landets nordligaste län har trycket från covidpatienter ökat successivt de sista veckorna och dessvärre ser man än så länge ingen avmattning. Det tar stora resurser i anspråk.

Personalkrävande vård

– Varje nytt fall kräver väldigt mycket personal för vårdens skull. Då måste vi använda de resurser vi har och det påverkar den vanliga vården som vi därför tyvärr behöver bromsa, säger Pia Näsvall.

Ingrepp som skjuts upp är sådana som av medicinska skäl bedöms kunna vänta utan att det medför en risk. Några generella exempel är ljumskbråck, gallstensbesvär samt byten av höfter och knän.

– Att det inte bedöms vara förenat med en risk betyder däremot inte att patienten inte har problem, säger Pia Näsvall.

Under coronapandemins första våg genomförde specialistvården totalt drygt 90 000 färre operationer och andra behandlingar inom vårdgarantin, enligt Socialstyrelsen.

Det betyder att tre av tio operationer och övriga behandlingar inom specialistvården inte genomfördes.

– Det stora bekymret är att vi får ytterligare växande vårdköer, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör, i Ekot:s Lördagsintervju.

– Det jag är orolig för mest är att personer som väntar får en försämrad hälsa. Väntetiden kan påverka både den fysiska och psykiska hälsan och den sociala vardagen, säger hon.

Inte hunnit beta av

Det är också fler patienter som fått vänta längre än vårdgarantins 90 dagar, framförallt när det gäller planerade operationer och behandlingar.

Flest patienter väntade i augusti inom områdena ortopedi, ögonsjukvård och allmän kirurgi. Inom området öron-näsa-hals har närmare sju av tio patienter väntat i över 90 dagar.

I mitten av oktober var operationerna i stort sett tillbaka på normalnivå. Men det betyder inte att regionerna hunnit beta av vårdkön, enligt Socialstyrelsen.

Dröjer innan ikapp

I Region Norrbotten hoppas man att Folkhälsomyndighetens senaste scenario stämmer, och att det ska ske en avmattning i antalet covidsjuka före jul.

– Det skulle göra att vi kan komma igång med vården igen, säger Pia Näsvall.

TT: Hur lång tid kommer det ta att beta av all uppskjuten vård?

– Hur stor påverkan den här inbromsningen får på totalen är svårt att veta. Men det är klart att det kommer att ta tid innan vi är ikapp igen. Säkert en god bit in på nästa år och kanske mot slutet av nästa år. Men det är oerhört svårt att uttala sig om, säger chefläkaren i Norrbotten.

Anja Haglund/TT

Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten.
Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten.
Foto: Jonas Hansson/Region Norrbotten

FAKTA

Fakta: Uppdrag från regeringen

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att följa de uppdämda vårdbehoven som orsakas av covid-19. Myndigheten har därför analyserat hur besök, väntetider, vårdköer, operationer och övriga behandlingar har påverkats sedan pandemin bröt ut i mars.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Awise

Gör skillnad med Miljonlotteriet!

Miljonlotteriet Det är på alla håll i världen som det händer en hel del i dagsläget och det finns massor av människor som gör vad de kan för att hjälpa till. IOGT-NTO är rörelsen som står bakom Miljonlotteriet och de är särskilt inriktade på barnen som växer upp i svåra hemförhållanden.

Genom att spela på skraplotter och bingo på Miljonlotteriet så är man samtidigt med hjälper utsatta människor att klara av vardagen. När det händer saker i vårt samhälle så är det ofta barnen som får ta smällen och det är just detta som föreningen riktar in sig på som mest. Varje år anordnar IOGT-NTO möjligheten för barn att delta på bland annat läger och en hel del andra evenemang som skapar minnen för livet för många barn som växer upp i tunga hemförhållanden.

Kontoret ligger i Mölnlycke och nyligen valde Miljonlotteriet att satsa mer digitalt med sin marknadsföring. Detta ledde till betydligt bättre försäljning av lotter, men därmed slutade de helt med att marknadsföra sig via telefon. När detta hände så var det många som fick bluffsamtal som påstod sig vara Miljonlotteriet som ville att du skulle dela kontouppgifter så att vinst kunde betalas ut. Du kan läsa mer på Bingomania om Miljonlotteriet eller i Miljonlotteriets pressrum. I samband med att de digitaliserade gick lotteriet ut med varningar till sina spelare om dessa bluffsamtal, men tyvärr så var det trots det flera som blev lurade av bedragarna.

Vinst även vid nitlott

Eftersom att alla köp på lotter bidrar till många goda ting, så kan du oavsett vinst eller förlust känna dig som en vinnare. Man kan prenumerera på Miljonlotteriets skraplotter genom att beställa lotter på deras hemsida. Man kan dessutom registrera sina nitlotter för en extra dragning och då får man en ny chans att vinna. Du kan välja att få lotterna hemskickade så att de kan skrapas för hand. Idag är det många som väljer att skrapa sina lotter digitalt, då det anses både mer klimatsmart och många tycker att det är smidigt att kunna göra på det viset.

För att man ska kunna vinna på någon av lotterna så behöver man skrapa fram 3 likadana symboler eller siffror. Många föredrar att spela på just skraplotter på grund av att man får veta vinsten direkt och för att det också är spännande att skrapa. Miljonlotteriet skänker en hela sitt överskott till IOGT-NTO och har skänkt flera miljarder sedan år 2000. Syftet är att hjälpa utsatta barn och vuxna i Sverige. Bland lotteriets kampanjer så finner du många hjärtevärmande arbeten som du får vara en del av. Varje såld lott gör skillnad för någon av de hundratusentals både barn och vuxna som far illa på grund av alkohol och droger i Sverige.

Inrikes

Hårt covidtryck – operationer skjuts upp igen

Fler covidsjuka vårdas på iva och än en gång måste planerad vård flyttas fram. Arkivbild.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Inrikes
Inrikes 90 000 färre operationer och behandlingar. Det är facit av coronapandemins första våg i Sverige.
När antalet covidpatienter nu ökar kraftigt på sjukhusen ställer flera regioner återigen in planerad vård.

I veckan beslöt Region Norrbotten att skjuta på viss planerad vård för att klara av situationen.

– Vi ser en ökad smittspridning med ett ökat behov av sjukhusvård, både i vanlig sjukhusvård, liksom i det vi kallar intermediärvård och i slutändan också intensivvård, säger Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten, till TT.

Även i till exempel Västra Götalandsregionen, Region Stockholm och Region Uppsala har delar av den planerade vården ställts in, vilket SR Ekot tidigare rapporterat om.

I landets nordligaste län har trycket från covidpatienter ökat successivt de sista veckorna och dessvärre ser man än så länge ingen avmattning. Det tar stora resurser i anspråk.

Personalkrävande vård

– Varje nytt fall kräver väldigt mycket personal för vårdens skull. Då måste vi använda de resurser vi har och det påverkar den vanliga vården som vi därför tyvärr behöver bromsa, säger Pia Näsvall.

Ingrepp som skjuts upp är sådana som av medicinska skäl bedöms kunna vänta utan att det medför en risk. Några generella exempel är ljumskbråck, gallstensbesvär samt byten av höfter och knän.

– Att det inte bedöms vara förenat med en risk betyder däremot inte att patienten inte har problem, säger Pia Näsvall.

Under coronapandemins första våg genomförde specialistvården totalt drygt 90 000 färre operationer och andra behandlingar inom vårdgarantin, enligt Socialstyrelsen.

Det betyder att tre av tio operationer och övriga behandlingar inom specialistvården inte genomfördes.

– Det stora bekymret är att vi får ytterligare växande vårdköer, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör, i Ekot:s Lördagsintervju.

– Det jag är orolig för mest är att personer som väntar får en försämrad hälsa. Väntetiden kan påverka både den fysiska och psykiska hälsan och den sociala vardagen, säger hon.

Inte hunnit beta av

Det är också fler patienter som fått vänta längre än vårdgarantins 90 dagar, framförallt när det gäller planerade operationer och behandlingar.

Flest patienter väntade i augusti inom områdena ortopedi, ögonsjukvård och allmän kirurgi. Inom området öron-näsa-hals har närmare sju av tio patienter väntat i över 90 dagar.

I mitten av oktober var operationerna i stort sett tillbaka på normalnivå. Men det betyder inte att regionerna hunnit beta av vårdkön, enligt Socialstyrelsen.

Dröjer innan ikapp

I Region Norrbotten hoppas man att Folkhälsomyndighetens senaste scenario stämmer, och att det ska ske en avmattning i antalet covidsjuka före jul.

– Det skulle göra att vi kan komma igång med vården igen, säger Pia Näsvall.

TT: Hur lång tid kommer det ta att beta av all uppskjuten vård?

– Hur stor påverkan den här inbromsningen får på totalen är svårt att veta. Men det är klart att det kommer att ta tid innan vi är ikapp igen. Säkert en god bit in på nästa år och kanske mot slutet av nästa år. Men det är oerhört svårt att uttala sig om, säger chefläkaren i Norrbotten.

Anja Haglund/TT

Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten.
Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten.
Foto: Jonas Hansson/Region Norrbotten

FAKTA

Fakta: Uppdrag från regeringen

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att följa de uppdämda vårdbehoven som orsakas av covid-19. Myndigheten har därför analyserat hur besök, väntetider, vårdköer, operationer och övriga behandlingar har påverkats sedan pandemin bröt ut i mars.

Inrikes

Man funnen död i Malmö — misstänkt mord

Polis och kriminaltekniker i Malmö utreder det misstänkta mordet i södra Malmö.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man har påträffats död i en lägenhet i södra Malmö, meddelar polisen som har frihetsberövat en person.

"Det finns en relation mellan parterna sedan tidigare. Ärendet rubriceras som mord. Anhöriga är ännu inte underrättade", skriver polisen på sin sajt.

Polisen fick kännedom om händelsen klockan 04.17. Tidpunkten för det misstänkta mordet är oklar.

– Kön på den frihetsberövade och åldrarna på de berörda har vi valt att hålla för oss själva, säger polisens presstalesperson Evelina Olsson till TT.

Ofta rubricerar polisen dödsfall inledningsvis som misstänkt mord för att det ger mer utredningsresurser, även om det är ganska uppenbart att annan dödsorsak finns.

– Här är det inte så, säger Evelina Olsson.

Polisen har under lördagen samlat in uppgifter genom dörrknackning i bostadsområdet.

Inrikes

Bogvisiret granskat på nytt

Estonias bärgade bogvisir. Arkivbild från 1999.
Foto: Jan Collsiöö/TT
Inrikes
Inrikes

Åtgärden är ett led i myndighetens granskning av de nya uppgifter som framkommit om den förlista passagerarfärjan, skriver Aftonbladet.

– Ingen av oss som arbetar med den nu pågående granskningen har varit involverad i de tidigare utredningarna som rör Estonias förlisning. En del av vårt arbete handlar om att vi behöver sätta oss in i det tidigare utredningsmaterialet. Att inspektera bogvisiret är en självklar del av detta, säger Jonas Bäckstrand, ställföreträdande generaldirektör på Statens haverikommission, till tidningen.

– Iakttagelserna kommer att ligga till grund för fortsatta analyser, säger Jonas Bäckstrand.

Bogvisiret inspekterades vid Muskö örlogsbas den 12 november. Även företrädare för Estlands haverikommission var med, medan Finland saknade representation på grund av coronarestriktioner, skriver Aftonbladet.

I slutet av september framkom i samband med en tv-dokumentär nya uppgifter om ett stort hål i fartygets skrov, uppgifter som föranlett krav på en förnyad utredning av olyckan.

Enligt slutrapporten 1997 från Estlands, Finlands och Sveriges gemensamma haverikommission orsakades katastrofen i september 1994 av att bogvisiret slets upp under pågående storm. 852 människor miste livet.

Erik Lindahl/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL