Annons

Trots krisavtal – få lånade ut covidpersonal

"Varför ska de sitta och ha det bra när vi sliter häcken av oss?"
Frustrationen var stor bland den hårt ansatta vårdpersonalen i Stockholm i våras.
Men trots att andra regioner knappt hade någon smitta var det få som ville låna ut personal.
Publicerad 22 november 2020 • Uppdaterad 25 november 2021
Martina Stenbom, sjuksköterska på Södersjukhusets akutmottagning, vill inte tillbaka till sitt slitsamma coronaschema. Hon är i stora drag positiv till ett utbyte av vårdpersonal mellan regioner när det krisar, som det gjorde i Stockholm i våras.
Martina Stenbom, sjuksköterska på Södersjukhusets akutmottagning, vill inte tillbaka till sitt slitsamma coronaschema. Hon är i stora drag positiv till ett utbyte av vårdpersonal mellan regioner när det krisar, som det gjorde i Stockholm i våras.Foto: Claudio Bresciani/TT

2018. Skogsbränderna härjar i Älvdalen. Södertörns räddningstjänst i Stockholm skickar personal norrut för att hjälpa till.

2019. Den organiserade brottsligheten skakar Malmö. Polisregion syd får förstärkning från poliser i andra regioner inom Operation rimfrost.

Annons

2020. Coronaviruset når Sverige. I april exploderar trycket i Stockholm. Trots förfrågningar uteblir stödet från andra regioner nästan helt.

Gunilla George, ordförande för vårdförbundet i Stockholm, frågar sig varför Stockholm inte lånade in fler resurser över gränserna när pandemin slog till.

– Vore det inte bättre att samordna och nyttja den kunskap och de personer som finns? Det har vi hört väldigt mycket från våra medlemmar som jobbat hela den här våren.

Känslan av orättvisa låg i luften. Gunilla George hörde några medlemmar säga:

– Varför ska de sitta och ha det bra när vi sliter häcken av oss?

"Vill inte ha coronaschema"

Det är en grå lördag i november, men än i dag minns sjuksköterskan Martina Stenbom den intensiva våren på Södersjukhuset i Stockholm, då hon tillbringade fler helger på akuten än någonsin tidigare.

– Jag vill inte gå på coronaschema igen och jag vill inte bli sjuk igen, säger Martina Stenbom.

I tre veckor låg hon hemma sjuk i covid-19. Hon vet inte om hon smittades på jobbet eller utanför.

– Men nu liksom då finns det en rädsla hos många för att bli sjuka, eftersom vi (på akuten) vet att corona kan slå väldigt hårt mot även tidigare friska människor.

Under pandemin har regionerna bland annat samordnat iva-platser och covidtransporter. Utlån av personal mellan regioner har varit mer ovanligt, enligt Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef vid Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Annons

– Det beror bland annat på att flera arbetsgivare har haft brist på samma typ av kompetens samtidigt. I vissa situationer kan samordning av andra resurser vara mer verkningsfulla åtgärder.

Det finns ett fåtal exempel.

I april skickades tre intensivvårdsteam från Blekinge till Sörmland. Utbytet möjliggjordes av ett lugnt läge i Blekinge och byggde på frivillighet hos personalen.

Oro inför hösten

Under våren ställde region Stockholm frågan till nästan samtliga regioner om de kunde låna ut personal, men få hade möjlighet att ställa upp.

– Eftersom pandemin pågår i hela landet var det svårt för andra regioner att släppa ifrån sig personal, säger Ulrika Sundquist, HR-direktör i region Stockholm – och poängterar att även mindre regioner hade det tufft.

Ett fåtal sjuksköterskor lånades in från region Skåne till Karolinska universitetssjukhuset. Omkring 100 personer lånades in från privata aktörer i Stockholm. Även vikarier och studenter rekryterades.

Region Gotland diskuterade utlån med Stockholm berättar Nina Ljung, som var Gotlands HR-chef inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen i våras.

– Vi försökte se om det gick att lösa, både sjuksköterskor och läkare. Sjuksköterskor åkte inte över, det vet jag. Det är möjligt att vi hade några läkare som åkte över en kort tid, säger Nina Ljung och fortsätter senare:

– Det är lite knepigt med Gotland med tanke på transporterna. Flygen var inställda och det är mycket svårare för oss att lämna över folk. Vi har inget annat lasarett att avropa ifrån i närheten.

Nytt nationellt system

SKR har tillsammans med regionerna nu etablerat ett nytt nationellt system för personalresurser i kris – för att underlätta utbyte. Systemet har varit igång sedan 6 november, berättar Jeanette Hedberg på SKR.

Annons

TT: Vad händer om flera regioner larmar om hjälp?

– Det skulle ytterst kunna uppstå och då får vi hantera det. För närvarande arbetar vi med hur situationen ska lösas om ingen region kan släppa ifrån sig personal vid ett nationellt larm. Den frågan behöver ett svar, säger Jeanette Hedberg.

Ulrika Sundquist i region Stockholm är positiv till den nationella samordningen, men frågar sig även hon hur resurserna ska tacklas när smittan nu sprider sig mer över hela Sverige.

– Det är en av knäckfrågorna vi jobbar att lösa ut nu, om alla behöver resurser – hur ska vi då prioritera? säger Ulrika Sundquist.

Martina Stenbom på Södersjukhuset är i stora drag positiv till att slussa personal mellan regioner, om det bygger på frivillighet.

– Framför allt i våras kändes det som att alla var villiga att ställa upp, säger Martina Stenbom.

Samtidigt vädjar hon till svenska folket att följa rekommendationerna.

– Om det blir en långsammare smittspridning så hinner vi möta det. Det blir väldigt svårt om det exploderar.

Klara Stefansson/TT

Gunilla George, ordförande för Vårdförbundet i Stockholm, önskar att regionerna i större utsträckning hade hjälpts åt med bemanningen i våras.
Gunilla George, ordförande för Vårdförbundet i Stockholm, önskar att regionerna i större utsträckning hade hjälpts åt med bemanningen i våras.Foto: Jenny Thörnberg/Pressbild
I tre veckor låg sjuksköterskan Martina Stenbom hemma sjuk i covid-19. Nu uppmanar hon allmänheten att följa restriktionerna – så att hon och kollegorna på akuten hinner ta hand om alla patienter.
I tre veckor låg sjuksköterskan Martina Stenbom hemma sjuk i covid-19. Nu uppmanar hon allmänheten att följa restriktionerna – så att hon och kollegorna på akuten hinner ta hand om alla patienter.Foto: Claudio Bresciani/TT
Fakta: Över 1 000 jobbade övertid

Fakta: Över 1 000 jobbade övertid

Totalt var nästan 1 600 medarbetare inom intensivvården i Stockholm anvisade att arbeta enligt krislägesavtalet från april till september i år. Som flest var 1 257 personer anvisade vid samma tidpunkt.

Krislägesavtalet

Månadslön eller timlön utges enligt krisavtalet. Därutöver utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme. Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.

Arbetstidslagen har ersatts av bestämmelser i kollektivavtalet som är specialanpassade utifrån krissituationen.

Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om max fyra veckor.

En särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.

Anpassade regler för dygns- och veckovila.

Källa: Sveriges kommuner och regioner (SKR), region Stockholm.

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons