Opinion

Obegripligt risktagande

Opinion
Opinion

Det framgår av Instagramkonton som tillhör äldreboenden i Hässleholm att personalen inte skyddat sig enligt regelverket. Bilder på trängsel utan munskydd eller visir förvånar. Gruppbilder med personal som står nära varandra, serverar mat till de äldre och pysslar utan munskydd eller tillräckligt avstånd är obegripliga i coronatider. Att bilderna lagts upp som exempel på trivselaktiviteter ställer följdfrågor om vilka instruktioner personalen egentligen fått och om de äldre utsatts för smitta i onödan.

Tanken med att ha Instagram-konton för äldreboende är mycket trevlig. De anhöriga kan få känna att de får en en bättre bild av de äldres vardag på det sättet och de äldre kan involveras i urvalet av foton, så de känner sig delaktiga. I det här fallet ger sänder dock ett annat budskap: att säkerheten inte varit som den ska.

Det som oroar extra mycket är tanken att personal kan ha känt sig pressad att vara utan munskydd eller att inte hålla säkerhetsavstånd. Under pandemins första våg kontaktades tidningen av vårdpersonal som var orolig och kände ångest över att de upplevde att de tvingades arbeta utan tillräcklig skyddsutrustning. I vissa fall fanns det utrustning på plats, men den hölls bakom låsta dörrar och delades aldrig ut till personalen.

Detta var alltså i pandemins början, då man inte visste hur allvarlig och långvarig den skulle bli. Att man slarvar med utrustning på äldreboende så sent som i november är svårbegripligt. Att välja att låta en extern Lucia komma in på boenden där ingen bär munskydd och det samtidigt är besöksförbud är ett bisarrt val när man vet att det är smittspridning på boenden.

Givetvis måste kommunen se över detta: vem har fattat beslut om att man ska strunta i föreskrifterna och hur har personal, äldre och anhöriga känt inför att de äldre och de själva har riskerats att smittas av covid-19? Det är varken en trygg boende- eller arbetsmiljö.

Opinion

Rätt väg för EPP

Opinion
Opinion

Victor Obáns Fidesz har valt att lämna den konservativa gruppen EPP i Europaparlamentet, efter att den ändrat sina stadgar så att partier kan uteslutas med enkel majoritet. Fidesz valde att gå innan de blev utkastade, så att de kunde säga att det var deras eget beslut och kallar stadgeändringen en fientlig handling. Det har de rätt i. Det är inte längre rimligt att ett parti som Fidesz sitter i EPP om gruppen vill kunna behålla sin trovärdighet. Motvilligheten kring att kasta ut dem slutgiltigt har krasst handlat om röster i parlamentet.

Moderaterna och Kristdemokraterna har till deras försvar verkat för ett uteslutande av Fidesz länge. Man bör inte blanda klassiskt konservativa partier med populistiska. Det är två olika politiska djur och det skadar de klassiska partierna att låtsas som något annat. Risken finns att man tvingas kompromissa i populistisk riktning för att göra gruppmedlemmar ute på högerkanten till lags. Till det kommer att de svenska högerpartierna redan ofta röstar mer konservativt i parlamentet än hemma, så längre ut på kanten bör de inte gå.

Ungern och Polen rör sig allt längre bort från de krav som finns på länder som vill vara med i EU. De största problemen är med rättsväsendet, som blir mindre och mindre oberoende och det fria ordet/den fria pressen. Gränsen är nådd, men EU har ännu inte markerat tillräckligt kraftfullt för att det ska bli märkbart. Uteslutningen ur EPP är ett litet steg på vägen mot att tvinga Fidesz och dess polska motsvarighet PIS att välja mellan sitt nationalistprojekt på hemmaplan och sitt medlemskap i unionen.

En stor del av ansvaret för Ungerns och Polens framtid i EU ligger hos dessa länders väljare. EU skickar höga bidrag i Visegradländernas riktning. Vill väljarna ha fördelarna med EU-medborgarskapet och EU-pengarna måste de visa det genom att välja bort auktoritära ledare som hotar ländernas möjligheter att vara kvar i EU. Under flera år har man försökt äta den auktoritära kakan och medlemskapet kvar. Det måste få ett slut. Väljarna kan få antingen Orbán eller EU, inte båda.

Opinion

Tydligare instruktioner

Opinion
Opinion

Anders Tegnell menar att vi är på väg mot en tredje våg av coronasmittan, trots att många nog inte hunnit uppfatta att den andra vågen skulle vara över. Vad en tredje våg innebär i form av restriktioner och begränsningar är oklart.

Socialminister Lena Hallengren säger i en intervju med Dagens Nyheter att det kommer att bli besvärligt med en tredje våg bland annat för att folk inte kommer att orka följa restriktionerna. Frågan är om det är där skon klämmer. Kanske handlar det om att det är svårt att minnas restriktionerna, eftersom det lapptäcke av småbegränsningar som lagts fram innebär ett antal siffror att hålla reda på: åtta personer på bio, fyra personer vid ett restaurangbord, en person om man vill äta på en galleria och handla ska man göra ensam.

Det har blivit allt svårare att förstå vad som förväntas av oss i kampen mot corona. Man kan gå in i matbutik med hundra personer där ens beteende inte styrs av något annat än en uppmaning till hänsyn, medan restaurangägare får vite för att folk står för nära även när de håller bättre avstånd än i mataffären.

Hallengren menar att det kan bli aktuellt med ytterligare restriktioner under den tredje vågen och utesluter inte åtminstone partiell nerstängning, vilket man kommer att kunna fatta beslut om efter regeländringar. Hon har tyvärr rätt i att många europeiska länder har stängt ner fullständigt och ändå inte fått stopp på smittan. Det är oklart varför vissa länder får god effekt och andra länder återgår till spridning så fort man öppnar upp.

Oavsett hur det blir är det viktigt med tydliga instruktioner. Det finns i alla fall en fördel med en total nedstängning: ”stanna inne” är lättbegripligt. Sverige ska inte stängas ner utan synnerligen goda skäl, även om det är vettigt att möjligheten finns om läget blir katastrofalt. Men om man väljer en medelväg mellan stängt och öppet måste det vara något enkelt och överskådligt. Folk orkar inte komma ihåg fler siffror.

Opinion

Skydda de ömtåliga

Opinion
Opinion

Professorer och psykiatriker påpekar på Svenska Dagbladets debattsida att Sverige, till skillnad från till exempel Danmark och Finland, inte prioriterar att vaccinera svårt psykiskt sjuka. Den som lider av svår psykisk sjukdom löper en ökad risk både för att drabbas av och bli allvarligt sjuk i covid-19.

Debattörerna pekar på resultatet av en studie från Umeå universitet och Karolinska institutet, som visade att dödligheten i covid- 19 för äldre med svår psykisk sjukdom var upp till fyra gånger högre än hos äldre utan psykiska problem. Psykiatripatienter borde alltså prioriteras eftersom de bevisligen är en utsatt grupp. Man kan jämföra detta med personer i behov av stöd från LSS på grund av olika funktionsvariationer, som var med i den allra högst prioriterade vaccinationskategorin.

En del av problemet är säkert att gruppen med svårt psykiskt sjuka på grund av sin problematik kan ha svårt att tala för sig och därför som här behöver läkare och annan omsorgspersonal som talespersoner.

Man har kunnat märka en olustig ”vaccinavund” på senare tid, som vi borde akta oss för. Personer som inte själva är i riszonen ondgör sig över att personer som är det får ”gå före i kön”. Konstigast var kanske när det uppstod en debatt i sociala medier om att det var orättvist att socialt utsatta skulle få gå före den som ”gör rätt för sig”. Översatt betyder det alltså att den som tjänar bra med pengar borde komma före den som inte gör det. Tursamt nog lever vi inte i ett sådant samhälle, utan i ett samhälle som tycker att de som bäst behöver skyddet i bästa fall ska få det först.

Fördelen med att prioritera vaccinering av sårbara är dessutom att det gynnar även de som står sist i kön om de inte blir sjuka alls.

Den som står sist i vaccinkön borde vara glad och nöjd över det. Det innebär att man är frisk, har god ekonomi, god psykisk och fysisk hälsa och inte är den som löper störst risk att avlida i covid om man smittas.

Grupper som tydligt tillhör de mest utsatta bör alltså komma före, även om det innebär en snabb omprioritering.

Opinion

Korruptionspresidenten

Opinion
Opinion

I en historisk dom får Frankrikes förre president Nicolas Sarkozy fängelse för korruption. Ex-presidenten har enligt domstolen försökt muta sig till information kring en utredning om illegala kampanjbidrag. Sarkozy ska ha lovat bort en prestigefylld tjänst i utbyte mot informationen. Han kommer förmodligen inte att rent fysiskt sitta i fängelse: två av de tre åren är villkorligt och det sista sker förmodligen med fotboja, men det är första gången en fransk före detta president döms för ett brott av den grovleken. Han kommer att överklaga domen, men frågan är om skadan för en gångs skull redan är skedd.

Domen har väckt förvåning eftersom det nästan är en politisk tradition i Frankrike att politiker frikänns från korruptionsanklagelser genom att anlita skickliga advokater. Även Sarkozy själv lär vara förvånad, eftersom han avfärdat anklagelserna och rättegången som en ”förolämpning mot hans intelligens”. Förolämpningen är nu alltså en fängelsedom, som förhoppningsvis omöjliggör den politiska comeback många tror att han satsade på i det kommande presidentvalet.

Domen mot Sarkozy kan tolkas som ett paradigmskifte i Frankrike, där korruptionsanklagelser kanske inte längre är något som politiker och presidentkandidater kan rycka på axlarna åt. För de konservativa Republikanerna håller det på att bli en katastrof: Sarkozys premiärminister François Fillon har också dömts för korruption och straffade därmed ut sig som presidentkandidat i den förra valrörelsen. Partiet behövde en kandidat som kunde konkurrera både med högerextrema Marine Le Pen och Macron i mitten -- även om han har rört sig åt höger för att kunna konkurrera med högerns kandidat.

Det borde går att hitta bättre presidentkandidater än personer som begått oegentligheter, även för högerpartiet Republikanerna, som har en tendens att producera politiker som sedan hamnar i domstol.

Opinion

En rimlig hygienstandard

Opinion
Opinion

Socialdemokraterna i Lund föreslår att gratis mensskydd ska finnas på skolor och fritidsanläggningar. Det finns redan på Katedralskolan.

Det är en god idé av flera skäl. Precis som att det finns toalettpapper och numera handsprit är det rimligt att blödande flickor och kvinnor kan hålla sig rena under dagen även om olyckan skulle vara framme. Det kan vara jobbigt för en ung person att försöka låna mensskydd från främlingar och i många fall är det svårt för flickor lämna skolområdet för att köpa mensskydd för pengar de kanske inte har med sig.

Det är också en ekonomisk fråga. Genom att ha gratis mensskydd behöver unga från familjer med dålig ekonomi vara nervösa för den extra utgiften.

Kritiker menar att man istället bör satsa på hållbara lösningar, som menskoppar som kan återanvändas. Det är svårt att se hur det skulle gå till: det kan inte ligga en full uppsättning menskoppar på skoltoaletterna. Det är en dyr produkt som skoleleverna sedan måste skoleleverna hålla reda på. Att dela ut menskoppar till unga är en annan politisk fråga än gratis mensskydd, eftersom det handlar om vilka hygienartiklar som ska vara standard på offentliga toaletter som besöks av blödande kvinnor.

Sannolikt kommer tillgången på mensskydd på offentliga toaletter bli standard, på samma sätt som att toalettpapper. Debatten i Lund är intressant att följa som ett steg på vägen dit.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

5 hetaste trenderna i casinobranschen just nu

Game Lounge Utbudet när det kommer till att spela casino på nätet är enormt. Bara inom Sverige finns i dag cirka 200 licensierade online casinon och den stenhårda konkurrensen om kunderna tvingar därför spelbolagen att ständigt att se över och utveckla sina olika produkter för att hänga med i trenderna. Inte minst sedan införandet av den nya spellagen med licenssystem i januari förra året har mycket förändrats på den svenska onlinespelmarknaden och, ja, att påstå att även 2020 inletts på ett i många avseenden händelserikt sätt vore knappast någon överdrift.

Här nedan listas de 5 hetaste trenderna i casinobranschen just nu:

Uppköp och sammanslagningar

Nyheten som slog ned som en bomb i slutet av juni om att den börsnoterade live casino-leverantören Evolution Gaming lagt ett bud på den ledande slotsutvecklaren NetEnt fick nog en och annan att höja på ögonbrynen. Inte minst sett till det faktum att priset för affären värderas till svindlande 19,6 miljarder kronor. Men redan under 2019 kunde man skönja en ökad trend av sammanslagningar inom casinobranschen och så sent som i februari köpte till exempel Betsson upp konkurrenten Gaming Innovation Groups varumärken, där bland annat Rizk och Kaboo ingår.

Fokus på esport och poker

Casinobranschen har precis som de flesta andra branscher påverkats av den rådande coronapandemin. Tusentals inställda sportevenemang till följd av virusets framfart runt om i världen har tvingat många spelbolag att ändra fokus och vidta åtgärder. För Kindred Group som bl.a. äger välkända Unibet har de uteblivna matcherna/ligorna å andra sidan inneburit ett uppsving för esport och poker. Enligt speljätten har intresset för dessa båda spelformer ökat rejält under de senaste månaderna.

Spela casino utan registrering

Att spela sina favoritslots eller bordsklassikerna Black Jack och Roulette utan att behöva genomgå någon lång och krånglig registreringsprocess har blivit allt mer populärt och numera är konceptet “Pay N Play” standarden hos majoriteten av Sveriges online casinon. Hos jämförelsetjänsten SveaCasino.se finns exempelvis en rad olika nätcasinon med licens som erbjuder direkt spel via bankidentifiering.

Stärkt konsumentskydd

Debatten om konsumentskydd och spelansvar tycks vara ständigt närvarande på den svenska onlinemarknaden. En stor anledning till omregleringen 2019 handlade just om att motverka spelberoende och under coronakrisen har diskussionerna kring ämnet intensifierats ännu mer, framförallt från politiskt håll. Enligt spelminister Ardalan Shekarabi (S) har det ökade spelandet på nätet på grund av den sociala isoleringen under pandemin bidragit till regeringens beslut om att införa tillfälliga spelansvarsåtgärder. Förordningen, som trädde i kraft den 2 juli och upphör vid årsskiftet, innebär till exempel att de licensierade spelbolagen numera får erbjuda en casinobonus på maximalt 100 kr. Även insättningsgränser på högst 5 000 kr/ vecka har införts.

Introducering av Swish som utbetalningsmetod

Den flerfaldigt prisbelänta betalningstjänsten Swish, som idag används av över sju miljoner svenskar, gjorde bejublad entré hos landets online casinon i samband med spellicensen förra året. Den snabba och säkra mobilappen fanns då till en början endast tillgänglig som insättningsmetod, men under våren 2020 meddelade Svenska Spel att man som första spelbolag i landet börjat erbjuda Swish också som utbetalningsalternativ. Sedan dess har flera andra välkända spelaktörer som t.ex. Betsson och Unibet infört funktionen, och bli inte förvånad om du kommer att ha möjlighet att göra uttag med Swish hos i princip alla casinon med licens innan årets slut.

Opinion

Unga offras i coronapandemin

Venecia Lonis, 4, who suffers from malnutrition is weighed at the Doctors Without Borders hospital in Port-au-Prince, Wednesday, Nov. 19, 2008. Aid workers fear hunger is worsening in rural Haiti after at least 26 children died of conditions exacerbated by a lack of nutrition, raising concerns that a grave food crisis may be brewing following four devastating tropical storms.(AP Photo/Ramon Espinosa)
Foto: Ramon Espinosa
Opinion
Opinion

Av dem som dör i covid-19 i de rika länderna är 9 av 10 äldre personer. I fattiga länder är det däremot barnen som dör i samma höga utsträckning, men då på grund av de restriktioner som införts mot coronapandemin. I många fattiga länder har ovanliga sjukdomar, som polio och tbc, börjat komma tillbaka eftersom sjukvården har tvingats prioritera ner vaccinationer mot dessa sjukdomar och i stället satsa tid och pengar på att bekämpa covid-19. Barnen dör också i vanliga sjukdomar som malaria, lunginflammation och diarré.

Även i de rika länderna drabbas barnen när samhället stänger ner. De får inte gå i skolan, eller de sätts framför en dator i hemmet och får distansundervisning. De kan inte utöva de fritidsaktiviteter som de brukar och tenderar att gå upp i vikt och mår dåligt över att inte kunna träffa sina kompisar i samma utsträckning som tidigare.

I Sverige ökar antalet orosanmälningar och samtalen till Bris likaså. Att inte få gå i skolan drabbar många på olika sätt. Distansundervisning kan fungera för många, men inte under så lång tid och allt beror på hur tekniken fungerar och hur väl läraren kan utforma undervisningen digitalt.

Vi borde fokusera mer på de unga under pandemin. Att dagligen berätta hur många som dött och hur smittspridningen ser ut, som görs i nyhetsprogrammen på tv, borde bytas ut mot information kring de unga. De deprimerande siffrorna gör ingen som helst nytta, utan nyhetsredaktionerna borde lyfta sig i håret och bli mer konstruktiva. Inte konstigt att människor blir deprimerande när vi blir matade av detta negativa hela tiden.

Opinion

Viktiga samhällsnyttor

TOKYO 20130121Höghastighetståget ShinkansenFoto: Janerik Henriksson / SCANPIX / Kod 10010
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT
Opinion
Opinion

Behövs det byggas stora vindkraftsparker till havs eller på land? Vad ska det vara bra för att leta mineraler för att i ett senare skede göra dagbrott eller gruvor? Måste det byggas nya fängelser just här? Vad ska vi ha höghastighetståg till? Frågorna kan vara många när enskilda grannar och markägare drabbas av förändringar i sin närhet. Förändringar som blir en försämring för dem som bor i närheten, men som leder till en stor samhällsnytta.

Eftersom Trafikverket nu har en samrådsprocess kring en sträcka av en ny stambana mellan Hässleholm och Malmö är frågan högaktuell. Dessutom har Trafikverket precis presenterat olika alternativa förslag på sträckningar, byggmetoder och kostnader för regeringen. De boende längs de olika sträckningarna i Skåne samlar sig för att protestera. Det är en fara för jordbruket, för den biologiska mångfalden, för möjligheterna till friluftsliv, för rörligheten med mera. Och självklart har de som protesterar rätt, i varje enskilt fall. Men stora projekt som har en total samhällsnytta måste köra över de enskilda fallen för att kunna bli verklighet. Därför är det extra viktigt att ta in så mycket fakta och information som möjligt inför besluten.

Regeringen behöver lyssna in alla argument, men sen måste man våga ta beslut. Det kan vara svårt, särskilt om det är en minoritetsregering som Sveriges, och mycket beror på vilka som klarar att skrika högst. Eller på regeringens förmåga att lyssna på dem som inte hörs alls: i det här fallet de som vill slippa flyga när de ska resa långt. På den nya stambanan ska tågen kunna köra fortare än på den gamla, så fort att inrikesflyg inte ska behövas. Det är bra för klimatet, vilket även de som protesterar mot de nya banorna borde uppskatta.

En ny stambana mellan Stockholm och Malmö är till för att kunna resa fortare mellan Skåne och vår huvudstad, såpass mycket fortare att det blir ointressant att fundera på att ta flyget. Den är också till för att stockholmare, östgötar och jönköpingsbor ska kunna ta tåget ner i Europa. När den nya förbindelsen över Fehmarn Belt är klar blir anslutningarna i Sverige viktiga. Att snabbt ta sig till Hamburg för vidare färd genom Europa vore en välgärning för klimatet.

Den enighet kring höghastighetståg som fanns inom de borgerliga partierna när Alliansen regerade har tyvärr upphört, så den nuvarande regeringen har inte helt lätt att manövrera i denna viktiga fråga. Moderaterna bedriver numera en populistisk politik och vill inte satsa på nya stambanor längre. Hur man kan tro att det ska gå att renovera de gamla banorna för en ny tid är en gåta. Liberalerna är ängsliga och vill att Moderaterna ska vara med, annars vill inte L. Och visst är det önskvärt med breda överenskommelser i stora infrastruktursatsningar, men frågan är så viktig att beslut inte kan vänta mycket längre.

Det är lätt att fastna i frågan om kostnader för en ny stambana, men regeringen måste tänka utanför boxen och hitta okonventionella lösningar för att komma framåt. En satsning på att bygga den nya banan på så kallade landbroar, alltså på pelare, sägs vara betydligt billigare. Det skulle också lösa problemet med att mycket mark tas i anspråk och att spåren blir en barriär i landskapet.

Nackdelen med stora beslut med samhällsnytta är att tillståndsprocessen är lång. Det är en avvägning mellan rättssäkerhet och att investeringar går helt i stå i en lång process av överklaganden. Här borde regeringen se över processerna rent principiellt för att göra dem kortare i framtiden. Det är inte rimligt att viktiga beslut ska ta tiotals år innan de blir verklighet.

Att enskilda personer och markägare drabbas är tyvärr ofrånkomligt om man vill att samhället ska utvecklas. Ersättningen till dessa måste därför motsvara intrånget. Nutida politiker behöver också öva sig på att stå upp mot kampanjer i sociala medier och inte falla till föga för en förment stor folkstorm. Det är inte lätt att lyssna på dem som inte säger något, men det borde vara ett ledord för varje politiker att tänka in denna grupp innan de fattar viktiga beslut. Rädda politiker som saknar ryggrad är inte bra för något samhälle.

Opinion

Klassiskt svenskt bildningsförakt

Opinion
Opinion

Sverige avviker från andra europeiska länder i synen på bildning. Av oklara skäl tycker man inte det är någon vits med att kunna något för sakens egen skull. Utbildning för att passa till en viss tjänst är bra, bildning är onödigt.

Avtalet mellan Svenskt Näringsliv, PTK, Kommunal och IF Metall om ”utvecklingstid”, det vill säga vidareutbildning för vuxna med 80 procent bibehållen lön, är på väg vidare till diskussioner med regeringen. Eftersom Miljöpartiet är upphovshen ropas det om friår och hur folk kommer att utnyttja det för att gå tramskurser för att få ledigt. Reglerna är långt ifrån så generösa som kritikerna menar: för att få utvecklingstid måste man ha arbetat minst tio av de senaste 15 åren och ha fem år kvar till den lägsta åldern för allmän pension. Utbildningen man söker måste vara studiestödsgrundande. Att man oroar sig för att folk ska gå knypplingskurser är löjligt.

Ska ett vårdbiträde kunna läsa filosofi? Ja, menar Johan Ingelskog, avtalssekreterare på Kommunal. Vårdpersonal som går en universitetskurs i etik och moralfilosofi för att bättre kunna bemöta sårbara personer de tar hand om skulle kunna kvalificera sig för etikpaneler eller värdegrundsarbete.

Arbetarrörelsen sysslade en gång med folkbildning med tanken att det skulle förbättra arbetarnas liv, hälsa och välmående. Främst ska utvecklingstiden se till att man får en starkare position på arbetsmarknaden eller ge en möjlighet att byta bransch, men att oroa sig för att medlemmar i Kommunal skulle läsa humaniorakurser för skattepengar visar att man inte förstår vad man lär sig på en sådan kurs. Ingen har någonsin blivit sämre på sitt arbete genom att lära sig tänka kritiskt, skriva bättre svenska och få ny information om världen. Bildning, inte bara utbildning, är en tillgång för arbetsgivaren.

Kommunal har rätt i att ett vårdbiträde ska kunna läsa filosofi. Det är glädjande att arbetarrörelsen blåser liv folkbildningstraditionen och motarbetar svenskt bildningsförakt.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL